Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällhed - Fjällhedlav - Fjällkoloni - Fjällkåpa - Fjällning - Fjällnäs - Fjällpipare - Fjällpiphare - Fjällracka - Fjällras - Fjällreptilier el. Fjällkräldjur - Fjällripa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Fjällhedlav—Fjällripa
528
Fjällkolonien Fängenhällarna.
släktena Polytrichum och Dicranum. —
Fjällhedarna äro betesmarker för renhjordarna
under sommaren. (G. M-e.)
Fjällhedlav, se A 1 e c t o r i a.
Fjäilkoloni, skollovskoloni (se d. o.) i
fjällen för sådana klena barn, som behöva
fjällluft. Den första svenska f. anordnades 1896
vid Ann i Jämtland. 1899 stiftades
Stockholms fjällkoloniförening, som framgångsrikt
utvecklat verksamheten samt inköpt och byggt
dels flera kolonilägenheter vid Ann
(Jämtland), där barnantalet 1925 var 140, varjämte
32 voro inhysta i hyrda lägenheter i
grannskapet, dels Fängenhällarna i Grangärde
(Dalarna), med plats för 100 barn, och Majhem,
4 km från Korsnäs, där s. å. 82 stationärt
tuberkulösa barn fingo vård. Initiativtagare
och förnämsta främjare av f. ha varit
lärarinnan vid Stockholms folkskolor fru Julie
Blomqvist och hennes make, överläraren Axel
Blomqvist. O. W-s.
Fjällkåpa, se Daggskålsläktet.
Fjällning, en uppklyvning och avstötning i
form av små platta skivor, »fjäll», av de
ytligaste cellagren i överhuden (epidermis).
Redan normalt tillväxer överhuden ständigt
genom nybildning av celler i dess djupaste
lager, medan de äldre cellerna samtidigt
skjutas mot ytan, förhornas och avstötas, så att
överhuden trots tillväxten bibehåller samma
tjocklek. Denna fysiologiska avstötning
försiggår i regel omärkligt, men då av någon
orsak de förhornade och döda cellagren hopas
på hudytan eller då hela processen stegias,
uppstår en synlig avfjällning av huden, vilket
ofta kan iakttagas hos åldringar, sängliggande
sjuka eller personer, hos vilka den normala
avstötningen hindras genom förband eller
bristande renlighet. Vid sjukliga
(inflammatoriska) förändringar i huden är f. ett av de
vanligaste symtomen och förekommer än som
ett blott övergående stadium, än som det
viktigaste tecknet på sjukdomen. Än är f. fin
och mjöl ig, än avstötes huden i stora
sammanhängande lameller, och vid vissa
sjukdomar kunna fjällen bildas otroligt hastigt
och i mängd, t. ex. efter akuta
infektionssjukdomar, särskilt scharlakansfeber.
Lik
nande är förhållandet, om huden
skadas genom ett retmedel
utifrån, ss. kemiska retmedel, starkt
solljus, stark kyla eller utifrån
inträngande bakterier eller
svampar. Denna f. är ett viktigt
moment i organismens försvar mot
mikroberna, då huden därigenom
äger förmågan att åter avlägsna
de inträngande parasiterna.
Särdeles vanlig är f. på den
hårbevuxna delen av huvudet, m j ä
11-bildning, orsakad av sjukliga
förändringar i hårbottnen. Vissa
personer ha hela livet igenom
fjällande och skrovlig hud,
beroende på ärftlig, medfödd anomali
i överhuden. Man finner därför ofta f. hos
flera medlemmar av samma familj. L. Mbg.
Fjällnäs högfjällssanatorium.
Fjällnäs, högfjällssanatorium i Härjedalen,
Tännäs socken, vid Malmagen, 9 km från
norska gränsen. Är Sveriges högst belägna
luft-kuranstalt, 785 m ö. h., i björkregionen, känt
för sin storslagna fjällnatur. Plats för 85
gäster; lungsjuka mottagas ej.
Omnibusför-bindelse med järnvägsstationerna Hede, 87 km,
och Röjan, 141 km, samt Röros i Norge.
Bilväg över Funäsdalen till Sveg 163 km. öppet
10 juni—1 sept.
Fjällpipare, Eudrömias morine’llus, tillhör
fam. brockfåglar, Charadriidae, av de
brockfågelartade fåglarna och tillhör sålunda
de s. k. vadarfåglarna. F. är stor som en
trast, ovan gråbrun med ett vitt band över
bröstet, som därigenom avgränsas från det
rostfärgade bukpartiet. F. häckar i Jämtlands
och Lapplands fjälltrakter. Flyttfågel. T. P.
Fjällpiphare, se Pipharsläktet.
Fjällracka, se Fjällräv.
Fjällras, se Fjällboskap.
Fjällreptilier el. F j ä 11 k r ä 1 d j u r,
Squa-mäta el. Playiotre’mata. Under dessa namn
sammanfattas stundom de båda
kräldjursord-ningarna ödlor och ormar (se dessa ord och
Kräldjur).
Fjällripa, se Ripsläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
