Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällräv el. Fjällracka - Fjällröding - Fjällsippa - Fjällsjö (socken) - Fjällsjö (tingslag) - Fjällsjöälven, Tåsjöälven, Hotingsån - Fjällskiffrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Fjällräv—Fjällskiffrar
530
Fjällräv, Alopex lagopus.
Fjällräv el. F j ä 11 r a c k a, Älopex
la-göpus, igenkännes på de korta, rundade
öronen, de korta benen och den synnerligen yviga
svansen. Till storleken är f. något mindre
än den vanliga räven. Sommartiden är den
gråsvart till gråbrun, på vintern helvit. Om
varieteten »blåräv» se Räv. F. har
cirkum-polär utbredning och förekommer även i
Sveriges fjälltrakter, främst ovan trädgränsen.
Skinnet lämnar ett värdefullt pälsverk. T. P.
Fjälliöding, se Laxfiskar.
Fjällsippa, Dryas octope’tala, en till fam.
Rosaceae hörande, nedliggande, rikt förgrenad
dvärgbuske, som bildar täta mattor på mera
fuktiga och näringsrika platser i fjällheden.
Bladen sitta tätt
samlade, äro små
(omkr. 1,5 cm långa),
läderartade,
ellip-tiska och djupt
naggade i kanten, på
översidan glatta och
glänsande, på
undersidan fint
vitludna. Blommorna,
som sitta ensamma
på omkr. 1 dm höga
upprätta skaft, äro
stora, ända till 3 cm
vida, med 8 vita el.
gräddfärgade kron-
blad och talrika ståndare och pistiller. — F:s
blad ha anträffats i istidsavlagringar så långt
från fjällen som i Skåne, Danmark, n.
Tyskland och schweiziska låglandet. När isen drog
sig tillbaka, följde den o. a. arktiska växter
efter dels upp i Alperna, dels till de
skandinaviska fjällen, som på detta sätt fått en
mängd arter gemensamma. G. M-e.
Fjällsjö, socken i Fjällsjö tingslag, kring
Fjällsjöälven och Fjällsjön samt Vängelälven-;
795,27 kvkm, 2,501 inv. (1927). Är ett
vidsträckt, småbergigt skogsområde, 192—515 m
ö. h. 950 har åker, 72.567 har skogs- och
hagmark. Enstaka odlingsbygder i
vindskyd-dat, soligt läge vid älvarnas sel och sjöar,
Backe (550 inv.), Sil, Jansjö, Vängeln m. fl.
Skogsbruket är betydande; halva F. äges av
trävarubolag. Pastorat i Härnösands stift.
Ramsele kontrakt.
Fjällsjö, tingslag i n. v. Ångermanland,
Västernorrlands län; omfattar länets n. v. hörn
mellan Jämtlands län i v. och Västerbottens
läns lappmarker i n. ö. Socknar: Junsele,
Fjällsjö, Bodum och Tåsjö; 3,827,51 kvkm, 12,583 inv.
(1927). Avvattnas av Fjällsjöälven, som
genomflyter Tåsjön, dess biälv Rörströmsälven och
längst i ö. Ångermanälven och omfattar
mellan älvdalarna vidsträckta myrmarker och
skogklädda höjder av grus och morän samt
sjöar och berg. ö. om Tåsjön (248 m ö. h.)
reser sig Tåsjöberget (631 m); på
Jämtlands-gränsen når Bunkfjället 740 m. Bebyggelse och
odling äro knutna till älvplatåerna (Junsele,
600 inv.), sjö- och älvdalarnas vindskyddade
solsidor (Tåsjöbygden, Backe) samt enstaka
lider i det inre; gynnas i Tåsjö av kalkhaltig
jordmån (silurisk berggrund). 4,616 har åker,
337,030 har skogs- och hagmark. Skogsbruk
och boskapsskötsel jämte jordbruk (i små
brukningsdelar) äro huvudnäringar. Viktig
järnvägsknut är Hoting, där Inlandsbanan nås
av tvärbana från Forsmo. Tillhör Ådals
fögderi, Ångermanlands v. domsaga och Ramsele
kontrakt. Karta, se nästa sida.
Kilforsen i Fjällsjöälven.
Fjällsjöälven, Tåsjöälven, Hoting
s-å n, västlig biälv till Ångermanälven.
Upprinner i nordligaste Jämtlands fjälltrakter
med en nordlig källarm, Saxån, och en sydlig,
Sjoutälven, vilka förenas i den 4 mil långa
Tåsjön (248 m). F. mottager därefter genom
Flåsjöån och Rörströmsälven vatten från
kringliggande sjörika trakter i Jämtland och
Lappland (se karta till Fjällsjö, tingslag,
sp. 531), passerar därvid i sjöar (Bodumsjön,
214 m ö. h., Fjällsjön, 205 m ö. h.), sel och
forsar Fjällsjö tingslag och upptager
Vängelälven, bifurkation från Faxälven. I nedre F.
märkas Kilforsen (24 m) och Åkvisselforsen
(30 m). Längd (utmed Saxån) omkr. 26 mil,
vattenområde 8,370 kvkm, beräknad
medel-vatteneffekt 323,800 hkr, utnyttjad 500 hkr.
Fjällskiffrar, seKaledoniska
bergskedjan.
Fjällsippa, Dryas octopetala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
