Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällsjö (tingslag) - Fjällskivling - Fjällskred - Fjällskäfte - Fjälluggla - Fjällvråk - Fjällämmel - Fjär - Fjärd - Fjärde korståget - Fjärdeparter - Fjärde partiet - Fjärdepartsräfsten - Fjärde provpredikant - Fjärdhundra - Fjärding - Fjärdingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Fjällskivling—Fjärdingen
532
Fjällskivling, Lepiöta, svampsläkte av
skiv-svamparnas grupp bland hymenomyceterna.
Den på översidan fjälliga eller gryniga hatten
kan lätt avskiljas från foten, vilken är
försedd med ring men, till skillnad från de
närstående flugsvamparna, saknar slida vid basen.
Många arter, t. ex. stolt fjällskivling,
L. procera, äro goda matsvampar. Th. Lfs.
Fjällskred, se Jordskred.
Fjällskäfte, fideikommiss i Södermanland,
Floda socken, 16 km n. ö. om Katrineholm.
Utgör med underlydande 4,290 har, därav 650
har åker. Tax.-värde 1,136,300 kr. (1926).
Huvudbyggnaden omges av vacker trädgård och
park. Namnes 1399 och tillhörde i 200 år
släkten Kagg. Reducerades 1680, blev snart åter
enskild egendom, kom 1782 till frih. G.
Cel-sing, tillföll som fideikommiss släkten Ihre
men återgick genom gifte 1865 till släkten
Celsing. Nuv. innehavare: Herman von Celsing.
Fjälluggla, se Ugglor.
Fjällviåk, Archibüteo lagöpus, tillhör
dagrovfåglarna av ordn. rovfåglar. Näbben är
böjd, jämförelsevis liten och svag, tarserna
fjäderbeklädda ända ned till tårna.
Fjäderdräkten är mjuk, färgen ovan brun, under
gulvit. F. häckar i Sverige endast i
fjälltrak
terna men är där
täml. allmän. Dess
föda utgöres mest
av lämlar, sorkar
o. dyl., ehuru den
även tillfälligtvis
angriper fåglar.
Boet bygges på
klippavsatser. T.P.
Fjällämmel, se
Läm mel släktet.
Fjär (fr. fier),
stolt; avvisande,
tvär.
Fjärd,
vik;större, öppen del av
insjö el. skärgård;
bred viköppning.
Fjärde
korståget ägde rum 1202
—04. Se vidare
Korståg.
Fjärdeparter, se
Falu gruva,
sp. 87.
Fjärde partiet
(eng. The fourth
party), en liten
men inflytelserik
partigruppering i
eng. underhuset
1880—84. Den
utgjordes av blott
4 medl. (lord
Ran-dolph Churchill,
sir Henry
Drum-mond Wolff, sir
John Gorst och
Arthur J. Balfour), drivna till samverkan av
missnöje med den officiella konservativa
partiledningens lama opposition mot ministären
Gladstones politik. Gruppens huvudsyfte var
det konservativa partiets föryngring i
demokratisk riktning. Sedan en sådan 1884
genomförts av Churchill, upphörde gruppens
självständiga verksamhet. Litt.: H. Gorst, »The
fourth party» (1906); Winston Churchill,
»Lord Randolph Churchill», I (1906). V. S-g.
Fjärdepartsräfsten, se Reduktion.
Fjärde provpredikant, se Prästval.
Fjärdhundra. 1. F. norra kontrakt i
Ärkestiftet; 807,29 kvkm, 9,789 inv. (1927).
Omfattar 4 pastorat: östervåla; Nora; Harbo;
Huddunge. — 2. F. södra kontrakt i
Ärkestiftet; 895,20 kvkm, 16,262 inv. (1927).
Omfattar 7 pastorat: Norrby; Simtuna och
Altuna; Vittinge; Frösthult; Tärna;
Tors-tuna, österunda och Härnevi; Västerlövsta
och Enåker. — 3. Se Folklanden.
Fjärding, fjärdedel. — 1. Gammalt svenskt
rymdmått, för våta varor = tunna = 31,4 1,
för torra varor = 1/s tunna = 18,3 1. — 2. Förr
fjärdedelen av ett härad eller skeppslag.
Fjärdingen, namn på den äldre, v. om
Fyrisån belägna delen av Uppsala stad.
fjällsjö ts
Skals 1:1 nüD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
