Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärdingsbönder - Fjärdingsman - Fjärdingsväg - Fjäre - Fjäre och Viske - Fjärestad - Fjärilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Fjärdingsbönder—Fjärilar
534
Fjärdingsbönder, kameral
benämning på innehavare av hemman om
*/« mantal.
Fjärdingsman (se F j ä r d i n g 2),
från äldre tider benämning på
person, anställd till kronobetjäningens
biträde. Enl. lag 29 sept. 1899 skulle
f. utses på kommunalstämma för minst
tre år och mot skälig ersättning. En
f. skulle finnas inom varje socken, i
större sådana två eller flera f. efter
länsstyrelsens prövning. Två eller
flera smärre socknar inom samma
länsmans-, senare landsfiskalsdistrikt
kunde förena sig om en f.
Instruktion för f. utfärdades 29 sept. 1899.
Enl. lag om polisväsendet i riket 6
juni 1925, som skall vara satt i
till-lämpning senast 1 jan. 1932 eller
tidigare för viss kommun på dennas
ansökan och efter länsstyrelsens
medgivande, må f. enl. äldre lagen
tillsättas allenast tills vidare och med
tre månaders uppsägning. 1925 års
lag stadgar, att i varje polisdistrikt,
omfattande ett landsfiskalsdistrikt,
en eller flera kommuner inom ett så-
dant eller del av kommun, skall — i regel
genom val på kommunalstämma — anställas
en eller flera fjärdingsmän; se vidare
Polisdistrikt.
Fjärdingsväg, ^4 av den gamla svenska
milen (= 9,000 fot — 2,672 m).
Fjäre, härad i nordligaste Halland, Hallands
län, mellan Kattegatt och västgötagränsen;
omsluter Kungsbacka. Socknar: Frillesås,
Landa, ölmevalla, Gällinge, Idala, Förlanda,
Fjärås, Hanhals, Onsala, Vallda, Släp, Tölö,
Älvsåker, Lindome; 715,20 kvkm, 17,840 inv.
(1927). Genomflytes av Rolfsån, från sjön
Lygnern, vars s. v. hälft ligger inom F.,
vidare Lillån (genom Kungsbacka) m. fl. Kust
av kala berg, uddar, bukter
(Kungsbackafjorden), halvöar (Onsalalandet), öar (Särö) och
skär. Landytan upptages av odlade
slättområden och dalar mellan i v. kala, grustäckta, i
ö. skogklädda bergplatåer, som redan vid
kusten höja sig 100 m ö. h. 18,068 har åker,
13,638 har skogs- och hagmark.
Huvudnäringar jordbruk och boskapsskötsel.
Åkerjorden är mycket bördig. På platåerna ha
skogsplanteringar slagit väl ut. I n. ligger
villasamhället Särö (se d. o.). Järnvägar inom
häradet: se kartan. Tillhör Varbergs fögderi,
Hallands läns n. domsaga samt ingår i F. och
Viske kontrakt.
Fjäre och Viske, kontrakt i Göteborgs stift;
942,n kvkm, 25,619 inv. (1927). Omfattar 9
pastorat: Tölö, Lindome och Älvsåker; Vallda
och Släp; Onsala; Kungsbacka och Hanhals;
Fjärås och Förlanda; ölmevalla och Landa;
Frillesås, Gällinge och Idala; Värö och
Stråvalla; Veddige, Ås och Sällstorp.
Fjärestad, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, på Hälsingborgsslätten, intill Kvis-
toftaån i s.; 14,09 kvkm, 672 inv. (1927). Är
ett småvågigt, väl uppodlat och tätt befolkat
slättområde. 1,322 har åker (sandig
moränlera), skog saknas. Bildar med Bårslöv ett
pastorat i Lunds stift, Luggude s. kontrakt.
Fjärilar, Lepido’ptera (av grek. lepi’s, fjäll,
och ptero’n, vinge), insektordning, vars
representanter utmärkas av två par hinnaktiga
vingar, som äro mer eller mindre tätt klädda
med små fjäll. Vidare genomgå de en
fullständig förvandling med larv- och puppstadium.
Som utvecklade f. ha de nästan alltid
sugande mundelar (sugtunga), som larver
däremot bitande. Larverna ha tre par bröstfötter
men dessutom vanl. 5 par bukfötter under
bakkroppen. Pupporna ha de olika delarna
tätt lagda utefter kroppen och äro s. k.
mumiepuppor. — F. äro de mest välbekanta och
lättast igenkännliga av alla insekter och
genom sina ofta lysande färger ett omtyckt
sam-lingsobjekt för naturintresserade. Omkr.
80,000 olika arter äro redan beskrivna, därav
omkr. 9,500 från det palearktiska
utbredningsområdet. Från Sverige äro omkr. 2,000 olika
arter redan kända. — De utvecklade f.
livnära sig av blommornas honung, av
fruktsafter, honungsdagg eller andra söta safter; hos
vissa arter, särskilt spinnare, äro emellertid
mundelarna förkrympta, och de intaga därför
ingen föda under sitt korta liv. Larverna
livnära sig vanl. av växternas blad och
blommor men angripa ofta stjälkar, förvedade
delar eller rötter och spela en betydande roll i
hushållningen som fiender till kulturväxter
och skogsträd. I vissa fall angripa de
torkade vegetabiliska ämnen och göra skada på
lagrad spannmål o. dyl. (kornmalen) eller ha
specialiserat sig på animaliska produkter, ss.
FJÄRE HD
Skala t:5OOOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
