Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fleming (af Liebelitz), Lars Klasson - Fleming (af Liebelitz), Oscar Herman August - Fleming (af Liebelitz), Otto Hermansson - Fleming (Flemming), Paul - Flemming, Friedrich Ferdinand - Flemming, Jakob Henrich von - Flemming, Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Fleming, O. H. A.—Flemming
580
även över Uppsala län, men förordnades s. å.
till landshövding över Dorptska kretsen. Då
ryssarna 1656 belägrade Dorpat, försvarade
han och överste Wolmar von Ungern i elva
veckor denna stad
men tvungos omsider
att ge sig. F. kallades
sedan till Polen och
utnämndes 1657 till
över-krigskammarp resident
vid svenska hären,
vilket ämbete han
förestod under både
polska och danska kriget.
1665 blev han
president i Dorpats
hovrätt och 1668 riksråd.
I rådet tillhörde han
sparsamhetspartiet och var 1672 en av
motståndarna till förbundet med Frankrike. 1676
blev han som kammarråd förordnad att biträda
riksskattmästaren Sten Bielke; 1679—81 var
han t. f. president i Kommerskollegium. 1651
upphöjdes F. i friherrligt stånd. S. C.*
Fleming (af Liebelitz), Oscar Herman
August, frih., militär, politiker (f. 1859
14/is). Blev 1878 underlöjtnant vid Göta
art.-reg., 1894 kapten vid dåv. Första Göta
art.-reg., 1899 major i armén, var 1899—1902
fält-tygmästare, tog 1902 avsked från beställning
å stat och övergick 1903 till reserven. F. var
1902—04 artilleridirektör vid Bofors och 1904
—12 verkst. dir. för a.-b. Nordiska
artilleriverkstäderna (vid Finspång) samt är sedan
1914 fullmäktig i Järnkontoret. Han var 1908
—24 led. av Första kammaren och därunder
bl. a. led. av bevillningsutskottet och 1919 led.
av värnpliktsutskottet. Genom motioner och
anföranden tog F. framträdande del i
försvars-ärendenas behandling. Han har anlitats vid
flera kommittéutredningar i militära frågor
samt var led. av försvarsrevisionen 1919—
23. Ths.*
Fleming (af Liebelitz), Otto
Hermansson, frih., riksråd (1696—1778),
brorson till C. H. F. Ingick 1715 vid Livgardet,
blev 1748 överste i armén, var sändebud i
Köpenhamn 1748—56 och förde där
underhandlingarna om kronprins Gustavs
förlovning. F. tillhörde
hattpartiet och blev
1755 riksråd
(entledigad 1765). Han
synes i finansiella
frågor ha haft
sundare åsikter än sina
medbröder. S. C.*
Fleming (Flem-i
ming), Paul, tysk
skald (1609—40). F.
deltog 1634 i en
beskickning från
hertigen av Holstein
till Ryssland och
Persien. 1640 blev
han med. dr. — F:s »Teutsche Poemata»
ut-kommo 1642 (ny uppl. 1865), hans latinska
dikter utgåvos 1863, urval bl. a. av D. Mitzky
(1922). F. var en av 1600-talets främsta
lyriska skalder i Tyskland genom uttryckets
kraft och känslans friskhet; särskilt äro hans
kärleksdikter, en del sonetter och fromma
sånger av högt värde. Monogr. av A.
Borne-mann (1882) och B. Rost (1909). (R-n B.)
Flemming, Friedrich Ferdinand, tysk
tonsättare (1778—1813), läkare i Berlin.
Tonsatte Horatius’ »Integer vitae» för
manskvartett.
Flemming, Jakob Henrich von, greve
sachsisk kabinettsminister och fältmarskalk
(1667—1728). Trädde 1693 i kursachsisk
krigstjänst samt deltog i August den starkes
ungerska fälttåg. Han
tillvann sig i så hög grad
sin herres förtroende,
att han 1697 av
August skickades som
sändebud till Polen
för att genomdriva
dennes val till
konung. Genom
skickliga underhandlingar
och frikostiga mutor
lyckades F. skaffa sin
herre ett starkt,
fastän ej avgörande
par
ti, och han deltog därpå energiskt, när
August med vapenmakt satte sig i besittning av
polska tronen. F. blev framgent Augusts mest
förtrogne medhjälpare vid hans polska
företag. Vid Augusts åtgärder mot Sverige
spelade F. en mycket betydande roll: han
introducerade Patkul hos konungen, avslöt det
hemliga fördraget med Danmark i sept. 1699,
ledde som generallöjtnant i början av 1700
anfallet mot Livland samt förde hemliga
underhandlingar med Brandenburg-Preussen med
syfte att indraga denna stat i förbundet mot
Sverige. F. bibehöll sig städse i ynnest hos
konungen, för vilken hans muntra, lättsinniga
väsen och förfinade umgängessätt förträffligt
passade. Han blev 1705 geneial och
kabinettsminister för krigsväsendet, 1710 president i
hemliga krigsrådet, 1711 generalfältmarskalk
och 1712 dirigerande kabinettsminister. F:s
vidlyftiga korrespondens (i sachsiska
huvud-statsarkivet i Dresden) hör till tidens
viktigaste historiska källor och belyser bjärt
hans och hans herres hänsynslösa
kabinettspolitik. — Jfr C. Hallendorff, »Konung
Augusts politik åren 1700—01» (1898). C. H. H.
Flemming, Walter, tysk anatom (1843—
1905), en av den moderna cellforskningens
skapare, prof, i Kiel. F. bidrog mer än någon
annan att klargöra cellens
kärndelningspro-cess. Cellplasman tillskrev han en struktur av
trådar, inbäddade i homogen grundsubstans.
Bland F:s skrifter märkes »Zellsubstanz,
Kern und Zelltheilung» (1882). Jfr Cell,
sp-771. E-kN-d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
