Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottsund - Flottyr - Flottör - Flourens, Émile - Flourens, Pierre Marie Jean - Flower, William Henry - Flox - Fluctuat nec mergitur - Fluga, Flugkrok - Flugbaggar - Flugblomma - Flugblomster - Flugfällan - Flugmögel - Flugor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Flottyr—Flugor
628
s. om Uppsala; passeras på svängbro av stora
landsvägen Stockholm—Uppsala. Vid F.
sommarvillor och restaurang. Spårväg till
Uppsala under anläggning (1927).
Flottyr, fett, särskilt avsett att steka i,
vanl. en blandning av olika feta ämnen.
Flottör (fr. flotteur). 1. En på en vätska
flytande kropp, som har till uppgift att låta
vätskans nivåförändringar åstadkomma
någon mekanisk effekt, vanl. en reglerande.
Genom att förena ett kärls bottenventil med
en f. kan man t. ex. ordna så, att, då vätskan
överstigit en bestämd nivå, f. drager upp
ventilen, så att vätska rinner ut och nivån
sjunker till den avsedda gränsen. G. H-r.
2. På flygplan, avsedda för upp- och
nedstig-ning på vatten, ersättas hjulen av
båtlik-nande flytkroppar, kallade flottörer. Ä. L-m.
Flourens [flora’], É m i 1 e, fransk politiker
(1841—1920), son till P. M. J. F. Var först
auditör vid, sedan 1879 led. av conseil d’état.
Som utrikesminister i Goblets, Rouviers och
Tirards kabinett 1886—88 förde F. en
skicklig politik och avvärjde flera ansatser till
konflikt med Tyskland. Därefter var han
några år deputerad (vänstra centern) och
bekämpade ententen med England. — Hans
äldre bror Gustave F. (1838—71) deltog
1866 i upproret på Kreta samt var en av
ledarna för upprorsförsöken i Paris okt. 1870
och jan. 1871. I mars 1871 valdes han till
medlem av kommunen och stupade vid ett
utfall 2 april s. å.
Flourens [flora’], Pierre Marie Jean,
fransk fysiolog (1794—1867). Var prof, i
jämförande fysiologi vid Musée d’histoire
natu-relle 1832—67; en av franska vet.-akad:s
ständiga sekr. 1833—64, från 1855 även prof, vid
College de France. Han blev pär av
Frankrike 1846. F. var en av sin tids ledande
fysiologer. Särskilt vann han namnkunnighet som
glänsande experimentator. Mest betydande
äro hans undersökningar över lilla hjärnans
förrättningar och hans upptäckt av de
egendomliga koordinationsrubbningar, som
uppträda vid skador på båggångarna i innerörat.
Däremot har hans lära, att alla delar av stora
hjärnan skulle ha samma uppgifter, ej visat
sig hållbar; den var dock länge (omkr. 1830
—60) den härskande. Led. av Franska akad.
1840, av sv. Vet.-akad. 1841. R. T-dt. (S. 1-r.)
Flower [flåu’a], William Henry,
engelsk zoolog (1831—99), från 1884 direktör för
British museum of natural history. F. lämnade
många värdefulla bidrag till däggdjurens
anatomi och naturliga system. Led. av sv.
Vet.-akad. 1895. Biogr. av Cornish (1904).
Flox, bot., se P h 1 o x.
Flu’ctuat nec me’rgltur, lat., (skeppet)
vrä-kes (av vågorna) men sjunker ej; staden
Paris’ valspråk.
Fluga, Flugkrok, konstgjort bete eller
agn vid metning, avsett att efterhärma de
insekter och deras larver, varav en mängd
företrädesvis laxartade fiskar delvis livnära
sig under sommaren. Bilden
visar sådan vid krok fäst f. av
fjädrar och dun. Man söker
få f. att så nära som möjligt
likna insekter, som stå fisken
till buds i det fria på skilda
orter och under olika delar av
sommaren. Utbytet av
»flugfisket» beror näml, i hög grad
på att man för varje
tillfälle lyckas välja passande f.
Jfr Sportfiske. F. T-m.*
Flugbaggar, i vidsträckt bemärkelse
benämning på skalbaggar, tillhörande fam.
Canthari-dae. Vanl. menar man dock med f. blott de
till underfam. Cantharinae hörande arterna.
Dessa ha långsträckt, högst omkr. 2 cm lång
kropp och äro till färgen vanl. svarta eller
bruna, ofta med rödfärgad halssköld.
Täckvingarna äro, liksom kroppen i sin helhet,
mycket mjuka och böjliga. F. äro alla
utpräglade rovdjur, men några av de större arterna
kunna stundom förgripa sig på fruktkart —
t. ex. päron —, som därigenom missbildas.
Larverna äro svarta eller bruna, fint
sam-metshåriga. De övervintra i jorden men
framkomma ej sällan vid töväder, varvid man kan
få se dem — ofta massvis — krypa omkring
på snön. Av egentliga f. finnas i Sverige
omkr. ett 30-tal arter, fördelade på ett fåtal
släkten, bland vilka Cantharis och
Rhago-nycha äro de största och omfatta flera
mycket allmänna arter. O. A-g.
Flugblomma, se Poll i n a t i on.
Flugblomster, O’phrys musci’fera (O.
myö-des), en på fuktiga ängar i kalktrakter
växande 2—3 dm hög
orkidé med klotrunda
knölrötter och i glest
ax sittande blommor.
Läppen, som är
mycket större än de
övriga kalkbladen, är
brett avlång,
trefli-kig med bred
mitt-flik och till färgen
mörkbrun med en stor
blågrå fläck. Vid
hastigt påseende liknar
blomman en fluga.
Flugfällan, se Insektätande växter.
Flugmögel, Empüsa mu’scae, svamp av fam.
Entomophthoraceae inom algsvamparnas klass,
parasiterar på husflugan. Flugorna dödas av
svampen, och man finner dem då med
uppsvälld, liksom vitmjölig bakkropp. Detta vita
stoft är f :s förökningskroppar, konidierna, som
genom en egendomlig organisationsanordning
liksom explosivt utslungas och då träffa och
smitta andra flugor, varigenom riktiga
epidemier bland flugor kunna uppstå. N. S-s.
Flugor, den gemensamma beteckningen på
de till oi dn. t v å v i n g a r, underordn.
Ortho-rapha, avd. Brachycera samt underordn.
Cy-clorapha hörande arterna. Utom till art. T v
å
Blomma av flugblomster,
Ophrys muscifera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
