Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygare-Carlén, Emilie, född Smith - Flygattaché - Flygblad el. Flygskrift - Flygbomb - Flygbåt - Flygdepåfartyg - Flygdivision - Flygekorrar, Flygande ekorrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Flygatt aché—Flygekorrar
638
1842 utkom »Kamrer Lassman», följd av bl.
a. »Fideikommisset» (1844), »Ett år» (1846),
»En natt vid Bullarsjön» (1847), med ett
häftigt angrepp mot läseriet, »En nyckfull
qvinna» (1848—49) och »Ett rykte» (1850).
Fru F. drabbades 1853 av ett hårt slag,
som lamslog hennes författarskap för flera
år, då hennes son, den förhoppningsfulle
författaren Edvard Flygare, dog. Först 1859
(i Aftonbladet, som bok 1860—61) kom den
stora kustromanen »Ett köpmanshus i
skärgården». Av hennes senare, i det hela svaga,
alstring må blott nämnas »Skuggspel.
Tidsmålningar och ungdomsminnen» (1862 i
Aftonbladet, som bok 1865), med delvis
ypperliga kulturhistoriska skildringar från
Bohuslän, och »Minnen af svenskt författarlif 1840
—1860» (1878), med en rad intressanta
interiörer ur det litterära sällskapslivet. —
Nya bekymmer drabbade henne på
ålderdomen. 1875 blev hon änka, hennes
förmögenhet sammansmälte till en obetydlighet genom
ett bankirhus’ fallissemang, och de sista åren
fördystrades av en svår ögonsjukdom.
Livet igenom förblev fru F. till sitt innersta
den enkla skärgårdsflickan utan »boklärdom»
och utan djupare förståelse för högre idéer.
Denna brist framträder tydligt i t. ex. »En
natt vid Bullarsjön», där hon i hjälten, Justus,
velat skildra en mycket begåvad religiös
svär-mare men ej kunnat ge verklig illusion åt
hans intelligens och idealitet. Hon förstod
bättre de affekter av jordisk art, som kunna
ligga under och bestämma den religiösa
känslan. Med sitt sinne för det elementära och
sin skarpa yttre iakttagelseförmåga var hon
i viss mån född natui alist. När hon skall
skildra aristokratkretsar, som hon aldrig
riktigt lärt känna, blir hon vanl. fadd och
trivial. Annat är förhållandet med
västkustberättelserna, där hon kunnat stödja sig på
verklig livserfarenhet. Vad som stundom
bryter emot verklighetsskildringen i dessa verk
och som aldrig riktigt släpper taget är en
bjärt och ganska okultiverad romantik,
grundad på författarinnans starka sinne för det
fantastiska och hemlighetsfulla och
ytterligare närd genom okritisk romanläsning. Fru
F:s första skärgårdsberättelser, »Rosen på
Tistelön» och »Pål Värning», stå under
inflytande av C. J. L. Almquist, G. H. Mellin
och andra representanter för den begynnande
realismen men äga en särställning i den
samtida svenska litteraturen genom att ganska
kraftigt framhålla det primitiva och
naturbundna. »Enslingen på Johannis-skäret» och
»Jungfrutornet» beteckna ett nytt skede med
en starkare betoning av det äventyrsmässiga
och romaneska — en utvecklingskurva, som
motsvarar den svenska romanens allmänna
evolution. I ett avseende kan man emellertid
iakttaga en realistisk stegring, i teckningen
av karakteristiska skärgårdstyper. Sådana
frodiga sjömansfigurer som flaggskeppare
Stormbom i »Enslingen på Johannis-skäret»
och kapten Donnert i »Jungfrutornet» höra
jämte vissa gestalter i »Ett köpmanshus i
skärgården» till författarinnans mest levande
karaktärer. Fru F. har i det senare verket
tillgodogjort sig mellanperiodens
äventyrs-skildringsteknik, men det romaneska inslaget
har nästan försvunnit. Denna roman är
mindre djärv än »Rosen på Tistelön» som
realistisk skildring men jämnare och rikare.
Som bohuslänsk hembygdsskildrare har fru
F. blick för idyllen, de små trevna husen
med pelargonior vid fönstren och träsnitt på
väggarna, men hon kan också uppfånga en
sådan interiör som Mors på Knäppen
skärgårdsvärdshus. Här finnes i hennes
miljöskildring ej ett uns försköning av
verkligheten. I den yttre omgivningen ser hon
mindre det natursköna än det dramatiskt
verkningsfulla, vågornas kamp o. s. v., som
oskiljaktigt hör ihop med de uppskakande
händelser och vågsamma äventyr, som
utspelas på havet. Men först och sist fäster man
sig vid den frodiga berättartalang, som med
lika stor skicklighet skildrar en dramatiskt
spännande situation och sköter intrigens
talrika trådar. — Litt.: B. Schöldström, »E. F.»
(1888); K. Warburg, »E. F.» (i Nordisk
Tidskrift 1892); H. Svanberg, »E. F.» (1912); M.
Holmström, »E. F.» (1918). A. Kjellén.
Flygattaché, officer, anställd vid en
diplomatisk beskickning hos en främmande stat
med uppgift att följa förhållandena hos denna
stats flygväsen och meddela hem sina
erfarenheter (jfr Marinattaché och
Militärattaché). Sverige har f. n. (1927) f.
i London. Å. L-m.
Flygblad el. Flygskrift, tryckt blad el.
kort skrift, som utges tillfälligt som inlägg
i en aktuell fråga, ströskrift. Under tiden
närmast efter boktryckarkonstens uppfinning
voro f. nyhets- el. tendensblad (religiösa,
politiska etc.), föregångare till tidningarna.
Stora samlingar f. finnas i British museum
och i Frankfurt am Mains stadsbibliotek
(beskrivande katalog av P. Hohenemser, 1925).
Flygbomb, projektil, vanl. försedd med
ving-styrning, avsedd att nedsläppas från
luftfartyg (flygplan och motorballonger). F:s vikt,
som vid världskrigets början uppgick till blott
8—15 kg, har efter hand ökats ända till
2,000 kg. Alltefter ändamålet skiljer man
mellan spräng-, min-, brand-, gas- och
rökbomber m. fl. slag. H. J-dt.*
Flygbåt, se Flygplan, sp. 651.
Flygdepåfartyg, se Hangarfartyg.
Flygdivisiön, se F l.y g f ö r b a n d.
Flygekorrar, Flygande ekorrar,
Pe-tauristznae, en grupp inom gnagarfam. e
k-o r r d j u r, Sciuridae, igenkännas huvudsaki.
på det breda hudveck, som sträcker sig
längs kroppens sidor och innesluter bägge
benparen. Detta hudveck tjänstgör i utspänt
tillstånd som fallskärm och sätter djuret i
stånd att från träden företaga hopp av
betydande längd, seglande snett nedåt. Alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
