Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fodermedel - Foderverk - Fodervicker - Fodervärde - Foderväxter - Fodral - Fodring (Foring) - Foedus - Foerster - Foerster, Friedrich Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Foderverk—Foerster, F. W.
680
kens äggviteartade ämnen, varför de ha en
större betydelse för kött- och mjölkbildning
än för kraftalstring eller fettbildning.
För praktiska ändamål har man sökt
uttrycka f:s fodervärde i ett enda tal. Tidigare
uttrycktes detta i h ö v ä r d e, d. v. s. den
viktsmängd av ett f., som i fodervärde
motsvarade en viktsenhet medelgott ängshö. Dessa
värden kommo småningom ur bruk. I stället
blev det, särskilt i den tyska
lantbrukslittera-turen, vanligt att uppskatta fodervärdet efter
f:s kemiska sammansättning, i det att en
viktsenhet kolhydrat togs som enhet och fett
efter sitt »respirationsvärde» (värmevärde)
värderades 2,4 ggr högre samt äggvita av olika
författare 5, 2,5 eller 2 ggr högre än
kolhydraten. Denna värdering i kolhydratenheter har
i de nordiska länderna endast använts för
beräkning av ersättning för underhalt i sålt
kraftfoder. Allmänt beräknas eljest i dessa
liksom alltmer även i andra länder f:s värde
i foderenheter, d. v. s. den fodermängd,
som i verkan vid utfodring av mjölk- el.
göddjur motsvarar 1 kg korn el. brödsäd
el. 1,1 kg torrämne i rotfrukter. Denna
värdering grundades urspr. på resultaten av
ut-fodringsförsök, anställda vid det danska
Land-ökonomisk forsögslaboratorium av N. J. Fjord
och hans efterföljare, varför de också
kallades Fjordska ersättningstal, och
ha sedan kontrollerats och jämkats, särskilt
av Nils Hansson, på grund av erfarenheter
inom kontrollföreningarna och
utfodringsför-sök. 1 kg hö räknas i medeltal motsvara 0,4,
vårsädeshalm 0,25, rotfrukters torrämne 1,1,
kli 0,8, havre och melassfoder 0,8, rapskakor
l,o, solroskakor 1,1 samt bomulls- och
jordnötskakor 1,2 foderenheter. Dessa tal jämkas
dock efter växlingar i f:s halt av de olika
näringsämnena.
För uppskattning av fodrets värde vid
gödning nyttjas ofta 1 kg korn som enhet,
kornvärde, vilket för äggvitefattigt foder
överensstämmer med särskilt för mjölkkors
utfodring beräknade foderenheter, medan det
är något lägre än dessa, i samma mån som
fodrets halt är högre av äggvita, vilken har
lägre värde för fett- än för mjölkbildning.
Efter tysken O. Kellners förslag uttryckes
i tysktalande länder olika f:s näringsvärde
i stärkelsevärde, vilket uttrycker ett
f :s verkan som fettbildande medel, jämfört
med motsv. verkan av samma viktsmängd
stärkelse. Stärkelsevärdena överensstämma
beträffande äggvitefattiga f. någorlunda med
de skandinaviska foderenheterna, så att 1
foderenhet av dylika f. motsvarar minst 0,75
kg stärkelsevärde, under det att
stärkelsevärdet är mindre i förhållande till
foder-enhetsvärdet i äggviterika f., beroende på
äggviteämnenas mindre värde för fettbildning.
Under det att således 1 foderenhet (4 kg)
potatis motsvarar 0,77 kg stärkelsevärde, är
motsv. tal för 1 foderenhet jordnötskakor (0,8
kg) blott 0,6 kg stärkelsevärde.
Utgående från f:s halt av smältbara
näringsämnen (äggvitas, fetts och kolhydrats) och
dessas relativa näringsvärde, har Nils
Hansson beräknat f:s värde för mjölkalstring i
mjölkproduktionsvärde, varav ung. 0,75 kg
motsvarar 1 foderenhet. Slutligen införde
amerikanen H. P. Armsby (d. 1921)
beräkning av fodervärdet på grund av f:s
nettoenergi, d. v. s. den mängd av deras
värmevärde, som kommer till synes i djurens
produktion av kroppsmassa, mjölk och kraft, och
uttryckte detta värde i therms (1,000 kalorier).
Denna värdeberäkning nyttjas blott i
Amerika och huvudsaki. i vetenskapliga arbeten.
Förhållandet mellan dessa olika värdeenheter
är i runda tal: 1 foderenhet vid fettproduktion
1,65 och vid mjölkalstring = 2,1 samt 1 kg
mjölkproduktionsvärde 2,8 och 1 kg
stärkelsevärde 2,356 therms. H. J. Dft.
Foderverk, heraldiskt namn på pälsverk,
nyttjas på samma sätt som de heraldiska
färgerna. Jfr H e r a 1 d i k.
Fodervicker, se V i c k e r.
Fodervärde, lantbr., se Fodermedel.
Foderväxter. Alla växter innehålla de
ämnen, som djuren behöva för sin näring, näml,
äggviteämnen, kolhydrat och fett samt
oorganiska ämnen (askbeståndsdelar), men
åtskilliga arter äro icke smakliga för kreaturen.
De flesta till foder använda odlade eller
vildväxande arter tillhöra gräsens och
baljväxter-nas familjer, de senare särskilt värdefulla på
grund av sin höga halt av äggviteämnen.
Viktiga f. äro också rotfrukterna: rovor,
kålrötter, morötter, palsternackor och betor.
Vidare odlas stundom vitsenap, spärgel, bovete
och potatis till foder. I de vilda ängarnas
och betesmarkernas bestånd ha utom gräs och
baljväxter många örter, särskilt umbellater,
en viss betydelse. H. J. Dft.
Fodiäl (ty. Futteral), för visst föremål
särskilt förfärdigat skyddshölje av läder, trä,
tyg el. dyl.
Fodring (For ing), kam., i äldre tider en
skyldighet för allmogen att underhålla
kreatur (särskilt hästar) åt konungen, frälsemän
eller högre andliga och världsliga ämbetsmän.
Detta kallades hästelopp. Efter djurens
ägare uppkommo namnen kungshästar,
slotts-hästar (även kallade årliga hästar),
biskops-hästar, lagmanshästar, fogdehästar. F.
förvandlades sedan till en årlig avgift, införd
i jordeböckerna som ständig skatt, vilken
avskrivits med grundskatterna. (A. Bm.)
Föè’dus, lat., förbund. Jfr C a s u s. — F
oe-d e r ä t i, förbundna. Jfr C i v i t a s.
Foerster [fö’r-], ty. namn, se även Förster.
Foerster [fö’r-], Friedrich Wilhelm,
tysk pedagog och politiker (f. 1869), son till
W. J. F. Fick en »konsekvent religionslös»
uppfostran, blev 1893 fil. dr och ägnade sig
från 1896 i Zürich åt fattigvårdsarbete och
praktisk uppfostringsverksamhet på
karak-tärsdaningens grund. Han blev 1901 docent i
filosofi och moralpedagogik vid Zürichs univ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
