Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogdön - Foged - Fogelberg, Bengt Erland - Fogelfors bruk - Fogelklou, Emilia Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Foged—Fogelklou
686
hänföres till Ingjald Illråde, är det på intet
sätt bevisat, att den får bindas vid hans
namn. Litt.: B. Nerman, »Den svenska Y
ng-lingaättens gravar» (i Rig 1919); S.
Lindqvist, »Ynglingaättens gravskick» (i
Fornvännen 1921). H. R-h.
Foged, da. och no., se Fogde.
Fogelbei g, Bengt Erland, skulptör
(1786 8/8—1854 22/ia). F. i Göteborg och son
till en gälbgjutare, blev F. lärling i detta
yrke, kom till Stockholm 1803 och blev
gesäll hos ciselören Rung
men övergav
hantverket, sedan han fått
sin första belöning i
Konstakademiens
skolor. Där inhöstade han
flera pris, den högsta
medaljen tre gånger.
Han levde sedan som
skulptör i Stockholm
till 1820, utförde
allegoriska bilder,
porträttbyster, dekorativ
skulptur och väckte
uppseende bl. a. med sina bidrag till Götiska
förbundets utställning 1818: statyetter av
Oden, Frej och Tor samt ett dryckeshorn med
reliefen »Odens möte med Gylfe». 1819—30
innehade F. Konstakademiens resepension.
1820 avreste han till Paris, där han med
ungdomlig iver studerade för Bosio och Guérin.
Till Rom for F. 1821. Bland hans första
arbeten där äro statyerna »Psyke», »Merkurius»,
»Amor» och »Paris». 1828 lyckades F :s vänner
i Stockholm utverka Karl XIV Johans
beställning på »Oden» att utföras i marmor i
kolossal storlek. Statyn hemsändes 1831 och
väckte allmän hänförelse. Konungen blev nu
F:s främste mecenat, han beställde Karl
XIII:s staty i marmor, köpte »Apollo»,
»Venus», »Amor och Psyke» m. fl. antikiserande
marmorbilder samt beställde 1839 »Tor» och
»Balder», kolossalstatyer, tänkta som
sidostycken till »Oden». »Tor» och »Balder»
fullbordades 1844 och sändes till Stockholm 1845,
då F. besökte sitt hemland efter 24-årig
frånvaro. Han fick där beställning av konung
Oskar på Karl Johans ryttarstaty, av
Stockholms borgerskap på Birger jarls staty och
av Göteborgs stad på staty av Gustav II
Adolf. De tre monumentalverken sysselsatte
honom i Rom i nära nog tio år. De hemsändes
och avtäcktes hösten 1854 i mästarens
närvaro. På återfärd till Rom avled han av
slaganfall i Trieste. — F. var en beräknande,
försiktig, energisk och ihärdig natur. Hans
sökande gick följdriktigt och utan vacklan
från tidens antikiserande stil in på
experiment i götisk anda och därifrån till historisk
monumentalframställning i tidens moderna
riktning. I Rom levde han ett lugnt, stilla
liv, uppfyllt av arbete och studium. Han var
en behaglig sällskapsman men ganska sluten.
Av Konstakademien blev han led. först 1832
»Tor.» Kolossalstaty av B.Fogelberg. INationalmuseum.
efter »Odens» ankomst till Stockholm och ord.
prof. 1839 men tjänstgjorde aldrig som lärare.
F:s av Karl XIV Johan inköpta verk ha
övergått till Nationalmuseum, där de tre
asarna stå i nedre förhallen. Museet äger
även ett antal studier och skisser. Karl XIlI:s
staty har från museet flyttats till flottans
gymnastikhus på Skeppsholmen. Göteborgs
museum äger bl. a. »Oden», kolossalbyst i
marmor. Ett ex. av Gustav II Adolfs staty i
brons är uppställt i Bremen (se d. o., sp. 1173).
Litt.: C. Leconte, »L’oeuvre de F.» (1856);
B. v. Beskow i »Sv. akad:s handl.» (1856); A.
Sohlman, »B. E. F. Ett litet bidrag till
nordens konsthistoria» (1862); J. Bottiger, »B. E.
F.» (1880; skildrar F:s levnad intill 1825);
G. Nordensvan i »Svensk konst och svenska
konstnärer» (1925). F:s omfattande
brevväxling äges av Konstakademien och Kungl.
biblioteket. G-g N.
Fogelfors bruk, se Fågelfors.
Fogelklou [-klo], Emilia Maria, teolog,
författarinna (f. 1878 2O/7), sedan 1922 g. m. fil.
dr Arnold Norlind. Utexaminerades 1899 från
Högre lärarinneseminariet, verkade 1899—
1905 som lärarinna i Landskrona och
Göteborg, tog 1904 studentexamen, blev 1906 fil.
kand, och 1909 teol. kand, i Uppsala (den
första kvinnliga i Sverige). Hon var
lärarinna vid Djursholms samskola 1911—15 och
vid Birkagårdens folkhögskola 1916—18, blev
1917 adjunkt och 1919 lektor vid Kalmar
folkskoleseminarium samt tog avsked 1923.
Emilia F. har gjort sig bemärkt genom
själfullt och originellt religiöst skriftställar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
