Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fokin, Michail - Fokina, Vera - Fokion - Fokis - Fokker, Antoni Herman Gerard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Fokina—Fokker
690
Michail Fokin och Vera Fokina.
»Kleopatra» (musik av flera ryska mästare),
»Karneval» (musik av Sehumann), »Sylfiderna»
(musik av Chopin) m. fl. baletter. Först 1909
lyckades F. helt slå igenom, i Paris med
»Sylfiderna», »Kleopatra» och »Armidas
paviljong», och därefter bröts motståndet även i
hemlandet. F. blev balettmästare vid
Maria-teatern i Petersburg men gästspelade med
ryska truppen i Paris, Monte Carlo, London,
Berlin, Rom etc. 1909—14 komponerade F.
flera av sina mest utsökta och fantasifulla
baletter, »Papillon» (musik av Sehumann),
»Scheherazade» (musik av Rimskij-Korsakov),
»Eldfågeln» (musik av I. Stravinskij),
»Josefs-legenden» (musik av Richard Strauss) m. fl.
De framfördes i fantasifulla dekorationer, med
bländande färgspel i dräkter och belysningar. —
På Kungl. teatern i Stockholm iscensatte F.
(med sig själv och Fokina i huvudpartierna)
»Kleopatra» och »Sylfiderna» 1913,
»Karneval» och »Scheherazade» 1914. Han verkade
1915—-17 främst i Ryssland som dansör och
balettmästare, gästspelade därpå i de nordiska
länderna och Förenta staterna samt bosatte
sig 1919 i New York, där han grundade en
dansskola. F. återvände till Europa 1921 och
1925 för iscensättningar och gästspel. Med
sin skapande fantasi, kultiverade smak,
originalitet och utpräglade stilkänsla kan F.
betecknas som den ypperste av samtidens
koreografer. En av de viktigaste punkterna
på hans reformprogram är, att ingen form av
dans kan accepteras en gång för alla. Under
tidernas lopp har människan upprepade gånger
växlat sitt plastiska språk och uttryckt sin
glädje, sin sorg och andra känslor under en
mångfald former. Som dansör äger F. kraft,
smidighet, glödande temperament, utmärkt
mimik och en strålande apparition. Jfr
Balett. — Litt.: V. Svetlov och L. Bakst, »Le
ballet contemporain» (1912). L-a S.
Fokina [få’-], Vera, rysk dansös (f. 1888),
elev vid kejserliga Mariateatern i Petersburg
1897 och 1906 g. m. Michail Fokin (se d. o.).
Dansade under Parisåren de flesta
huvudpartier i makens baletter och vann snart
europeisk ryktbarhet genom sin grace och
smi
dighet, sitt lidelsefulla spel och sitt frappanta
yttre. Hennes utförande av »Scheherazade»
och av Tabor i »Kleopatra» förtjänar särskilt
framhållas. L-a S.
Fokion [få’-] (grek. Foki’on, lat. PhöGion},
atensk krigare och statsman (omkr. 400 f. Kr.
—317 f. Kr.). Skicklig fältherre, bidrog F.
väsentligt till Atens militära framgångar; bl. a.
tvang han konung Filip av Makedonien att
upphäva belägringen av Bysantion 339.
Politiskt tillhörde han det parti, som menade,
att kampen mot Makedonien översteg Atens
krafter, och därför eftersträvade ett gott
förhållande till detta land. F. fick därför alltid
träda in och rädda situationen, då Aten vänt
sig mot Makedonien och misslyckats: efter
slaget vid Chaironeia (338), efter Alexanders
tronbestigning, efter nederlaget i det s. k.
lamiska kriget efter Alexanders död (322),
vid vilket tillfälle Aten måste finna sig i att
införa en oligarkisk författning och låta
inlägga en makedonisk besättning i Peiraieus.
Då en demokratisk revolution ägt rum,
dömdes F. till döden (317), över åttioårig.
Omdömet om F:s verksamhet växlar efter
uppfattningen av striden mellan Aten och
Makedonien; hans personliga hederlighet och
oberoende voro allmänt erkända. M. Pn N-n.
Fokis [fä’-] (grek. Foki’s, lat. Phöcis),
landskap i mellersta Grekland, kring Parnassos,
gränsade i s. till Korintiska viken och
genom-flöts av Kefissos^ vars floddal bildar landets
bördigaste del. Invånarnas, fokernas (grek.
fokéVs), dialekt tillhör den
nordvästgrekiska, den doriska närstående gruppen men
visar eoliska spår. Av landets 22 städer är
Delfi (se d. o., sp. 679) mest bekant. När de
fokiska städerna sammanslöto sig till ett
förbund är ovisst (möjl. mitten av 400-talet f. Kr.).
En historisk roll spelade F. endast i det s. k.
andra heliga kriget (356—346) mot beoterna;
fokerna kuvades till slut av Filip av
Makedonien. I nuv. Grekland bildar F. med Lokris
och Fthiotis ett förvaltningsområde, nomos
Fthiotis och Fokis (5,837 kvkm, 185,534 inv.
1923); huvudstad Lamia. A. M. A.*
Fo’kker, Antoni Herman Gerar d,
holländsk flygplanskonstruktör (f. 1890). Han
föddes i Nederländska Indien, anlade 1913
en flygplansfabrik i Schwerin och förestod
under världskriget Flugzeug-Waffenfabrik
Reinickendorf. 1919 anlade F. en
flygplansfabrik i Amsterdam. Av F. konstruerade
tvåsitsiga monoplan voro redan före
världskriget i bruk inom tyska flygväsendet.
Sommaren 1915 konstruerade han ett ensitsigt
jaktplan (Fokker E. I), försett med 80 hkr
motor och beväpnat med en fast kulspruta.
Det anses ha varit motståndarnas dåv.
jaktplan överlägset. Genom en serie
nykonstruktioner bidrog F. verksamt till de tyska
framgångarna i luften. Hans senare
flygplans-konstruktioner ha kommit till användning
såväl för militärt bruk som för
trafikflygning. Under senare år har han med framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
