Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foley, John Henry - Folgefonnen - Folia - Foliant - Folie - Folie circulaire, Cyklisk sinnessjukdom - Folie d’Espagne - Foliera - Foliering - Folies-Bergère - Foligno - Folin, Otto - Folio (fol.) - Folium - Folkare - Folkbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Foley—Folkbad
694
Foley [fO’li], John Henry, irländsk
skulptör (1818—74). Utföide bilder för
par-lamentshuset i London, ryttarstaty över sir
J. Outram i Kalkutta (hans förnämsta arbete),
statyer över bl. a. lord Hardinge (i Kalkutta),
prins Albert till Albert memorial vid
Ken-sington gardens i London samt Goldsmith och
Burke i Dublin. Tydlig påverkan av F.
märkes hos Leighton och T. Broek. Monogr. av
Monkhouse (1875). G-g N.
Folgefonnen, glaciär i s. v. Norge, s. om
Hardangerfjord, på halvön mellan
huvudfjorden och de inre vikarna Åkrafjord och
Sör-fjord. Vilar på höga fjällpartier i halvöns
inre och delas genom djupa fjälldalar i tre
partier, det största och bredaste i s.; här når
glaciären 1,653 m. F. är i storlek Norges
tredje glaciär (omkr. 270 kvkm).
FoTia, lat., plur. av folium (se d. o.).
Folia’nt (se F o 1 i o), bok i folioformat.
Folie, metallfolie. Se B 1 a d m e t a 11.
Folie circulaire [fåli’ sirkylä’r], fr.,
Cyklisk sinnessjukdom, se M a n o d
e-pressiv sinnessjukdom.
Folie d’Espagne [fåli’ däspa’nj], fr. (»spanskt
tokeri»), gammal spansk solodans, i 3/4 takt,
av gravitetisk karaktär.
Folièra. 1. Numrera sidorna i en
räken-skapsbok så, att varje uppslags båda sidor
erhålla samma nummer (jfr P a g i n e r a).
— 2. Belägga med folie (se F o 1 i e r i n g).
Folièring, beläggning av baksidan på
spegelglas med ett tunt överdrag av något blankt,
ogenomskinligt ämne, varigenom fullständig
reflektion fås. Tidigare brukades som
överdrag tennamalgam; numera nyttjas vanl. på
våta vägen utfällt silver, som efter
intorkning fernissas på baksidan. G. H-r.
Folies-Bergère [fåli’ bär^ä’r], berömt
varie-téetablissemang vid rue Richer i Paris,
öppnat 1869. Nuv. specialitet
lyx-utstyrselrevyer.
Foligno [fåli’njå], stad i
mellersta Italien, prov. Perugia
(Umbrien); 12,888 inv. (1921;
som kommun 32,777 inv.).
Biskopssäte med vacker katedral
från 1130-talet.
Folin, Otto,
svensk-amerikansk naturvetenskapsman (f.
1867 */«)• Föddes i Åseda,
Kronobergs län, utvandrade 1882
till U. S. A. och bosatte sig i
Minnesota. Efter några års
växlande sysselsättning fick
han tillfälle att studera, tog
1892 studentexamen och blev
1896 fil. dr vid univ. i Chicago.
Han studerade därefter några
år i Sverige och Tyskland, var
1899—1900 biträdande prof, i
fysiologisk kemi i West
Virginia university och är sedan
1907 prof, i biologisk kemi vid
Harvarduniv:s med. fakultet.
Han blev med. hedersdr i Lund 1918. — F.
har särskilt ägnat sig åt forskningar om
ämnesomsättningen och bl. a. gjort sig känd
genom talrika analysmetoder samt arbeten om
lagarna för urinens kemiska sammansättning,
om äggviteomsättning (båda 1905) samt om
urinsyrans förhållande i kroppen. O. A. L-r.*
Fölio, förk. f o 1. (eg. ablativ av lat.
fo’-lium, blad), bokformat, som uppkommer
genom att varje pappersark vikes (falsas) blott
en gång (i två blad el. fyra sidor). Även
uppslag i räkenskapsbok; därpå angivet
nummer (jfr F o 1 i e r a 1).
Fo’lium, lat., blad; drog, som utgöres av
torkade blad. I Sv. farmakopén nämnas
flera bladdroger, t. ex. folium belladonnae, f.
digitalis.
Folkare, härad i s. ö. Kopparbergs län,
kring Dalälven; bildar Dalarnas s. ö. flik
mellan Gästrikland och Västmanland; socknar:
By, Grytnäs, Folkärna och Krylbo köping;
643,27 kvkm, 15,942 inv. (1927). F. har i v.
storkuperad bergsterräng, är österut en mera
småbruten mellansvensk bergs- och
skogstrakt. I s. F. utbreda sig närmast älven
bördiga slättmarker. 12,105 har åker, 43,645
har skogs- och hagmark. Vid fall av älven,
vid sjöarna Nävden och Rossen, har en rik
industri uppvuxit, vars huvudort är Avesta (se
d. o.). Inom F. märkas Krylbo köping (1,794
inv.; se d. o.), Horndals bruk jämte närbelägna
Ingeborgbo och Tyskbo (järn- och träindustri;
sammanlagt 2,000 inv.), Fors bruk (järnbruk,
sulfitfabrik; 950 inv.) samt Näs bruk
(järnbruk; 450 inv.). Järnvägar: se kartan. Tillhör
Hedemora fögderi och domsaga samt
Hede-mora kontrakt, Västerås stift.
Folkbad, den badform, som genom
långvarigt bruk utvecklat sig hos ett folk; typen
växlar i olika länder. Svettningsbadet (b a-
FOLKARE H2
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
