Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbad - Folkbank - Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Folkbank—Folkbibliotek
696
stubadet) är det äldsta f. Det är ett
reningsbad i varm luft; dit höra varandra
närstående svenska, finska och ryska f.,
utmärkta av hög temp. med växlande
fuk-tighetsgrader. Det svenska el. Curmanska
bastubadet med sin riktiga blandning av
torr och fuktig luft är en utmärkt form.
Bassängbaden under vintern äro en
mera förenklad form av detta bad: man gör
sig först ren i varmstugan, varpå avskölj
-ningen och simningen i bassängen följa som
en härdnings- och rekreationsprocess. F.,
bestående av varm eller ljum dusch med
efterföljande kall, är allmänt i Tyskland, där
skol-bad, arbetarbad vid fabriker o. s. v. äro så
inrättade. F. i Japan bestå av heta bassängbad,
men de mana ej till efterföljd, åtm. ej i
nordiska klimat. Litt.: A. Levertin och C.
Cur-man, »Om bad» (i Hälsovårdsförenzs förhandi.
1890); N. Englund, »Om hudens vård samt om
f.» (1898). Jfr Bad och Badstuga. Ln. (Bgt.)
Folkbank. Solidariskt bankbolag med
grundfond, understigande 1 mill. kr., skall enl. lag
om bankrörelse 1911 i firma innehålla ordet
»folkbank». Någon bank enl. denna
bestämmelse finns dock ej f. n. i Sverige. Däremot
ha några förutvarande f., som ombildats till
aktiebanker, jämte ordet aktiebolag
bibehållit namnet f. för att antyda sitt syfte
att tillgodose den mindre rörelsens behov på
en viss ort. O. Å.
Folkbibliotek, offentlig boksamling, som
avser att bereda allmänheten tillfälle till
kun-skapsgivande och underhållande läsning. F.
skiljas härigenom från de boksamlingar, som
främst tillgodose rent vetenskapliga och
speciella behov. Om f :s äldre historia se
Bibliotek, sp. 222 ff.
De f. n. i Sverige gällande bestämmelserna
i fråga om statens understöd åt f.
genomfördes i sina huvuddrag 1912.
Statsbidragsbelop-pen höjdes till 400 kr. för de för allmänheten
avsedda f., till 150 kr. för skolbibliotek (vid
folkskolor, högre folkskolor, kommunala
mel-lanskolor, folkhögskolor och
småskolesemina-rier samt efter 1921 även vid lärlings- och
yrkesskolor). Förutsättning för statsbidrag
är bl. a., att ett ortsbidrag, lika stort som
statsunderstödet, anvisats för bibliotekets
utveckling och vård. Ingen låneavgift får
upptagas i statsunderstött folk- eller
skolbibliotek. Endast e 11 f. och ett folkskolbibliotek
eller bibliotekssystem inom en och samma
kommun får åtnjuta statsbidrag. Statsbidrag
utgår i form av inbundna böcker, valda ur
av Skolöverstyrelsen utgivna kataloger.
Staten understödjer även på vissa villkor
studiecirklarnas (se d. o.)
biblioteksverksamhet. Studiecirklarna skola tillhöra ett
»riksförbund» (hela landet omfattande förening),
som omfattar minst 20,000 medl. och under
det sistförflutna året av egna medel till inköp
och inbindning av böcker samt tryckning av
katalog ha använt minst 6,000 kr.
Statsbidraget utgår även här i form av böcker men
får i detta fall utgå med endast hälften
av det belopp, som vederbörande riksförbund
under närmast föregående år av egna medel
använt till ovannämnda ändamål, varvid dock
ingen studiecirkel får åtnjuta mer än 400
kr. i statsbidrag. Statsunderstödda
studiecirklars bibliotek skola hållas öppna för
allmänheten, men boklånen behöva ej vara
avgiftsfria. — Sedan 1919 ha även marinens
manskaps- och underbefälsbibliotek
statsunderstöd, och från 1920 tilldelas på ungefär
samma villkor, som gälla f., statsunderstöd
även åt biblioteken vid de med allmänna medel
understödda sjukvårdsinrättningarna;
maximum är bestämt till 1 kr. per sängplats. —
I samband med 1912 års biblioteksreform
tillsattes 2 bibliotekskonsulenter (se d. o.).
Statsbidragsböckerna kunna rekvireras genom
F olkbildningsförbundet och
Sveriges storloge avi. O. G. T. eller
genom bokhandeln. Statsbidrag utgå även till
4 förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek
(se d. o.), sedan 1921 sammanlagt 11,000 kr.
per år. Fr. o. m. 1920 ha vidare årl. utgått
12,000 kr. för utbildningskurser i
biblioteks-skötsel. Utom en längre bibliotekskurs på
fyra månader, som våren 1926 hölls i
Stockholm för utbildande av personal för större f.
(stadsbiblioteken), ha dessa kurser i allm.
varat en vecka och anordnats länsvis.
1913 fingo 552 folk- och 279 skolbibliotek
statsbidrag med sammanlagt resp. 62,983 och
19,501 kr. För 1926 tilldelades statsunderstöd
åt 1,181 folk- och 1,222 skolbibl. med
sammanlagt resp. 202,736 och 135,627 kr. 1913
hade de statsunderstödda f. tills. 330,000 bd
(omkr. 600 bd per bibi.), och utlåningen
utgjorde 1912 omkr. 550,000 bd. De 1926
understödda f. hade tills, omkr. 1,227,000 bd
(i medeltal omkr. 1,000 bd per bibi.), och 1925
utlånades från dem omkr. 2,473,000 bd (omkr.
2,000 bd per bibi.). 1926 hade de
statsunderstödda skolbibl. ett bokbestånd av över
675,000 bd /över 500 bd per bibi.), och över
1,880,000 bd (omkr. 1,500 bd per bibi.)
utlånades 1925. 1925 åtnjöto 4 olika
riksförbund (Godtemplarorden,
Nationaltemplaror-den, Sveriges blåbandsförening och
Arbetarnas bildningsförbund) statsbidrag med
sammanlagt 107,582 kr., och de 2,695 bibi., som
s. å. redovisades av dem, hade över 687,000
bd (över 250 bd per bibi.); 1924 utlånades
från dessa omkr. 1,068,000 bd (nära 400 bd
per bibi.). Större f:s siffror ingå i allm. ej i
ovannämnda belopp, då de i regel ej söka
statsbidrag. Stockholms stadsbibliotek
(se d. o.) skall trol. i slutet av 1927 börja
sin utlåningsverksamhet. I de mindre
folk-och församlingsbibl., som f. n. svara för
folkbiblioteksverksamheten i Stockholm,
utlånades 1924 sammanlagt 837,792 bd. Dicksonska
folkbiblioteket i Göteborg, jämte med detta
samverkande fyra f., utlånade s. å. 249,635 bd.
För Malmö stadsbibl. utgjorde motsv. siffra
245,103 och för Norrköpings stadsbibl. 65,852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
