Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbibliotek - Folkbildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Folkbildningsarbetet
698
Skolöverstyrelsen har förordat en höjning av
maximigränsen till 15,000 kr. för det samlade
understödet till folk- och
studiecirkelbiblioteken i en kommun och i övrigt sökt avväga
villkoren för statsbidrag så, att de större
kommunerna skola kunna anse det med sin fördel
förenligt att med sina bibi, bistå de mindre,
samt vidare bl. a. föreslagit, att för
ändamålet lämpliga kommunala f. skola antagas
till »centralbibliotek» med särskilda
uppgifter att bistå de studieintresserade inom större
område, i regel ett län.
Litt.: V. Palmgren, »Förslag ang. .. .
främjande av det allmänna biblioteksväsendet i
Sverige» (1911); Katalog över böcker, som
folk- och skolbibliotek . .. kunna erhålla i
statsbidrag, Grundkatalog 2 (1924) med Tillägg
1 (1926); Biblioteksbladet (1916 ff.).
Danmark har ryckt fram som det ledande
landet i norden i fråga om f., framför allt
genom bibliotekslagen 1920 (med smärre
förändringar 1923). Statens medverkan utövas
dels genom Bibliotekstilsynet, som består bl.
a. av en biblioteksdirektör som chef, en
bib-lioteksinspektör och en bibliotekskonsulent
och är det egentliga administrerande organet,
dels genom Biblioteksrådet (10 medl. med
bib-lioteksdirektören som ordf.), vilket bl. a.
uppgör förslag om anslagsbelopp. Statsbidraget,
högst 15,000 kr. per bibi., får ej överstiga de
bidrag, som anslås från annat håll. Jämte
dessa understöd kunna särskilda anslag om
högst 8.000 kr. utgå till s. k. centralbibliotek,
som jämte sin kommunala verksamhet
supplera de lokala bibi, inom ett större område. —
För utbildning av bibliotekarier vid f.
anordnas kurser. Litt.: Bogens Verden (1918 ff.).
I Norge fastställdes nu gällande
statsbi-dragsbestämmelser 1912. Statsbidraget utgår
liksom i Sverige i form av böcker, valda ur
en statskatalog. — Ledningen utövas från
statens sida av en i kirkedepartementet
anställd konsulent. — Litt.: For Folkeoplysning
(1916 ff.).
I Finland inrättades 1920 en statens
bibliotekskommission, med uppgift
att leda och främja
folkbiblioteksverksamheten, fastställa villkor för statsunderstöd och
utdela dessa. Det praktiska arbetet utföres
av en föreståndare för
biblioteksverksamheten, tillika chef för statens biblioteksbyrå
(biblioteksdirektör), samt 5
bibliotekskonsu-lenter (4 finska och 1 svensk).
Jfr även Bibliotek,
Bibliotekstek-n i k och Biblioteksvetenskap samt
vid dessa art. anförd litt. F. Hj-t.
Folkbildningsarbetet, arbetet för att höja
de bredare samhällslagrens bildning, särskilt
dylikt arbete vid sidan av det officiella
undervisningsväsendet. F. bedrives i många
olika former. De viktigaste av dessa gälla
anskaffandet — framför allt genom för den
stora allmänheten avsedda bibliotek — av de
böcker, som behövas för självbildningsarbetet
(se Folkbibliote k), beredande av
till
fälle för allmänheten att höra
populärvetenskapliga föreläsningar (se
d. o. och Arbetarinstitut) och
organiserande av sammanslutningar för ömsesidig
hjälp i självbildningsarbetet (se
Studiecirklar).
Från de angelsaxiska universiteten
upp-togos i norden på 1890-talet energiska
folk-bildningssträvanden, vilkas olika arter pläga
sammanfattas under namnet
universi-tetsutvidgning (se d. o.). Under
1800-talets två sista årtionden kom f. också att
spela en betydande roll i studentlivet vid de
nordiska universiteten, där föreningar (t. ex.
Verdandi, Heimdal) vid denna tid bildades,
som i större eller mindre utsträckning satte
f. på sina program. I den mån f. tillväxte,
övertogs denna studentföreningarnas
banbrytande verksamhet till stor del av andra
organisationer, i Sverige bl. a. F o 1 k b i 1
d-ningsförbundet (se d. o.) i Stockholm
och likartade sammanslutningar i landsorten,
ss. Västra Sveriges folkbildningsförbund i
Göteborg. De senare årens utveckling av f.
kännetecknas av att dess ledning ej i samma
utsträckning som förut ligger hos de
folk-bildningsintresserade bland de klasser, som
åtnjutit en högre utbildning. De bredare
lagren uppbära numera själva på ett mera
direkt sätt än förut sitt bildningsarbete.
Utvecklingen har varit likartad i olika länder. I
England stiftades 1903 ~Workers’ educational
association, som till största delen består av
personer ur arbetarklassen och både
ekonomiskt och personligt understötts av
kooperativa, fackliga och politiska arbetarföreningar.
I Sverige har nykterhetsföreningarnas
bildningsarbete sedan länge betecknat ett
avgjort demokratiskt inslag i f. 1912 bildades
inom arbetarrörelsen en samorganisation för
biblioteks-, föreläsnings- och
studiecirkelverksamhet, Arbetarnes
bildningsförbund (se d. o.). De önskemål, som f. n. göra
sig gällande rörande svenskt f. i dess
viktigaste former, ha fått sin sammanfattning i
de folkbildningssakkunnigas
betänkande 1923, särskilt i den utformning
detta fått i Skolöverstyrelsens däröver 1924
avgivna utlåtande. Under ytterligare
utveckling av f:s karaktär av »fritt och frivilligt»
arbete och av dess samband med det folkliga
föreningsväsendet samt under stärkande av
bibliotekens möjligheter att understödja
självbildningsarbetet har man även sökt mer
organiskt infoga det i universitetens uppgifter, på
samma gång som man velat underlätta
användningen av övriga
undervisningsanstalters, framför allt folkhögskolornas,
lärarkraf-ter i de vuxnas fria självbildningsarbete
utanför de olika skolorna. I Tyskland kan man
efter världskrigets slut konstatera ett
fördjupat intresse för folkets samlande i
bild-ningsarbetet, och trots de stora hinder, som
den allmänna ekonomiska depressionen
medfört, finner man på olika områden ett
ener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
