Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklekar - Folklivsforskning - Folklore - Folkloristik - Folklåt - Folkmarknad - Folkmedicin - Folkminnen - Folkminnesforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Folklivsforskning—Folkminnesforskning
728
av jullekar. Flera lekböcker ha framkommit
under 1800-talet. Den första svenska
sammanställningen av f. har skett i A. I.
Arwids-sons »Svenska fornsånger», d. 3 (1842). Bland
utländska vetenskapliga framställningar av
f. märkas E. L. Rochholz, »Alemannisches
Kin-derlied und Kinderspiel aus der Schweiz»
(1857); J. Ter Gouw, »De Volksvermaken»
(1870); A. B. Gomme, »The traditional games
of England, Scotland and Ireland» (1894,
1898). (E. Kl.)
Folklivsforskning, den gren av etnografien,
som är ägnad det egna folkets traditionella
och säregna levnadssätt och materiella
kultur eller i vidare bemärkelse allmogekultur
(se d. o.) över huvud. Då ordet
folkminnesforskning (se d. o.) redan vunnit burskap som
namn på forskningen om folkets andliga
kultur, har f. i motsats därtill alltmer fattats
som forskningen om folkets materiella
kultur. Då f. 1926 blev examensämne vid
Uppsala univ., kallades det för att undvika
missförstånd »nordisk etnologi». C. W. v. S.
Folklore [-lär; eng. uttal fäu’klä], eng., eg.
»folkets lära», d. v. s. dets. som
folkminnen (se d. o.). F., som term först använd 1846
av fornforskaren W. J. Thoms (1803-—85), har
fått internationell hävd som namn både på
folktraditionen och på vetenskapen om denna.
De engelska forskarnas ensidiga sysslande
med tro och sed (särskilt från synpunkten
primitiv tankegång) har kommit att ge ordets
betydelse en annan och trängre innebörd än
det sv. folkminnesforskning (se d. o.). —
F o 1 k 1 o r i’s t, f.-forskare. C. W. v. S.
Folkloristlk, dets. som folklore (se d. o.).
— Adj.: Folklori’stisk.
Folklåt, mus., se Låt.
Folkmarknad, större, av folkets bredare
lager besökt marknad. Särskilt berömda äro
de f., som av gammalt årl. äga rum i Västerås.
Folkmedicin. All sjukbehandling har sitt
ursprung från okultiverade folks försök att
med användning av allehanda medel motverka
eller häva sjukdomar eller symtom av sådana,
alltså från ett slags f. Vid sidan av varandra
ha därvid gått mystiska handlingar,
besvärjelser- o. dyl. samt rent empiriska iakttagelser,
mekaniska ingrepp och kurer. Även ha ofta
kombinationer förekommit, i det att böner
eller besvärjelser åtföljts av insmörjningar
eller annat bruk av läkemedel. I samma mån
som högre kulturer utvecklats, har en alltmer
vetenskaplig medicin uppstått,
ägnad att erbjuda större säkerhet än f. för
sjukdomarnas bedömande, botande, lindrande eller
förekommande. De båda riktningarna — f.
och den vetenskapliga medicinen — ha ofta
legat i kamp med varandra. Den senare har
ofta, med oberättigat underskattande av
månget värdefullt rön, i f. sett blott
vidskepelse, medan å andra sidan f. i den
medicinska vetenskapen funnit endast högdraget och
onyttigt teoretiserande utan grund i
erfarenheten. Dock ha ej sällan de båda
riktning
arna befruktande inverkat på varandra. Äldre
tiders vetenskapliga åskådningar, metoder
och medikament, vilka läkarna övergivit, ha
mången gång länge kvarhållits i f. Sålunda
använder denna ofta, i likhet med forna tiders
vetenskapliga medicin, många och mycket
sammansatta läkemedel, medan nutida läkare
i allm. eftersträva enkelhet i medikament och
sjukbehandling. Den vetenskapliga medicinen
å sin sida mottar alltjämt impulser från
iakttagelser inom f:s område. Många av våra
läkemedel härröra ur denna källa. Det
mystiska i sjukbehandlingen har säkerligen i alla
tider av överlägsna eller knipsluga personer
mer eller mindre medvetet använts i
suggestivt syfte och därvid spelat en
betydande roll. Mången gång ha de utförda
»underkurerna» berott just på suggestion. F. har
i alla tider och hos alla folk haft sina
särskilda representanter — »medicinmän»,
»trollkarlar», naturläkare. Ej sällan har
natur-läkaryrket gått i arv från far till son inom
vissa släkter. I Sverige stå »kloka gubbar
och gummor» som f :s representanter. — Det
är klart, att vad som här betecknats som f.
ej har något med humbugs medicin att
göra. Gränsen är dock ibland svår att
uppdraga, ty slug användning av läkemedel i
suggestivt syfte går ofta direkt över i rena
humbugen. Skillnaden ligger i om ändamålet
med behandlingen är att gagna den sjuke
eller att lura av honom pengar.
F. har stort intresse från såväl natur- som
kulturhistorisk synpunkt. Det tillkommer
den medicinska vetenskapen att med
fördomsfritt intresse studera f. och icke hålla sig för
god att därifrån hämta de erfarenheter av
värde, som kunna finnas att tillgå. C. G. S.
Folkminnen, muntliga traditioner, som
bevarats i folkets minne och fortplantats från
släktled till släktled, huvudsaki. hos
allmogen. Hit höra folktro (se d. o.), folksed
och folkdiktning (se d. o.). I vidare
bemärkelse kan man även hit räkna folkets
karaktärsegenheter, säregna utslag av folkets
tänkesätt m. m. Ett annat namn på
hithörande stoff är folklore (se d. o.). F:s
utbredning och variation inom ett ofta stort
traditionsområde visa i många fall mycket hög
ålder för hithörande stoff, varför det för
studiet av forntidens andliga kultur i många
stycken kan anses fullt motsvara de arkeologiska
fynden för den materiella kulturen, oavsett
att det behållit sin betydelse inom folklivet
ända till vår tid. Häri ligger en ej oväsentlig
del av f:s vetenskapliga värde. Därtill komma
den ovärderliga inblick, som de giva i
primitivt själsliv, samt deras nationella särprägel,
som ger deras studium en viktig plats i
forskningen om det egna folket. — Jfr
Folkdiktning, Folklore,
Folkminnesforskning och där anförd litt. C. W. v. S.
Folkminnesforskning, vetenskapen om
folkminnena (se d. o.) eller om folkets andliga
kultur och dess primitiva tänkesätt. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
