Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkminnesforskning - Folkmoot - Folkmusik - Folkmål - Folkmängdstäthet - Folkomröstning - Folkparker - Folkpartiet - Folkpensionering - Folkpsykologi - Folkraser - Folkrepresentation el. Nationalrepresentation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Folkmoot—Folkrepresentation
730
gränsområde mellan f. och folklivsforskning
(se d. o.) utgöra därvid tro och sed, som delvis
ansluta sig till folkets arbets- och festliv
men tillika höra nära samman med dess
själsliv och diktning. Som vetenskap kan f. sägas
börja med bröderna J. och W. Grimm, som
dock betraktade folkminnena från en något
ensidigt mytologisk synpunkt. Intresset för
folkminnena som sådana börjar med W.
Mann-hardt (»Wald- und Feldkulte», »Baumkultus
der Germanen») samt de engelska
folkloris-terna E. B. Tylor, A. Lang och J. G. Frazer,
vilka dock ensidigt sysslat med tro och sed.
Allsidigast har f. kommit till utveckling i
Skandinavien och Finland. Vid de nordiska
universiteten är den representerad med
professurer i Oslo (sedan 1886), Helsingfors
(sedan 1898), Köpenhamn (1913—17) och Dorpat
(sedan 1920) samt med en docentur i Lund
(sedan 1910) och en i Göteborg (sedan 1926).
Litt.: C. W. v. Sydow, »Våra folkminnen»
(1919); tidskr. Folkminnen och Folktankar
(sedan 1914); »Danmarks folkeminder» (utg.
sedan 1908 av Föreningen Danmarks
folkeminder) och en liknande serie, utg. av Norsk
folkeminnelag (sedan 1921). C. W. v. S.
Folkmoot [fåu’kmöt], ett slags
folkförsamling. Se England, sp. 849.
Folkmusik, sång- eller instrumentalmusik,
som upptagits och utbildats hos allmogen;
även sådan musik, som komponerats av
spelmän. I regel äro tonsättarna av denna musik
okända. F. kan delas i två stora
huvudgrupper: sångmusik och instrumentalmusik; den
förra omfattar folkvisa (ballad och yngre visa),
sångdans och sånglek, vallvisa och primitiv
poesi med musik (kolock, lekrim m. m.); den
senare danser, marscher, programstycken,
hornlåtar och primitiva signaler. Jämte
melodierna räknas till f. även de instrument, som
av folket använts och tillverkats: violiner,
nyckelharpor, psalmodikon, lurar, tuthorn,
fingerhorn, flöjter, skalmejor, klarinetter,
säckpipor, pipor och herdeslaginstrument; i
Finland m. fl. länder även kantele, i
Ryssland balalaika och domra o. s. v. Se vidare
Folkvisor och Musik. T. N.
Folkmål, se Landsmål.
Folkmängdstäthet, se Demografi, sp. 708.
Folkomröstning. Viktiga politiska frågor
ha i nyare tid genom beslut i det särskilda
fallet i olika länder eller landområden
underställts allmän f. För dylika omröstningar
upptogs i Frankrike under revolutionstiden,
då representationen i vissa fall vädjade till
folket, det klassiska namnet plebiscit (se d. o).
Napoleon I och Napoleon III använde såväl
detta namn som folkomröstningsmetoden,
vilken särskilt av den senare utbildades till att
bli en tom form, avsedd att med »folkviljans»
sanktion helga redan på förhand faktiskt
avgjorda resultat av regeringspolitiken (så t. ex.
omröstningen om kejsardömets införande
1852). I Norge ägde f. rum 13 aug. 1905 till
bekräftande av stortingets åtgärder för
unio
nens upplösning och 12—13 nov. ang. den
monarkiska styrelseformens bibehållande. Eftei
världskriget har i en rad fall folket inom ett
visst landområde genom allmän f. fått uttala
sig om till vilken stat man önskade
anslutning; särskilt har denna metod använts för
områden med blandad befolkning, där det varit
svårt att uppdraga nationalitetsgränser. Så
t. ex. ägde 1920 f. rum i Slesvig rörande
frågan om anslutning till Danmark och 1921 i
Oberschlesien rörande frågan om anslutning
till Polen eller Tyskland. Även på privat väg
ha f. föranstaltats, ss. på Åland 1917 och 1919
rörande frågan om återförening med Sverige.
— Som en statsrättslig institution ingår
folk-omröstningsinstitutet numera i ett stort
antal länders statsskick; se därom art. om de
olika staterna samt Referendum. H. T-n.
Folkparker, se Folkets parker.
Folkpartiet, svenskt politiskt parti 1895—
1900. Den genom överraskning åvägabragta
»sammanslagningen» av gamla och nya
lantmannapartiet vid 1895 års riksdag
framkallade bland vänstern ute i landet livlig
förtrytelse. Denna tog sig bl. a. uttryck däri,
att ett 30-tal redaktörer av frisinnade
landsortstidningar i mars s. å. utfärdade ett
upprop om bildande av ett frisinnat folkparti.
Uppmaningen hörsammades av 32 medl. av
Andra kammaren, vilka 29 april 1895
bildade folkpartiet, med uppgift att verka
för bl. a. utvidgad politisk och kommunal
rösträtt, livsmedelstullarnas avskaffande,
utvecklad arbetarskyddslagstiftning och
verksam nykterhetslagstiftning samt unionens
befästande på likställighetens grund m. m.
Bland f:s förtroenderåd märktes J. Bromée i
Billsta, M. Höjer och F. Berg. Dess bakom
kulisserna mest verkande kraft var D.
Bergström. Vid 1896 års allmänna val föll
lantmannahövdingen O. Jonsson i Hov igenom för
f:s kandidat, J. Ericsson i Vallsta. På grund
av valmännens påtryckningar bröto sig 1897
åtskilliga av lantmannapartiets mera
frisinnade medlemmar ut ur partiet och gingo som
»vildar». Sedan genom 1899 års val f :s
numerär stigit till 46, ansågs vid början av 1900
års riksdag tiden mogen för en
sammanslutning på bredare grund av Andra kammarens
frisinnade element. I jan. 1900 bildades L
i-berala samlingspartiet (se d. o.),
och i detta beslöt f. att uppgå. V. M.*
Folkpensionering, se
Ålderdomsför-säkring.
Folkpsykologi (ty. Völkerpsychologie),
vetenskapen om de själsliga egenskaper, som
tillkomma människan genom att hon är
medlem av en klass, en nation o. s. v. Till f.
räknas ofta språkfilosofien. C. H-m.
Folkraser, se Människoraser.
Folkrepresentation el.
Nationalrepresentation, samlingen av de personer, som
i regel på grund av val, stundom på grund
av utnämning eller arvsrätt, statsrättsligt
representera folxet och i denna sin egenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
