Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskolinspektion - Folkskolinspektör - Folkskollärarinneseminarium - Folkskollärarnas pensionsinrättning - Folkskollärarnas änke- och pupillkassa - Folkskollärarseminarium - Folkskolöverstyrelsen - Folkskrifter - Folksuveränitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Folkskolinspektion—Folksuveränitet
746
Folkskolinspektion, folkskolinspektörernas
tjänstutövning. Se Folkskolinspektör.
Folkskolinspektör. Genomförandet av 1840
—41 års riksdags beslut om den obligatoriska
folkskolan mötte särskilt i begynnelsen
betydande svårigheter. I syfte att undanröja dessa
påkallade redan 1853 Härnösands
konsistorium anställande av en kringresande
visita-tor, som skulle inspektera skolorna, göra sig
underrättad om deras tillstånd och behov samt
bistå lärare och skolstyrelser med råd och
upplysningar. Även framkommo
riksdagsmotioner av liknande innebörd. Genom beslut
av 1853—54 års riksdag fick svenska
folkskolan i greve Torsten Rudenschöld en
»riks-instruktör», vilken i själva verket blev
landets förste f. Vid 1859—60 års riksdag
föreslog K. m:t, att sakkunniga personer skulle
förordnas att i egenskap av skolinspektörer,
var och en inom ett bestämt distrikt, besöka
folkskolorna samt om deras tillstånd och
behov avgiva berättelse till vederbörande
domkapitel och Ecklesiastikdep. Förslaget vann
riksdagens bifall, och de första inspektörerna
(20 till antalet) förordnades 15 juni 1861, till
en början på två år. Sedermera
utsträcktes tiden för förordnandet till fem år. I allm.
hade inspektörsuppgiften karaktär av bisyssla.
En fullständig nyorganisation av
folkskol-inspektionen genomfördes på grund av beslut
av 1914 års senare riksdag. Därvid fastslogs,
att befattningarna som f. skulle utövas av
fast avlönade tjänstemän med pensionsrätt,
vilka helt ägnade sig åt uppgiften. Antalet
bestämdes till 34 men ökades genom beslut
av 1919 års riksdag till 52. Enl. gällande
instruktion (15 dec. 1914 med vissa sedermera
vidtagna ändringar) är f:s uppgift att
förskaffa sig noggrann kännedom om
skolväsendets tillstånd och behov, övervaka, att
gällande författningar efterlevas, befordra
åtgärder för skolväsendets ändamålsenliga
anordning inom de särskilda skoldistrikten samt
genom upplysningar och råd understödja det
vid skolorna bedrivna arbetet. Den
anmärkningsvärt livliga utveckling, som
kännetecknat Sveriges folkskoleväsen under det senaste
årtiondet, torde i avsevärd utsträckning ha
möjliggjorts genom folkskolinspektionens
vägledande verksamhet.
Stad, som ej deltar i landsting och som
anställt särskild f. för ledningen av sitt
folkskoleväsen, kan på ansökan av K. m:t tills
vidare befrias från inspektion av sitt
folkskoleväsen genom statens f. utom i vad angår
granskningen och vitsordandet av
skolstyrelsens ansökningar om statsbidrag. För
inspektion av skolväsendet för den nomadiserande
lapska befolkningen är sedan 1917 anställd en
nomadskolinspektör med uppgifter
i huvudsak liknande statens övriga f:s. —
Rörande kommunal (lokal)
folkskolinspektör, vilken anställes samt h. o. h.
eller till största delen avlönas av
vederbörande skoldistrikt, är stadgat i
folkskole
stadgans § 8 mom. 4. Instruktion för
sådan inspektör skall fastställas av
Skolöverstyrelsen. Lokala inspektörer äro f. n. (1927)
anställda i ett 30-tal skoldistrikt,
varjämte i ytterligare ett antal sådana
vederbörande överlärare fullgöra i stort sett samma
inspektörsåligganden. K. E. S-g.*
Folkskollärarinneseminarium, se F o 1
k-skoleseminarium.
Folkskollärarnas pensionsinrättning. Äldre
inrättningar för folkskollärarnas
pensionering äro Folkskollärarnas
pensionsinrättning, tillkommen på
1850-talet, och Folkskollärarnas ä n k
e-och pupillkassa (första av K. m:t
utfärdade reglemente 1875). Sedan i samband
med folkskollärarkårens lönereglering 1918
statsbidraget till folkskollärarnas
pensionering högst väsentligt höjts, biföll 1919 års
riksdag en k. prop., att i st. f.
Folkskollärarnas pensionsinrättning, Folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, Småskollärarnas m. fl.
ålderdomsanstalt och Barnmorskornas
pen-sionsanstalt skulle fr. o. m. 1920 inrättas
Statens anstalt för
pensionering av folkskollärare m. fl. (se
vidare art. om denna).
Folkskollärarnas änke- och pupillkassa, se
Statens anstalt för
pensionering av folkskollärare m. fl.
Folkskollärarseminarium, se Folkskol
e-seminarium.
Folkskolöverstyrelsen, centralt ämbetsverk
för folkundervisningsväsendets ledning,
lydande under Ecklesiastikdep. På grund av
beslut av 1913 års riksdag trädde F. i
verksamhet med 1914 års början. Genom beslut
av 1918 års riksdag utvidgades överstyrelsen
med en yrkesskolavdelning. Det utvidgade
ämbetsverket erhöll namnet
Skolöverstyrelsen och bestod av 1 generaldirektör som
chef samt 8 led., fördelade på 2 avd.,
folk-skolavd. och yrkesskolavd., av vilka den förra
omfattade 6 och den senare 2 led. På varje
avd. var en led. förordnad att tillika vara
avdelningschef. Skolöverstyrelsen
samman-slogs 1920 med Läroverksöverstyrelsen (se
d. o.) till den för rikets hela skolväsen
gemensamma Skolöverstyrelsen (se d. o.),
i vilken folkskolavdelningen motsvarar den
ursprungliga F. K. E. S-g.*
Folkskrifter, en framför allt tidigare gängse
benämning på sådana (vanligen smärre)
prisbilliga skrifter, vilka genom ämne och
framställningssätt äro särskilt ägnade att förstås
av och intressera sådana lager av ett folk,
som ej erhållit högre skolundervisning. Jfr
Populärvetenskapliga småskrifter.
Folksuveränitet, det förhållande, att inom
en stat statsviljan och ej blott folkviljan i
sista hand uttryckes genom beslut av folket
i val eller omröstning eller av dess
representanter och icke av något därav oberoende
särskilt och suveränt statsorgan, ss. tidigare
fursten eller kronan. Om åter ett sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
