Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formaldehyd, Formalin - Formalin - Formalism, Formaliter, Formalitet - Formalprincip - Formalstatut - Formandskab - Format - Formattion - Formcigarrer - Formel - Formell - Formelmetoden - Formentera - Formera - Formering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Formalin—Formering
790
torer eller under inflytande av ultravioletta
strålar. F. anses näml, vara växternas första
assimilationsprodukt (se Assimilation).
F. är en färglös, stickande, i vatten
lättlös-lig gas, med kpt —21°. Formalin eller
f o r m o 1 är en 40 % vattenlösning av f. Med
tiden avskiljes ur en sådan lösning en vit
polymerisationsprodukt, paraf
ormalde-h y d. Med konc. svavelsyra erhålles en
annan polymerisationsprodukt, t r io x i m e t
y-1 e n, som i pastiljform under olika namn
nyttjas som desinfektionsmedel. F. och dess
polymerisationsprodukter reducera Fehlings
lösning och silver ur en sii verlösning. På
grund av denna sistnämnda egenskap har f.
fått användning vid försilvring av speglar.
Behandlas f. med ammoniak, omvandlas den
i hexame t y le n te t r a ami n (se d. o.),
som även kallas urotropin och fått medicinsk
användning.
F. är ett av de förnämsta
desinfektionsmedlen (se Desinfektion). Dessutom är det ett
av den organiska industriens viktigaste
utgångsmaterial. Särskilt dess stora benägenhet
att reagera med en hel del ämnen och bilda
kon-densationsprodukter är av stor betydelse. Med
fenol erhålles det värdefulla isoleringsmedlet
bakelit (se d. o.). Med äggviteämnen ger
den produkter, som utmärka sig för
olöslighet, elasticitet och motståndskraft, t. ex. g
a-1 a 1 i t (se d. o.) med kasein, vid härdning av
gelatin för filmtillverkning o. dyl. Även i
fotografitekniken och i färgindustrien samt vid
garvning har f. fått stor användning.
Slutligen är formalin (vanl. 2—4 %) jämte sprit
det viktigaste medlet att konservera
zoologiska och anatomiska preparat m. m. I. B.
Formalln, kem., se Formaldehyd.
FormalFsm, Formäliter, Formalitet, se
F o r m a 1-.
Formalprincip. Som den evangeliska
reformationens f. brukar man beteckna
grundsatsen om den heliga skrift som ensamt gällande
auktoritet för kyrkans lära.
Formalstatut kallas ett lands rättsordning,
när den anses internationellt behörig att
avgöra om dess egna rättsnormer eller (genom
hänvisning, fr. renvoi) visst annat lands
rättsnormer skola reglera ett givet
rättsförhållande mellan enskilda, vilket faller under den
internationella privaträttens domvärjo. Rid.
Formandskab, i Norge en del av
kommunalstyrelsen (stadsstyrelsen, häradsstyrelsen).
Det väljes av och bland representanterna. F.
representerar den administrativa delen,
stadsstyrelsen (resp, häradsstyrelsen) är den
beviljande myndigheten. F. kan på egen hand
avgöra en hel del ärenden samt förbereder
dem, som skola behandlas av
kommunalstyrelsen. M. H.
Format. 1. Storleken och formen (längd och
bredd) på en bok, ett papper, en tavla o. s. v.
De olika bokformaten (f o 1 i o, kvart,
oktav, d u o d e s, se des o. s. v.) uppkomma
därigenom, att varje pappersark i de olika
fallen vikes (falsas) i ett olika antal blad
(två, fyra, åtta, tolv, sexton o. s. v.).
2. (Boktr.) Kolumnens bredd och höjd;
sammanfattningen av de »steg», som skilja
kolumnerna i en slutad »form».
Formation. 1. (Geol.) Sammanfattningen av
avlagringar, vilkas bildningstid sammanfaller
med någon period av jordens historia
beträffande den organiska världens utveckling.
Även med hänsyn till den petrografiska
utbildningen förete en f:s bergarter en viss
överensstämmelse. Beteckningen nyttjades
företrädesvis i Tysklands och Skandinaviens
geologiska litteratur och ersättes numera med
system (se d. o.), som förut vunnit burskap
i engelsk och fransk vetenskap. — F. har
ofta brukats och brukas stundom ännu för
att beteckna en sammanfattning av
petro-grafiskt likartade eller genetiskt
sammanhörande bildningar, t. ex. hälleflintformation
eller Dalformationen. — Om olika
formationer (el. system) se Geologiska
formati o n s s e r i e n. K. A. G.
2. (Bot.) Se Växtgeografi. — 3. (Krigsv.)
Dets. som form (se Formering 1).
Formcigarrer, se Cigarr, sp. 1077.
Fo’rmel (lat. fo’rmula), ett för något visst
fall föreskrivet el. hävdvunnet uttryck el.
talesätt (plur. formler).
1. (Mat.) F. kallas en sats, som är uttryckt
med matematiska tecken eller m. a. o. det
symboliskt förkortade uttrycket av
innehållet i en matematisk sats, t. ex. log (xy) = log x
+ log y. T. B.
2. (Kem.) Se Kemi.
FormeTl (fr. formel, av lat. fo’rma, form),
som rör formen, i motsats till materiell
el. stundom reell; som strängt iakttager
umgängesformerna, konventionell. —
Formellt subjekt, se Subjekt. — F.
vetenskap, vetenskap, som övervägande har
formen till föremål, ss. matematik och logik.
Formelmetoden, en tonträffningsmetod, där
man använder vissa små melodiska formler
för att i minnet bevara tonerna i diatoniska
skalan. Se vidare N. E. Anjou, »Den nya
sångmetoden» (1905—07), och A. Bergström,
»Sångkurs för skolan» (1910). T. N.
Formentera [fårmäntä’ra], ö bland
Pityu-serna (se d. o.). Jfr Balearerna.
Formera (fr. former), eg. giva form åt,
bilda; spetsa (en penna); stifta (bekantskap);
krigsv., bilda en truppavdelning, uppställa
trupp på visst sätt.
Formering. 1. (Krigsv.’) Ett förr, i vissa
fall alltjämt, brukat ord, vilket inom armén
betecknar övergången från en uppställning
till en annan, från en indelning till en annan
eller från en verksamhet till en annan, t. ex.
linjeformering (från kolonn), avdelnings
uppdelning i underavdelningar (»f. till plutoner»
o. s. v.) och »f. till tåg» (se d. o.). Ett
truppförbands uppställning på olika sätt med
bestämda luckor och avstånd mellan
underavdelningarna kallas numera dess olika former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
