Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsyth, Andrew Russell - Forsyth, sir Thomas Douglas - Forsythia - Fort el. Fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Forsyth -Fort
830
Bild 1. Fort enligt Brialmont.
Forsyth [fä’saTp],
Andrew Russel 1,
skotsk matematiker
(f. 1858). Var 1895
—1910 prof, i ren
matematik i
Cambridge, där han fyllt
en viktig mission
genom att göra den
engelsktalande lärda
världen föi trogen
med det
funktions-teoretiska betraktelsesätt. som på
kontinenten anlagts på
de viktigaste
matematiska disciplinerna efter 1850. T. B.
Forsyth [få’salp],
sir Thomas
Douglas, anglo-indisk
ämbetsman,
forskningsresande (1827
—86). Var 1848—76
anställd i den
indiska förvaltningen,
bl. a. som
regeringskommissarie i
Pun-jab 1860—72. F.
företog 1870 en resa till östturkestan, ledde
1873—74 en stor beskickning och slöt 2 febr.
1874 med emiren Jakub beg i Kaschgar ett
handelsfördrag. Om dessa färder skrev han
»Mission to Yarkand» (1871) och »Report of
a mission to Yarkand in 1873» (1875). Hans
självbiogr. utgavs 1887. V. S-g.
Forsy’thia, kinesiskt växtsläkte av fam.
Oleaceae, står nära Syringa men har nästan
klocklika gula blommor. Dess 2 arter (buskar)
odlas ofta och blomma på bar kvist.
Vanligast i Sverige är F. suspensa. G-. M-e.
Fort (av lat. fo’rtis, stark, fast) el. Fäste,
en självständig och stormfri befästning, som
antingen ligger ensam för sig och då är
hänvisad till egen försvarsförmåga, spärrfor t,
el. tillhör ett system av
befästningsanlägg-ningar, gördelfästning, och då för sitt
försvar, som dock även vid behov bör kunna
utföras självständigt, i allm. har att lita till
ett mer el. mindre verksamt understöd från
närliggande verk el. bakomliggande enceinte:
detacherade f. el. gördelfor t.
Spärr-fort el. liknande självständiga mindre fästen
ha sedan länge använts för att stänga pass
o. dyl. Detacherade f. föreslogos däremot först
under 1700-talets senare hälft av
Montalem-bert (efter studier även i Sverige, där han i
Dahlberghs befästningsformer torde ha
vunnit uppslag i detta hänseende). Hans o. a.
ingenjörofficerares förslag ledde dock ej till
något nämnvärt resultat, förrän efter 1815 den
moderna operationsfästningen med
användning av Montalemberts förslag utvecklats. Vid
tyska fästningar lades f. till en början nära
enceinten och avsågo att gynna offensiven
utanför denna. Först senare kom man till
insikt om nödvändigheten av f :s framskjutande.
Efter 1830 började man även i Frankrike
anordna fortfästningar med detacherade verk, i
allm. enl. bastionsformen. Under 1860-talet
byggdes forten vid Antwerpen i reguljär
trapetsform med kaponjärflankering. Man
började nu överallt förse större och viktigare
fästningar med en fortgördel, och den moderna
gördelfästningen var genomförd som typ. Efter
1870 byggdes tyska f. för både infanteri och
artilleri, d. v. s. för både när- och fjärrstrid,
s. k. enhetsfort; den höga huvudvallen
var dock med sina täta traverser huvudsaki.
inredd för artilleriförsvar. I Frankrike
däremot anordnades en bakre, högre vall för
artilleri och en främre, lägre för infanteri.
Artilleriets fortgående utveckling framtvang
nya ändringar, bl. a. förstärkning av
hål-rumstäckningar och förflyttning av den
stormfria muren och
flankeringsanläggning-arna från eskarpen till kontereskarpen.
Däremot bibehöll man ännu ryggkasernen,
traver-seringen och de många ai
tilleriuppställnings-platserna; man sökte blott trygga sig mot
rygg- och flankeld genom ryggvallar och
större flanktra verser samt ställde en el.
annan viktigare artilleripjäs under pansarskydd.
Kasteldens och brisansgranaternas förödande
verkan medförde fullständig ändring av
dit-tillsvarande fortkonstruktioner; att behålla
opansrade kanoner på öppen vallgång blev så
gott som omöjligt, och allt murverk av
vanligt material och tjocklek hotades av
tillintet-görelse. Sedan 1886 ha därför en mängd f.
ombyggts och nya sådana utförts efter nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
