Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fort el. Fäste - Fort, Paul - Fortbildningskurser - Fort-de-France (Fort Royal) - Fort Duquesne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Fort, P.—Fort Duquesne
832
Bild 2. Profil och sektioner av svenskt bergfort.
principer. Dessa gingo först ut på att
fullständigt särskilja artilleriet och infanteriet,
varigenom f. blevo antingen
infanteristödpunkter (närstridsverk), då artilleriet
placerades utanför dem i annex- el.
mellanbat-terier, el. ock rena artilleriverk
(fjärr-stridsverk). Samtidigt nyttjades enhetsfort
med artilleri- och
infanteriuppställningsplatser bredvid varandra, detta dock under
förutsättning av pansarskydd för artilleriet.
Infanterifortet måste kunna motstå ett
våldsamt anfall och kraftigt beskjuta även
sidoterrängen. Den första uppgiften
underlättas genom uppställande i fortet av lätta
snabbeldspjäser, s. k. stormpjäser, i
pansartorn för att säkrast vara i behåll ända till
stormningsögonblicket. Den andra
möjliggö-res genom traditorartilleri el. genom några
för sidobeskjutning särskilt avsedda kanoner
i pansartorn. Vid enhetsfort och enbart
artilleriverk tillkommer en tredje uppgift,
fjärr-strid, som möjliggöres genom grövre,
pansar-skyddat artilleri, helst sammanfört i
batterilinje. Det enda land, där pansarskydd ej kom
till användning, var Ryssland. I Sverige ha
använts såväl systemet med enhetsfort som
skiljande av när- och fjärrstridselementen.
Under senare tid byggda svenska f. äro så
tillvida olika de flesta utländska, att de äro
rena bergfort, d. v. s. att det av i berget
djupt nedsprängda stormgravar omgivna
fort-massivet utgöres av ett fristående klippblock,
i vilket alla hålrum insprängts. Redan före
världskriget hade man i nyare anläggningar
(Metz) upplöst f. i dess särskilda
beståndsdelar och sökt bättre dölja dessa i terrängen,
befästningsgrupp (se d. o.). Denna
form torde även för framtiden komma till
användning. Redan befintliga f. av stark
konstruktion (som svenska bergfort) kunna
genom vissa förstärkningar göras
motståndskraftiga även mot moderna anfallsmedel. Så
böra frontmurar liksom även portar och
fönster förstärkas, inträngandet av giftiga gaser
bör förhindras och möjlighet beredas för
in
skaffande av frisk luft. — Ett
särskilt slag av f. äro kustfort
(se d. o.). — Utom bestyckning
samt besättnings- och
ammuni-tionsrum skall ett modernt f.
inrymma även observations-,
belysnings-, eldlednings-,
uppvärmnings- och
ventilationsanordningar, telefonförbindelser,
reparationsverkstad, vattentillgång,
sjuklokaler m. m. L. W :son M. (L.af P.)
Fort [får], Paul, fransk skald
(f. 1872). F. tillhör symbolismens
efterföljare; hans lyriska
samlingar (»Ballades francaises», 29
seiier, 1897 ff.; definitiv uppl.
1922 ff.) i rytmisk, delvis rimmad
form vittna om stark fantasi,
originell uppfattning, intensiv
naturkänsla och brokigt ämnesval. Han
har även skrivit dramatiska krönikor
(shake-speariserande), bl. a. »Ysabeau», »Le camp du
drap d’or» och »Les compères du roi Louis».
Monogr. av G. A. Masson (1922).
Fortbildningskurser, kurser för fortsatt
utbildning av lärare vid olika läroanstalter.
För lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter ha f. anordnats med understöd
av statsmedel sedan 1906 och omfattat ett
flertal olika ämnen; från 1919 ha vissa av
dessa kurser stått öppna även för lärare vid
folkskoleseminarier och tekniska läroverk. Av
sparsamhetsskäl har under de senare åren
statsanslag för dessa f. icke utgått.
För folkskolans lärare ha sedan 1907 f.
anordnats genom Sveriges allmänna
folkskol-lärarförenings försorg. De ha sedan 1904
(utom 1923—25) fått statsbidrag (60,000 kr.
fr. o. m. budgetåret 1926—27). — Fr. o. m.
1918 års riksdag ha anslag anvisats till
kurser för utbildning av lärare i arbetskunskap,
senare även medborgarkunskap, vid
fortsätt-ningsskolor (134,500 kr. för budgetåret 1927
—28). Kurserna i arbetskunskap omfatta i
allm. 10—12 veckor, fördelade på två somrar,
kurserna i medborgarkunskap pågå tre
veckor under en sommar. Även för lärare vid
folkhögskolor ha f. varit anordnade med
understöd av statsmedel. För lärare vid
lärlings- och yrkesskolor anordnas från 1920
utbildningskurser genom den till
Skolöverstyrelsen knutna Yrkespedagogiska central
-anstalten (se d. o.). K. E. S-g.*
Fort-de-France [få’r-do-frä’s], förr Fort
R o y a 1, huvudstad på fr. ön Martinique (se
d. o.); 27,019 inv. (1921). Utmärkt hamn.
Fort Duquesne [få’r dyka’n], fr., strategiskt
viktigt fäste i Ohiodalen, U. S. A., vid
floderna Alleghanys och Monongahelas förening
till Ohio, anlagt 1754 av fransmännen och
uppkallat efter dåv. guvernören i Franska
Nordamerika, Duquesne de Mennesville.
Engelsmännen, som tidigare börjat befästa
landtungan, sökte 1754 (under G. Washington)
och 1755 (under Braddock, se d. o. förgäves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
