Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortuny y Carbo, Mariano José Maria Bernardo - Fort Wayne - Fort William - Fort Worth - Forum (latin) - Forum (domstol) - Forum (tidskrift) - Forum ordinatum - Forum privilegium - Forward - Forward (tidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Fortuny y Carbo—Forward
844
Fortuny y Carbo [fårto’nj i karcoå’], M
a-riano José Maria Bernard o, spansk
målare (1838—74). Efter en äventyrlig
ungdom kom han till Rom 1858, deltog 1860 i en
spansk expedition till Marocko, studerade
sedan i Madrid och Paris samt var mestadels
bosatt i Rom, där han avled. Han målade
bataljer, typer och folkliv från Spanien,
Nordafrika och Italien — även arkitektur med rikt
staffage från 1700-talet, stod utom tävlan i
teckningens elegans och pikanteri samt i
penselföringens lekande livlighet och
delikatess. Påverkad av Morelli och Meissonier,
målade han med påfallande spanskt lynne, med
skarp karakteristik och framför allt i sina
rokokomotiv med gnistrande färgakrobatik
och stoffprakt. Även hans raderingar visa på
en gång livlig fantasi och tekniskt
mästerskap. F. blev uppburen och hyllad och
påverkade många samtida målare, bl. a.
Reg-nault och A. Pasini. Hos hans efterföljare
kunde hans riktning urarta till tom
virtuoskonst. Representerad i museer i Madrid,
Barcelona, München, Moskva och New York samt
i enskilda samlingar; en akvarell, »Italiensk
flicka», finns i Glyptoteket i Köpenhamn.
Monogr. av Davillier (1875), Yxart y Moragas
(1881) och Yriarte (1886). G-g N.
Fort Wayne [fät méln], stad i n. ö. Indiana,
U. S. A., vid Maumee river och Wabash—
Eriekanalen; 86,549 inv. (1920). Betydande
järnvägs- och handelscentrum; järn-,
maskin-och möbelindustri.
Fort William [fä’t coiTjem], stad i
Ontario, Kanada, vid Lake Superior och
kanadiska pacifikbanan; 20,541 inv. (1921).
Betydande export av spannmål.
Fort Worth [fåt <nöp], stad i n. Texas,
ü. S. A., vid Trinity river, norr om Austin;
159,000 inv. (1925; 7,000 år 1880). Centrum
i en betydande jordbruksbygd med växande
industri. Anlädes som militärpost 1849.
Fo’rum, plur. fora, lat. (eg. »platsen
utanför»; besläktat med »dörr»). 1. I
fornromer-ska städer öppen plats, torg, för handel,
offentliga förhandlingar m. m., ofta omgivet av
offentliga byggnader, ss. rättskipningslokaler
(se Basilika), tempel, pelargångar. Se
Pompeji och Rom. Även ett romerskt
läger hade ett f. (se C as t ra). — 2. Den
offentliga verksamheten på f., särskilt
rättskipning. — 3. Stad, som uppvuxit ur en
saluplats, t. ex. F. Gallörum (Castelfranco), F.
lulii (Fréjus) och F. Livi (Forli).
FoTum [sv. uttal fö’rum], lat. (se föreg.
art.), laga domstol. När flera domstolar
finnas i ett land, måste en fördelning av
uppgifterna i rättskipningen ske mellan dem.
Denna har av lagstiftningarna vanl.
genomförts efter tre skilda synpunkter. Först och
främst fördelas mål av olika saklig innebörd
på olika domstolar, varvid särskilt skillnaden
mellan allmänna och specialdomstolar (se
Domstol) framträder. Då flera domstolar
med samma sakliga behörighet finnas vid
si
dan av varandra, måste bestämmas till
vilken av dem varje mål hör. Denna fråga
innebär den s. k. lokala behörigheten. Slutligen
ordnas domstolarna efter en tredje synpunkt
så, att en instansordning upprättas,
varigenom domstolarna bli över- och underordnade
i förhållande till varandra. — Laga f. brukar
den domstol kallas, som är lokalt behörig för
ett visst mål. De allmänna stadgandena om
f. i sv. rätt finnas i kap. 10 rättegångsbalken.
I brottmål är regeln, att den domstol är
behörig, inom vars domvärjo brottet förövats
(forum delicti). Tvistemål om fast egendom
höra till den rätt, där egendomen ligger
(forum rei sitae). I dessa och några andra fall
har f. bestämts av hänsyn till möjligheten
att bäst och lättast utreda målet. För
tvistemål, för vilket ej särskild forumregel finnes,
gäller, att det hör till domstolen i den ort,
där svaranden har sitt bo och hemvist,
varmed i praxis förstås mantalsskrivniugsorten
(forum domicilii). I fall, motsv. dessa, ha i
främmande rätt parterna vanl. befogenhet att
avtala om att målet skall gå till annan rätt.
En sådan s. k. prorogationsrätt är icke
medgiven i Sverige annat än i vissa särskilda
fall. — Forum ecclesiasticum kallas kyrkligt
f. — Om forum prorogatum se P r o r o g
a-t i o n, om forum ordinatum och forum
pri-vilegiatum se nedan. T. E.
Forum, tidskrift okt. 1914—dec. 1923,
uppsatt av firman Albert Bonnier i Stockholm,
från 1919 utg. på eget förlag. Redaktör var
T. Segerstedt till juni 1917, därefter Anton
Blanck. Tidskriften företrädde en liberal
politisk uppfattning utan någon bestämd
partitillhörighet. Bland medarbetarna må nämnas
A. Brusewitz (medredaktör sedan 1922), N.
Edén, T. Fogelqvist, Ellen Key, I. Lagerwall,
Hans Larsson och Eliel Löfgren. —
Tidskriften utgavs t. o. m. 1919 en gång i veckan,
fr. o. m. 1920 med 10 h. årl.
Fo’rum ordinatum, lat., jur., för visst mål,
för vilket behörig domstol saknas, genom
särskilt förordnande bestämt forum (överföres
genom dylikt förordnande mål från eljest
kompetent domstol till annan, vilket ej
förekommer i svensk rätt, talar man om forum
delegatum). Då konungen jämlikt kap. 1 §§ 1
och 2 strafflagen förordnar om åtal för
utrikes förövat brott, plägar samtidigt
bestämmas vid vilken svensk domstol åtalet skall
anhängiggöras. Ä. H.
FoTum piivilegiätum, lat., jur., särskilt
forum, som på grund av privilegium
tillkommer visst stånd eller klass i st. f. det forum,
som enligt allmänna regler skulle vara
behörigt. Finnes ej numera i Sverige, sedan
genom lag den 24 mars 1916 rätten för
frälseman (och ofrälse led. av Sv. akad.) att i
arvsangelägenheter o. dyl. anlita hovrätt som
första instans upphävts. Ä. H.
Forward [få’cood], eng., se Fotboll.
Forward [fä’æed], en judisk
socialdemokratisk daglig tidning på jiddiska språket, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
