Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosforförgiftning - Fosforism - Fosforit - Fosforkoppar - Fosformetaller el. Fosforider - Fosfornekros - Fosforos - Fosforoxiklorid, Fosforpentaklorid, Fosforpentaoxid, Fosforseskvisulfid, Fosforsyra, Fosforsyrlighet, Fosfortenn, Fosfortriklorid - Fosfortändstickor - Fosforväte - Fosgen, Koloxiklorid - Fo-shan (Fat-shan) - Fosie - Foss - Foss, Alexander - Foss, Harald Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Fosforism—Foss
850
5—6 cg. Då en fosforsticka innehöll omkr.
3 mg f., förslogo tändsatserna av 20 stickor
att medföra döden. Efter intagande av fosfor
uppträdde först vissa magrubbningar
(smärtor, kräkningar). Under en eller annan dag
tycktes symtomen gå över, medan fosforn
långsamt upptogs från tarmen. Därefter
insjuknade den förgiftade åter svårt med stor
kraftlöshet, gulsot och blödningar från näsa,
mage, tarm, från livmodern hos kvinnor samt
i huden och i inre organ, varav stark anemi
uppstod. Ämnesomsättningen var svårt störd,
stegrad så, att kroppsmaterial i abnorm
mängd förbrukades, men tillika ofullständig.
Bl. a. inträdde stark fettdegeneration i inre
organ — i hjärta, njurar och särskilt i levern,
som svällde starkt och omvandlades till en
fettmassa. Fettvandling av blodkärlens
väggar gjorde dessa sköra och orsakade de svåra
blödningarna. Förgiftningen ledde ofta efter
några dagar eller veckor till döden eller
småningom till förbättring och hälsa.
Behandlingen bestod på tidigt stadium i
magskölj-ning eller kräkmedel, lenande medel och
avförande salt; även försöktes gammal rå
ter-pentinolja i dos av 2—4 g, intill 10 g,
fördelade i flera doser, för att genom oxidation
oskadliggöra fosforn. Mjölk och annat fett
undvekos. — Kronisk f. förekom i fabriker
för framställning av fosfor, fosforstickor o.
dyl. men är numera, på grund av förbättrade
arbetsmetoder samt genom förbud mot
produktion av fosforstickor, nästan försvunnen. Vid
denna förgiftning angripas käkbenen, oftast
underkäken, som småningom avdör (f o s
forne k ro s) och bitvis utstötes genom fistlar
under varbildning, medan från benhinnan nytt
ben växer som en skolla kring den
förutvarande, avdöende käken. Vid nekrosen
medverkar infektion med bakterier. C. G. S.
Fosfori’sm, Fosfori’st, se Phosphoros.
Fosforlt, sådana i mineralriket
förekommande kalciumfosfat, som kemiskt
överensstämma med eller stå nära apatit (se d. o.)
men antingen ej äro tydligt kristalliniska
eller på sin höjd bilda fint radialstråliga
aggregat. F. uppträder i regel i sedimentära
bergarter och härrör i allm. från
djurorganismer. Se även Fosfat. N. Zn.
Fosforkoppar, se Fosforföreningar.
Fosformetaller el. F o s f i d e r, se
Fosforföreningar.
Fosfornekrös, se Fosforförgiftning.
Fo’sforos (grek. Fosfo’ros, lat. Pho’sphorus,
Lücifer), grek, myt., »ljusbringare»,
morgonstjärnan (Venus), förelöpare till Eos, ofta
likställd med Hesperos (aftonstjärnan). — Jfr
Phosphoros. A. M. A.*
Fosforoxiklorld, Fosforpentaklorld,
Fosfor-pentaoxld, Fosforseskvisulfld, Fosforsyra,
Fos-forsyrlighet, Fosfortenn, Fosfortriklorld, se
Fosforföreningar.
Fosfortändstickor, se Tändstickor.
Fosforväte, se Fosforföreningar.
Fosgèn, Koloxiklorid, CO Cl2, en av
världskrigets mest fruktansvärda giftgaser.
F. nyttjas mycket i den organiska
färgämnes-industrien för framställning av klorerade
föreningar. Se vidare G i f t g a s er. I. B.
Fo-shan [-Jan], dialektalt Fa t-shan, stad
i kin. prov. Kuang-tung, vid Si-kiang, 10 km
s. v. om Kanton; 300,000 inv. Tillverkning
av klockor, bomullsvaror, tändstickor, ljus
m. m.; gammal järnindustri. Under
kejsartiden en av Kinas viktigaste militärorter.
Fosie, socken i Malmöhus län, Oxie härad,
på Söderslätt intill Malmö och Limhamn;
12,27 kvkm, 5,887 inv. (1927). Är en tätt
befolkad och väl uppodlad slättbygd. 1,002 har
åker, skog saknas. Ingår i F. och Lockarps
pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt. Vid
statsbanan Malmö—Trälleborg ligger Fosie
municipalsamhälle, 113 har, 3,182 inv. (1927);
tax.-värde å fast egendom 5,614,300 kr. (1926),
bev.-tax. inkomst 2,172,400 kr.
Foss, socken i Göteborgs och Bohus län,
Tunge härad, vid Gullmarsfjordens innersta
vikar; 94,90 kvkm, 4,117 inv. (1927). Omfattar
i n. ö. en del av länets högsta bergstrakter
(Slätteberget, 183 m) och genomflytes i djupa
dalgångar av örekilsälven och
Munkedalsäl-ven, som förenade bilda den mellan vackra
stränder och branter framflytande
Kvistrums-älven. Västra delen är lägre; här öppna sig
mellan bergen smärre dalslätter, länets
förnämsta herrgårdsbygd. På Tungenäset i s. v.
branta bergkullar och bergpartier. 2,585 har
åker, 5,086 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Torreby, Saltkällan, Smedberg. Vid
fall av Munkedalsälven Munkedal
(pappersbruk, trämassefabrik; 1,550 inv.), 2,5 km
n. v. om Munkedals stationssamhälle (400
inv.). Bildar med Håby ett pastorat i
Göteborgs stift, Vikornas s. kontrakt.
Foss, Alexander, dansk fabrikant och
politiker (1858—1925). Var 1885—1923
med-innehavare av maskinfirman F. L. Smidth &
co, Köpenhamn. Han innehade en mängd
förtroendeuppdrag inom
industrien och fick
under världskriget
avgörande betydelse för
danskt affärsliv
genom att åt detta
utverka relativt
gynnsamma villkor av de
krigförande. Han var
led. av folketinget
1915—18, av
landstinget 1918—20 och
tillhörde
konservativa folkpartiets
stor
industriella flygel. F. var en bland de främsta
initiativtagarna till det skandinaviska
ekonomiska samarbetet under världskriget och
sedermera till danska föreningen Norden. P. E-t.
Foss, Harald Frederik, dansk målare
(1843—1922). Var elev av V. Kyhn och
dennes närmaste efterföljare som den danska
naturens tolk. F:s landskap från Jylland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
