Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografi - Fotografisk - Fotografiska föreningen (Svenska fotografiamatörföreningen) - Fotografiska himmelskartan - Fotografiska objektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Fotografisk—Fotografiska objektiv
880
1 monokelobjektiv (Wollaston 1812); ljusstyrka omkr. 1:15; 2 akromatiskt landskapsobjektiv (Daguerre
och Chevalier 1837); ljusstyrka omkr. 1:15; korrigerat för kromatisk och sfärisk aberraton; 3 periskop
(Steinheil 1865); ljusstyrka omkr. 1:15; rättecknande men icke korrigerat för kromatisk och sfärisk
aberration; 4 aplanat (Steinheil 1866); ljusstyrka 1:8; rättecknande och korrigerat för kromatisk och
sfärisk aberration men (liksom 1—3) icke för bildvälvning och astigmatism; 5 Petzvals porträttobjektiv
(1840) ; korrigerat endast för kromatisk och sfärisk aberration. — Samtliga objektiv äro avbildade i
sådan skala, att brännvidden blir = 6 cm.
der praktischen Photographie» (14 :e uppl.
1922); A. Miethe och O. Mente, »Lehrbuch der
praktischen Photographie» (4:e uppl. 1922);
Conrady m. fl., »Photography as a scientific
implement» (1923; ny uppl. 1925); L. David,
»Photographisches Praktikum» (5:e omarb.
uppl. 1924), »Rådgivare i fotografi» (9:e uppl.
1925); E. Goldberg, »Der Aufbau des
photo-graphischen Biides» (2:a uppl. 1925);
Poton-niée, »Histoire de la découverte de la
photographie» (1927); L.-P. Clerc, »La technique
photographique» (1926—27). — Jfr även
Färgfotografi. J. H-g.
Fotografisk, som angår eller åstadkommes
genom fotografi; i bildlig bemärkelse t. ex.
fotografiskt trogen (avbildning) = i alla
detaljer trogen.
Fotog: afiska föreningen, sedan hösten 1889
namn på den i Stockholm 29 maj 1888
stiftade Svenska
fotografiamatörföreningen, vilken avsåg att vara en
sammanslutning av personer, som utöva fotografien
för sitt nöjes skull eller för vetenskapliga o.
dyl. ändamål. Samtidigt med
namnförändringen vidgades verksamhetsområdet, och
tillträde till föreningen blev öppet för alla.
Medlemsantalet uppgår f. n. (1927) till omkr. 350.
Sammanträden hållas en el. två gånger i
månaden under tiden okt.—april, varvid
förekomma föredrag över tekniska, vetenskapliga
och konstnärliga ämnen, skioptikon- och
kine-matografförevisningar, utställning av
medlemmars o. a. arbeten m. m. Föreningen har sedan
flera år tillbaka nästan årl. anordnat
offentliga fotografiska utställningar, varvid även
utländska arbeten utställts, och kollektivt
deltagit i internationella fotografiska
utställningar. Dess organ var 1888—1910 den av
Albin Roosval uppsatta Fotografisk Tidskrift,
1911—16 Svensk Fotografisk Tidskrift och
sedan 1917 Nordisk Tidskrift för Fotografi, som
fr. o. m. 1923 utges av föreningen. J. H-g.
Fotografiska himmelskartan, en
internationell fotografisk kartläggning av
stjärnhimlen. De för ändamålet nödvändiga
astrofoto-grafiska plåtarna tagas med identiskt lika
instrument å de observatorier, som deltaga i
arbetet (se vidare Astrofotografi). F.,
som planlades i astrofotografiens första dagar
vid särskilda astrofotografiska kongresser (den
första i Paris 1887, varvid en årligen
sammanträdande kommission på 11 personer tillsattes),
kan ej sägas fylla de fordringar, som man
numera ställer på en dylik undersökning (jfr
även Stjärnkataloger). S. A-f.
Fotografiska objektiv bestå av linser, i
regel med sfäriska ytor och av olika sorters
glas, fattningen, av mässing eller lätta
legeringar, vilken håller linserna centrerade
och på rätta avstånd, samt bländaren,
vilken medger ändring dels av ljusstyrkan,
dels av djupskärpan.
F. karakteriseras genom brännvidden, f,
och verksamma öppningen, d, eller diametern
på det parallella ljusknippe, som kan passera
objektivet; kvoten av dessa, f:d, ger den
relativa öppningen; ett objektiv med f — 9 cm
och d = 2 cm betecknas /:4,s eller 1:4,5. Den
geometriska ljusstyrkan är omvänt
proportionell mot kvadraten på »/-talet»; således är
/:4,5 4 ggr ljusstarkare än /:9. Ett f. följer
(ehuru detta eg., som av Gullstrand visats,
är en fiktion) avbildningslagarna vid
avbildning med ett mycket smalt knippe av en
punkt på optiska axeln, men ett sådant
strålknippe är på grund av böjningen odugligt för
avbildning; det måste ha ett större tvärsnitt.
Då komma de mot linsens yttre delar fallande
strålarna att brytas starkare än de inre och
få sin brännpunkt för positiva linser närmare
(för negativa längre bort) än dessa (sfärisk
aberration). Men punkter ligga även utom
optiska axeln; då sådana avbildas med smala
knippen, framträder astigmatism (se d.
o.); utvidgas här strålknippet, får man
sfärisk aberration i sneda knippen eller
koma (av lat. coma, hår). Hittills har man
antagit enfärgat ljus; är detta vitt, framträda
kromatiska aberrationer (seAkromatis m),
vilka även sekundärt ingå i de övriga.
Distorsion (felteckning) beror på att förstoringen
ändras för olika vinklar; den kan vara kudd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
