Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotometri - Fotonasti - Fotopsi - Fotoptometer - Fotorelieftryck - Fotosfär - Fotostat - Fotosyntes - Fototaxis - Fototerapi - Fototropism - Fototypi - Fotoxylografi - Fotozinkotypi - Fotskäl - Fots-ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Fotonasti—Fots-ton
894
ser, vilka under belysning utsända elektroner.
Vidare har man de fotografiska metoderna,
vilka med de närmast föregående dela ett
starkt beroende av våglängden men, rätt
använda, äro ytterst värdefulla genom sin
förmåga att ackumulera svaga intensiteter och
att giva en permanent registrering av
resultaten, vilken sedan kan evolueras. Viktigt är
blott, att man arbetar med fotografien som
nollmetod och använder jämförelseskala av
rätt typ (se Sensitometri).
För röntgen användas, utom
energimätningar och fotografi, även fluorescensverkningar
samt i synnerhet ionisering; i ultrarött har
man jämte andra metoder även dessa
våglängders förmåga att utsläcka fosforescens.
Astrofotometri inriktas huvudsaki.
på bestämmande av stjärnors ljusstyrka;
denna räknas i storlekar (magnituder, se d. o.).
Mätningen sker visuellt, då huvudsaki. längre
vågor (omkring gult) inverka, fotografiskt, då
blått och violett dominera, fotovisuellt, då
man med färgkänsliga plåtar och ljusfiltra
anpassar arbetet efter ögats känslighet. Förr
bestämdes härför stjärnbildernas diameter:
ju större ljusstyrka, desto större bild;
numera oftare extrafokal inställning och
bestämning av svärtningsgraden. I regel
arbetar man så, att jämförelse göres med ett
antal på plåten infotograferade, förut noga
bestämda stjärnor. Utom dessa har på senare
tid även ljuselektrisk fotometri funnit
användning. Se vidare Färgindex. Odts.
Fotonasti, bot., blom- och bladskafts etc. av
ljusretningar utlösta men ej av ljuset riktade
rörelser; se Retningsfysiologi.
Fotopsl (av grek, fös, ljus, och o’psis,
seende), subjektiv ljusförnimmelse (utan
motsvarighet i verkligheten), vanl. orsakad av
sjukdomar i ögats inre delar. G-d.*
Fotoptomèter (av grek, fös, ljus, o’psis,
seende, och me’tron, mått), instrument för
uppmätning av ögats ljuskänslighet med
angivande av den minsta belysning, vid vilken
ännu vitt kan skiljas från svart. G-d.*
Fotorelieftryck, se Woodburytryck.
Fotosfär, se Solen.
Fotostät, en apparat, som utgöres av en med
ett reflexionsprisma försedd kamera, för
fotografisk kopiering av boksidor, handlingar,
ritningar, teckningar m. m. Man erhåller en
sido-riktig negativ bild på papper; genom att man
tillämpar ett omvändningsförfarande kunna
även positiva kopior framställas. J. H-g.
Fotosyntes, se Assimilation, sp. 332.
Fotota’xis, bot., frirörliga organismers (el.
organs: klorofyllkroppar) av ljusretningar
riktade rörelser; se Retningsfysiologi.
— I zoologien innefattas f. i fototropism.
Fototerapi (av grek, fös, ljus, och terapi,
se d. o.), dets. som ljusbehandling.
Fototropi’sm, bot., stammars, blads m. fl.
organs av ljusretningar riktade rörelser; se
Retningsfysiologi. I zoologien
innefattar ordet även fototaxis (se d. o.).
Fototypl (av grek, fös, ljus, och ty’pos,
avtryck), ett fotomekaniskt
högtrycksför-farande (se Fotomekaniska
repro-duktionsförfaranden) för
framställning av i zink etsade klichéer, avsedda att
tryckas i boktryckspress; även ett medelst
ett sådant förfarande framställt avtryck. Den
vanliga utföringsformen är följ.: Efter
originalbilden, som måste vara utförd i
streckmaner (ritning, pennteckning el. dyl.),
fram-ställes ett sidoomvänt fotografiskt negativ.
Detta kopieras i solljus eller elektriskt
båg-Ijus på en omkr. 2 mm tjock zinkplåt, som
är överdragen med ett tunt, ljuskänsligt
skikt av äggvita och ammoniumbikromat,
varefter plåten övervalsas med ett tunt skikt
av en särskild fet färg och lägges i vatten.
I vattnet lösas de av ljuset icke påverkade
partierna av äggvitan, så att den
överliggande färgen genom lätt gnidning med en
bomullssudd kan avlägsnas och metallen på
dessa ställen blottas; på de av ljuset
påverkade ställena kvarblir däremot färgen,
emedan den underliggande äggvitan, på
grund av den vid bikromatets belysning
bildade kromoxidens garvande inverkan, blivit
olöslig i vatten. Man får således en bild av
klibbig färg på zinkplåten. Genom att
inpudra bilden med hartspulver och uppvärma
plåten, tills hartset börjar smälta, får man
en bild, som motstår etsmedlet och sålunda
skyddar de underliggande partierna av
metallen vid den följande etsningen. Som
ets-medel nyttjas salpetersyra, som upplöser och
djupetsar zinken mellan de skyddade ställena,
varigenom man får en reliefbild, som
monteras på en fot av trä eller metall, så att den
får samma höjd som typerna i
boktryckssat-sen. Bilderna till art. Fotomekaniska
re-produktionsför far anden äro utförda i f.
Benämningen f. avsåg förr även andra
fotomekaniska tryckförfaranden men torde
numera uteslutande tillkomma det ovan
beskrivna. — I Danmark och Frankrike
betecknar f. (fr. phototypie) det förfarande, som i
Sverige kallas 1 j u s t r y c k (se d. o.). J. H-g.
Fotoxylografl, ett träsnittsförfarande, vid
vilket bilden, som skall skäras i trästocken,
på fotografisk väg överföres på denna (se
Träsnitt).
Fotozinkotypl, dets. som fototypi (se d. o.).
Fotskäl, socken i Älvsborgs län, Marks
härad intill Hallandsgränsen, kring nedre
Surte-ån (till Viskan) jämte biåar; 42,35 kvkm, 958
inv. (1927). Är i ådalarna väl uppodlad
slättbygd ; däromkring skogfattiga, ljungbevuxna
bergstrakter. 1,098 har åker, 2,914 har
skogs-och hagmark. Ingår i Surteby, Kattunga,
F:s och Tostareds pastorat i Göteborgs stift,
Marks och Bollebygds kontrakt.
Fots-ton, mus., uttryck, som begagnas vid
angivande av längden på orgelpipor. Som
norm antagas öppna flöjtregister, vilkas grova
C-pipa håller 8 fot i längd och som kallas
8-fotsstämmor. En 4-fots pipa står en oktav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
