Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fourier, François Marie Charles - Fourier, Jean Baptiste Joseph - Fourierism - Fourierska serier, Fouriers serier - Fourneauxöarna - Fourneyron, Benoît - Fournier, Alfred Jean - Fournier, Henri Alain- - Fournier, Hugues Marie Henri - Fournier, Jean Antoine - Fournière, Eugène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Fourier, J. B. J.—Fournière
904
styras av ett årl. valt råd med en u n a r k
i spetsen; ett visst antal falanger federeras
under en d u a r k, nästa grupp på skalan
ledes av en triark o. s. v.; till sist skall
i spetsen för människosläktet stå en o
m-n i a r k med residens i Konstantinopel.
Sina sociala idéer framlade F. i flera
skrifter, bl. a. »Théorie des quatre mouvements et
des destinées générales» (1808), »Traité de
1’association domestique agricole» (2 bd, 1822;
ny uppl. under titeln »Théorie de 1’unité
uni-verselle», 4 bd, 1841), hans mest betydande
arbete, och »Le nouveau monde industriel et
sociétaire» (1829). F:s »(Euvres complètes»
utgåvos i 6 bd 1841—45 (4:e uppl. 1870), ett
urval, »CEuvres choisies», utgavs av Ch. Gide
1890. Värdefullare än F:s fantastiska
framtidsdrömmar var i vissa punkter hans kritik av
den bestående samhällsordningen, och ur hans
skrifter ha hämtats sådana socialistiska krav
som på garanterat existensminimum,
arbetarförsäkring och »rätten till arbete». Dessa och
andra praktiska socialistkrav framdrogos ur
F:s läror av hans främste lärjunge, Victor
Considérant (se d. o.). Litt.: V. Considérant,
»Exposition abrégée du système phalanstérien
de F.» (1845); C. Pellarin, »Ch. F., sa vie et
sa théorie» (1843; 5:e uppl. 1872); A. Bebel,
»Ch. F.» (1888); H. Bourgin, »F.» (1905); K.
Asch. »Die Lehre Ch. F :s» (1914). (E.F.K.S-n.)
Fourier [forie’], Jean Baptiste
Jose p h, baron, fransk matematiker (1768—
1830). Var lörst verksam vid École
polytech-nique och åtföljde sedermera Bonaparte på
expeditionen till Egypten 1798. Han blev
prefekt 1802 i dep. Isère och 1815 i dep.
Rböne, återvände 1817 till Paris, där han
sedermera blev franska vet.-akad:s ständige sekr.
Huvudparten av F:s vetenskapliga
gärning återfinnes i hans »Théorie analytique
de la cbaleur» (påbörjad 1807, utg. 1822).
Där behandlar F. teorien för värmets
fördelning, uppställer de nödiga
differentialekvationerna samt skaffar deras integraler
under olika förutsättningar. Principiellt
brukas däri trigonometriska serier och
integraler, varför dessa ofta av lärjungar åsattes F:s
namn (se Fourierska serier). Ehuru
F:s metoder senare erfordrat betydlig
skärpning i bevisen, äga de dock i sig själva ett
stort funktionsteoretiskt intresse. Led. av sv.
Vet.-akad. 1830. T. B.
Fouiieii’sm [for-], F. M. Ch. Fouriers (se
d. o.) system.
Fourierska serier, Fouriers serier
[for-], mat., ha till uppgift att approximativt
uttrycka vaije än så komplicerad periodisk
funktion medelst sinus- och
cosinusfunktio-nerna, på samma sätt som Taylors serie ger
en approximativ framställning av en
irrationell eller transcendent funktion medelst hela
rationella funktioner (polynom). Se vidare
Trigonometrisk serie. T. B.
Fourneauxöarna [fornå’-], se
Furneaux-ö a r n a.
Fourneyron [fornärä’], B e n o i t, fransk
ingenjör (1802—67). Var en tid anställd vid
Creusotverken och ägnade sig därefter åt
mek. uppfinningar. Mest känd som
konstruktör (1827) av en vattenturbin, som 1834
prisbelönades av franska vet.-akad. Jfr T u r b i n.
Fournier [fornie’], Alfred Jean, fransk
läkare (1832—1914), prof, i Paris. Var en av
sin tids förnämsta syfilidologer och utgav en
mängd värdefulla skrifter, bl. a. »Syphilis
et mariage» (1880; »Syfilis och äktenskap»,
1882), »Traité de la syphilis» (2 bd, 1899—
1906) och »Prophylaxie de la syphilis» (1903).
Fournier [fornie’], HenriAlain-, fransk
författare (1886—1914). Innan han stupade
i världskriget, hann F., som jämförts med
Nodier, blott fullborda ett verk,
äventyrsromanen »Le grand Meaulnes» (1914), rik på
ungdomskänsla och fin stämning.
Fournier [fornie’], Hugues Marie Henri,
fransk diplomat (1821—98). Var 1862—72
envoyé i Stockholm, 1872—73 hos italienske
konungen och visade som ambassadör i
Konstantinopel 1877—80 stor diplomatisk
skicklighet under rysk-turkiska kriget. Depescher
av F. från Stockholm finnas i aktsamlingen
»Les origines diplomatiques de la guerre de
1870 ä 1871» (hittills 13 bd, 1901—22).
Fournier [fornie’], Jean Antoine, fransk
köpman, politisk agent (f. 1761, dödsår okänt);
omtalas 1787 som köpman i Göteborg och
fransk vice konsul, lämnade Sverige 1795 men
återkom 1800 som fransk vice kommissarie
för handelsärenden i Göteborg. Han kom på
obestånd 1804, försattes i konkurs och avreste
s. å. till Frankrike. Så snart han 1810 fått
kännedom om planen att välja Bernadotte
till svensk tronföljare, erbjöd han denne sina
tjänster och reste kort därpå till valriksdagen
i Örebro som på en gång Bernadottes agent
och kunskapare åt franske utrikesministern,
hei tigen av Cadore. Legitimerad var han
blott med ett av Bernadotte erhållet
tand-petarfodral med dennes hustrus och sons
porträtt samt med ett av Cadore egenhändigt
utskrivet pass. F. lyckades dock öveityga
svenske utrikesministern Engeström, att
Napoleon önskade Bernadottes val, och han
agiterade framgångsrikt för detta; det
genomdrevs 21 aug., tio dagar efter F:s ankomst.
1812 måste F. lämna landet, dock hugnad
med årlig pension av Karl Johan. Jfr H.
Frö-ding i »Biografiska studier» (1905). V. S-g.
Fournière [forniä’r], Eugène, fransk
socialist, universitetslärare (1857—1914).
Arbetade i juveleraryrket, tills han övergick till
den socialistiska propagandan under påverkan
av B. Malon. Tills, m. denne grundade han
1885 ett oberoende socialistiskt parti (Société
d’économie sociale) och dess organ (Revue
Socialiste), vars redaktör han förblev till 1913.
Han var deputerad 1898—1902 och blev 1902
prof, vid Conservatoire des arts et métiers. F.
skrev bl. a. »La sociocratie, essai de politique
positive» (1910). E. F. K. S-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
