Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franchi, Ausonio (Christoforo Bonavino) - Franchise - Francia, Francesco (Francesco di Marco di Giacomo Raibolini) - Francia, José Gaspar Rodriguez - Franciabigio (Francesco di Cristofano) - Francien - Francis, James Bicheno - Francis, sir Philip - Franciscus av Assisi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Franchise—Franciscus
922
terska uppfattningar. Bland F:s övriga
arbeten märkas »La filosofia delle seuole italiane»
(1852) och »Il razionalismo del popolo» (1856).
It. monogr. av A. Angelini (1898). C. H-m.
Franchise [fräji’z], fr., befrielse från vissa
avgifter; frihet från ersättningsskyldighet för
partiell skada på det försäkrade föremålet,
då skadan ej överstiger viss procent av
försäkringsvärdet. Vid godsförsäkring anges i
försäkringsbrevet f. med klausulen: »Fritt för
n procent enskild skada». Jfr Fritt för
enskild skada utom i s t r
and-n i n gs f a 11 och Sjöförsäkring.
Fra’ncia [-tja], Francesco, eg. F r a
n-ce sco di Marco di Giacomo R a i b
o-1 ? n i, italiensk målare och guldsmed (omkr.
1450—1517). F. var mycket produktiv och
har signerat ett flertal bevarade
altarmål-ningar; porträtt, utförda av F., äro sällsynta.
Hans målningar från 1490-talet ställa honom
i främsta ledet bland Bolognaskolans
konstnärer. Det är tvivelaktigt huruvida Vasaris
uppgifter om F:s nära förbindelser med
Ra-fael äro riktiga; i varje fall kan man spåra
vissa överensstämmelser mellan Rafaels
ungdomsverk och den åldrande F :s måleri, vilket
i allm. står Peruginos konst nära. Som
guldsmed är F. känd för utmärkta myntstämplar
med porträtt. Litt.: G. C. Williamson,
»Fran-cesco Raibolini» (1901). E. L-k.
Francia [fra’nsia], José Gaspar
Ro-d r i g u e z, diktator i Paraguay (1757 el.
1758—1840 20/ø), vanl. kallad »dr Francia».
Blev efter teologiska studier i Cördoba (se
d. o. 4) teol. dr där, studerade sedan
juridik och slog sig ned som advokat i sin
födelsestad, Asunciön, där han senare blev
domare (syndicus). Vid utbrottet av 1811 års
revolution i Paraguay blev F. sekreterare i
regeringsjuntan och 1813 en av de två
konsuler, som skulle styra den nya republiken. 8
okt. 1814 utsågs han till diktator för 3 år och
fick 1 maj 1816 diktatorsmyndighet för livstid.
Till sin död var han sedan Paraguays
enväldige styresman. Han återupptog och
genomförde med stränghet det avsöndringssystem
jesuiterna tillämpat i landet, kvarhöll
utlänningar, som kommo dit, och förbjöd all
handel på utlandet utan särskilt tillståndsbevis.
Jordbruk, boskapsskötsel och industri
utvecklades genom energiskt statsingripande;
bomullsodling infördes. Stränga förkastelsedomar
över F. fälldes dels av två schweiziska läkare,
Rengger och Longchamps, vilka kvarhöllos i
Paraguay 1819—25 och vid hemkomsten
ut-gåvo »Essai historique sur — — — le
gou-vernement dictatorial du docteur F.» (1827),
dels av två skotska köpmän, J. P. och W. P.
Robertson, i »D:r Francia’s reign of terror»
(1839). I en genial, sannolikt något
överdriven kritik (omtr. i »Critical and miscellaneous
essays») av dessa arbeten framlade Th.
Car-lyle 1843 ett glänsande försvar för F:s
härskarpersonlighet. F. tyckes ha varit
intellektuellt högt begåvad, handlingskraftig och
strängt oegennyttig men hård och hänsynslös.
Tryggandet av Paraguays oberoende (särskilt
mot Argentina) var hans livsmål. Jfr C. Baez,
»Le Paraguay» (1927). V. S-g.
Fianciabigio [frantjabfd^å], eg.
Francesco di Cristofano, italiensk målare
(1482—1525). Tog Andrea del Sarto till
förebild och målade tills, m. honom i Santissima
Annunziata i Florens (1513). Från F. härrör
den i denna kyrka befintliga fresken »Den
heliga jungfruns förmälning». Som
porträttmålare intog F. ett mycket framstående rum.
Utmärkta porträtt av honom finnas bl. a. i
Berlin. A. L. R.*
Fra’ncien, se I le - de - F ra n ce.
Francis [frä’nsis]. J am e sB i ch en o,
amerikansk ingenjör av engelsk börd (1815—92),
framstående vattenbyggnadstekniker och
tur-binkonstruktör. Mest känd för banbrytande
försök inom dammanläggningsområdet i
samband med utförandet av en stor
dammanläggning vid Lowell i Merrimacfloden (1850) samt
för utbildande av en centripetal turbintyp,
efter F. kallad Francisturbinen. G. H-r.
Francis [frä’nsis], sir Philip, brittisk
ämbetsman, politisk författare (1740—1818).
Var född i Dublin och son till prästen P h
i-1 i p F. (omkr. 1708—73), litterärt biträde åt
Ch. J. Fox’ far, lord
Holland, vid
skrivandet av politiska
broschyrer mot W. Pitt
d. ä. och Wilkes. Lord
Holland skaffade 1756
den yngre F.
anställning i
inrikesministeriet, och denne
innehade 1762—72 en
viktig syssla i
krigsmi-nisteriet. De ryktbara
Juniusbreven (se
d. o.), som
publicera
des 1768—72, tillskrivas numera vanl. F.,
vilken redan som ung tjänsteman ägnade sig åt
anonym politisk skriftställarverksamhet. F.
vistades 1774—80 i Indien som medlem av det
vid generalguvernörens sida nyinrättade
indiska rådet, blev där hätsk fiende till
generalguvernören Warren Hastings och låg i
ständiga konflikter med denne. Efter sin
hemkomst hade F. väsentlig del i kampanjen mot
Hastings (se d. o.). 1784—98 och 1802—07 var
F. led. av underhuset. Han var whigradikal
och ivrade bl. a. för parlamentsreform och
slavhandelns avskaffande. »Memoirs of sir
Ph. F., with correspondence and journals» ha
utgivits av J. Parkes och H. Merivale (2 bd,
1867). V. S-g.
Franci’scus (it. Francesco) av A s s i s i,
italienskt helgon, franciskanordens stiftare (
sannolikt sept. 1182—1226 3/io). Var född i Assisi
i Umbrien och son till Pietro di Bernardone,
en rik klädeshandlare, som gjorde sina största
affärer i Frankrike och därifrån hemfört sin
maka, den blida och fromma fru Pica, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
