Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franko-provensalska dialekterna - Frankostämpel - Frankostämplingsmaskin - Frankotecken - Frankrike - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Frankostämpel—Frankrike (Geografisk översikt)
950
betonat a i regel kvarstår, som i
provensal-skan, men efter palatal konsonant blir till ie,
som i fornfranskan. A. Lbd.
Frankostämpel, pestv., det på postverkets
brevkort, kortbrev och frankokuvert intryckta
eller det med frankostämplingsmaskin påsatta
värdetecken, som ersätter frimärke. E. G-e.
Frankostämpel, påsatt med frankostämplingsmaskin.
Frankostämplingsmaskin, postv. Enl.
internationella bestämmelser kunna försändelser
frankeras antingen med frimäiken eller med
frankeringsstämplar, anbragta med maskin.
Denna frankostämpel skall alltid vara av
högröd färg. F:s användning har medgivits
i Sverige fr. o. m. 1 okt. 1926. F. nyttjas
antingen på postanstalten eller hos
korrespondent; i senare fallet fordras licens av
postverket. Licensinnehavare har att i förskott
till postverket inbetala ett belopp, motsv.
beräknad förbrukning under den närmaste tiden,
och genom spärranordningar förhindras
användning av maskinen för högre belopp än
det inbetalade. F. n. (sept. 1927) äro i Sverige
licenser utfärdade för 66 maskiner med ett
frankostämplat belopp av omkr. 100,000 kr.
per månad. E. G-e.
Frankotecken, postv., gemensamt namn för
de postala värdetecknen frimärke, brevkort,
frankokuvert och kortbrev (se dessa ord).
Frankiike, republik i v. Europa, vid
Atlanten och Medelhavet; 550,986 kvkm, 40,743,851
inv. (1926). Huvudstad: Paris.
INNEHÅLL:
sp.
Geografisk översikt ... 919
Geologi ............ 953
Klimat.............. 954
Växtvärld .......... 955
Djurvärld .......... 955
Befolkning.......... 956
Näringar............ 958
Kommunikationer .... 963
Penningväsen ....... 964
Mynt, mått och vikt... 965
Statsfinanser....... 965
Kyrkliga förhållanden 966
Undervisningsväsen ... 967
Tidningspress ........ 969
Försvarsväsen ........ 971
Författning, förvaltning
och rättskipning..... 977
Flagga m. m........... 980
Kolonier och
kolonialhistoria............. 980
Geografisk och
statistisk litteratur om F. 982
Förhistoria.......... 983
Historia ............. 984
Litteratur till F.s
historia .................1010
Om F:s litteratur, konst, musik och
teater se art. Franska litteraturen,
Fransk konst, Fransk musik och
Fransk teater.
Geografisk översikt. F. omfattar västligaste
delen av Europas fastland mellan Atlanten,
Engelska kanalen, Nordsjön och
Medelhavet; landgränsen följer i s. Pyrenéerna, i ö.
Alperna, Genèvesjön, Jura och Rhen; i n. ö.
övergår landet omedelbait i närliggande
områden av Tyskland, Luxemburg och Belgien;
Frankrikes vapen.
I blått fält en stolpvis ställd
fascis, lagd på tvenne korsade
grenar, den ena ek, den
andra oliv, allt i guld, det hela
sammanbundet av ett gyllene
band, varå i svarta bokstäver
läses devisen: liberté,
éga-LITÉ, FRATERNITÉ.
till F. hör i Medelhavet ön Korsika.
Fastlandets nordligaste punkt är vid Nordsjön och
belgiska giänsen, under 51° 5’ n. br.; i v.
skjuter Bretagnehalvön långt ut mellan
Atlanten och
Kanalen, i s. avsmalnar
landet mellan
Bis-cayabukten och
Medelhavet; sydligaste
punkten är i
Pyrenéerna, under 40°
20’ n. br. Kusterna
äro ganska jämna;
på
Medelhavskusten märkes dock
Lionbukten, på
At-lantsidan inbukt-ningar för de stora
flodmynningarna,
vid Kanalen S:t
Malobukten och
Seinebukten.
Bretagnes kust är en
klipp- och
fjordkust samt omges
av smärre öar,
längst i v. lle
d’Ouessant (5° 10’
v. Igd); även s. därom finnas smärre kustöar.
Normandiska öarna utanför Normandies v.
kust höra till England. I Medelhavet märkas
Hyèresöarna utanför kusten av Provence. I
övrigt ligga F:s kuster öppna för haven;
anmärkningsvärda äro den raka kustlinjen vid
Biscayabukten s. om Gironde och alpkusten
vid Medelhavet. Av Pyrenéerna falla inom F.
den n., brantare och smalare sidan; Västalperna
från Genèvesjön til] Medelhavet tillhöra F.
med sin yttre, bredare sida; av Jura äro de
sydligaste kammarna helt, det mellersta
platålandet i huvudsak F:s. Rhenslätten
delas av Rhen i en västlig, till F. hörande del
och en östlig, den förra begränsad av
Vo-geserna, som på ö. sidan motsvaras av
Schwarz-wald. I n. ö. hör till F. en del av Flandriska
slätten. Även Lothringens platåland har sin
fortsättning utanför F. Det övriga F. är delat
i naturliga regioner, som helt falla inom F:s
gränser och som i huvudsak motsvara
geo-logiskt-historiska huvuddelar; i s. delen av
det inre ett mäktigt högland, Franska
centralmassivet (se d. o.), däromkring åt olika
håll låga bäckenlandskap och slätter,
Rhöne-Saönesänkan och Medelhavsslätterna,
Ga-ronnebäckenet, Parisbäckenet; längst i v. ett
urgammalt bergmassiv, Armorikanska
massivet, som numera utjämnats till ett lågt
platåland och endast på själva Bretagnehalvön
har karaktär av bergland (Montagne d’Arrée,
391 m). Centralmassivet når i Puy de Sancy
1,886 m och omfattar i s. ö. höga och vilda
bergstrakter; bergranden utgöres av
Ceven-nerna (se d. o.). Morvan (902 m) är ett
avskilt utsprång från Centralmassivet, Cöte d’Or
(636 m) och Långres’ högland (606 m) de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
