Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Frankrike (Näringar)
962
Boulogne, La Rochelle och Lorient. Kustfisket
omfattar bl. a. ostron, sardiner, musslor,
hummer och sill och hade s. å. ett värde av 612 mill.
frcs. Ostronodling bedrives i stor skala, särskilt
vid Arcachon och ön Oléron. Stora kvantiteter
fisk importeras; utförseln består mest av
fiskkonserver (sardiner m. m.). Fisket
sysselsätter 126.400 pers. (0,34 %) med 21,267
segelfartyg’ $04 ångare och 1,827 motorbåtar (1924).
Skogsskötsel. Nära Vs av F:s jord är
täckt av skog. De skogrikaste dep. äro
Ländes och Gironde i s. v.; där växa nästan
uteslutande barrträd, medan ek eller kastanje
bilda huvudträden i dep. Var, Cöte-d’Or och
Dordogne samt i Vogeserna. Årliga
skogs-avkastningen uppskattas till omkr. 25 mill.
kbm, varav 2/3 användas till bränsle. Stora
mängder virke måste införas, bl. a. från
Sverige och Finland.
Bergsbruk. Redan före världskriget var
F. ett av Europas järnrikaste länder.
Genom erövringen av Elsass-Lothringen stego
F:s järntillgångar till omkr. 3/4 av de f. n.
brytbara i Europa. Utom de i Lothringen
befintliga minettmalmerna, världens största
järnfyndighet, märkas malmfält i Normandie,
Anjou-Bretagne och östpyrenéerna. 1926brötos
inalles 39,480,000 ton järnmalm och utvunnos
9,396.000 ton tackjärn samt 8.388.000 ton stål.
— De förnämsta stenkolsfälten ligga i n., dep.
Pas-de-Calais och Nord, samt på östranden av
Centralmassivet, dep. Saöne-et-Loire, Loire
och Gard. 1926 uppgick den franska
kolproduktionen till 52.404.000 ton. Dessutom
producerades i Saarområdet 13.696,000 ton, men
därutöver måste man importera 23,820,000
ton, till större delen tyska »skadeståndskol».
— Bauxit brytes i stora mängder (408.000 ton
1926), särskilt i dep. Var. — övre Elsass
producerar kali; 1919 vann man 96,000 ton rent
kali och 1926 367,000 ton. En
överenskommelse med den tyska kaliindustrien har
avslutats för att uppehålla det faktiska
kalimonopolet. Koksalt erhålles ur saliner vid
Atlantens och Medelhavets kuster samt i
synnerhet ur bergen (Franche-Comté och
Lothringen) och ur saltkällor i Pyrenéerna. 1926
producerades 1,442.000 ton bergsalt. F. har
riklig tillgång på god byggnadssten (bekanta
äro kalk- och sandstensbrotten i
Parisbäckenet), tegel- och porslinslera samt gips.
Industri. På 1600-talet stod den
franska industrien främst i Europa. Utvecklingen
hejdades genom upphävandet av ediktet i
Nantes 1685, som drev i landsflykt
tiotusentals konstförfarna hugenotter, och genom F:s
olyckliga kolonialkrig under 1700-talet. Den
blomstrande sidenindustrien förintades nästan
helt genom den stora revolutionen, då Lyon
förstördes. Sedermera hämtade den sig raskt
och tävlade 1840—70 med den engelska. Efter
kriget 1870—71 utvecklade sig Englands och
Tysklands industrier vida snabbare, men F.
har dock bibehållit sin ledarställning
beträffande modevaror och konsthantverk. Järn-
och stålindustrien har sitt säte i n. ö. F., dep.
Nord och Meurthe-et-Moselle. samt i dep.
Saöne-et-Loire och Loire. Huvudorterna för
maskinindustrien äro Paris, Lille, Saint-Étienne,
Creusot, Rouen och Lyon. Automobil- och
motorindustrien har snabbt utvecklats (bl. a.
Citroen och Renault), och firman Schneider
i Creusot har eftei trätt den tyska firman
Krupp som den största vapenleverantören i
Europa. Porslins-, glas- och lergodsindustrien
är betydande i Paris och i n. ö. F. Berömd är
tillverkningen av tvålar och parfymer.
Väv-nadsindustrien är av mycket stor betydelse.
Inom sidenindustrien är F. den ledande staten
med huvudsäte i Lyon och Saint-Étienne.
Bomullsindustrien är högt utvecklad i Elsass och i
n. ö. F., i samma trakter finnes även ansenlig
linne-, hamp- och juteindustri.
»Valencien-nesspetsar» åtnjuta världsrykte. I fråga om
galanteri- och modevaror intager Paris en
ställning för sig. Sockerbruk och bryggerier
förekomma mest i n. ö., tillverkningen av
konjak i v. F. i dep. Charente. — Utom
stenkolen nyttjas som kraftkälla inom
industrien i stor skala vattenkraft (la houille
blanche). Den tillgängliga kraften uppskattas
till omkr. 9,2 mill. hkr, varför F. skulle vara
rikast på vattenkraft i Europa. Härav voro
1924 mer än 1 mill. hkr tagna i anspråk,
motsv. 20 mill. ton kol. De senaste åren ha
nya utbyggnader av vattenfall påbörjats. 31 %
av invånarna ägna sig åt industri.
Handel. Av F:s befolkning ägnade sig 11 %
år 1921 åt handel. Inrikeshandeln torde att
döma av den stämpelskatt, som upptages vid
affärstransaktioner, ha uppgått till omkr.
673 milliarder pappersfrcs 1926 (enl. Welter);
den betungas i stora delar av F. av octroi,
ett slags indirekt skatt eller tull vid
införandet till större kommuner (1925 omkr. 1,100
kommuner) av vissa varor, t. ex. födoämnen
och byggnadsmaterial; denna uppgick 1925 till
606 mill. frcs. En annan egendomlighet för
F:s inrikeshandel är den stora roll, som
tillkommer de stora varuhusen i Paris (Bon
Marché från 1852, Le Louvre 1855, Printemps
m. fl.) ävensom affärer med massor av
filialer (t. ex. en livsmedelsaffär i Reims med 850
filialer). 1924 omfattade
konsumentkooperationen 4,300 föreningar, av vilka 3.840
uppgivit sitt medlemsantal till 2,3 mill.
Utrikeshandeln står i Europa endast efter
Storbritanniens och Tysklands. Vikten av
utförda varor var 32,429,146 ton 1926 samt av
införda 45,513,430 ton, och värdet av exporten
var 59,534.649,000 pappersfrcs samt av
importen 59,514,725,000 pappersfrcs (100 frcs gällde
i början av året 14,io kr. och 31 dec. 14,09 kr.).
Tab. på sp. 963 visar F:s förnämsta
import-och exportartiklar år 1926.
Handeln är livligast med Storbritannien,
Belgien-Luxemburg, Förenta staterna,
Tyskland, Italien och Schweiz. Nära Vb av F:s
export och V» av dess import försiggå med
F:s kolonier. Sverige exporterade 1925 till
VII. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
