- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
963-964

(1927) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Näringar - Kommunikationer - Penningväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

963

Frankrike (Kommunikationer—Penningväsen)

964

Import år 1926

Stenkol ........ 3.61

Brännoljor ..... 3,03

Koppar ......... 1,31

Maskiner ....... 1,41

Ull ............ 5,44

Bomull ......... 4,46

Silke .......... 2,86

Jute och lin ... 1,31

Kemiska produkter 1,27
Vegetabiliska
fett-ämnen .......... 2,78

Trävaror ....... 1,39

Pappersmassa och
papper ......... 1,17

Spannmål ....... 1,92

Socker ......... 0,93

Vin ............ 1,37

Kaffe .......... 2,25

Export år 1926

Sidenvaror .... 4,87

Vllevaror ..... 5,80

Bomullsvaror .. 3,89

Kläder ........ 2,89

Skinnvaror .... 1,28

Järn och stål... 2,92
Maskiner ....... 1,17

Verktyg o.
metallarbeten ..... 2,97

Automobiler ... 2,57

Kemiska produkter 3,so
Parfymer o. tvålar 0,94
Gummivaror .... 1,37

Vin .......... 0,98

Frukt ......... 0,53

Eau-de-vie .... 0,43

Socker ........ 0,53

F. för 84,4 mill. kr. och 1926 för 89.7 mill. kr.
samt importerade 1925 för 49,i mill. kr. och
1926 för 54,7 mill. kr. Sveriges förnämsta
exportartiklar äro alla slags trävaror,
pappersmassa och papper (därav för 1926
tidningspapper för 7,4 mill. kr.), järn- och
stålvaror, separatorer, kisel- och manganjärn,
harts och tjära; förnämsta importvaror: tvger
och kläder, galanterivaror, vin och sprit.

Sjöfart. Handelsflottan omfattade 1925
16.474 fartyg om 2.12 mill. ton, därav 2.809
maskindrivna om 1,76 mill. ton. Bland
rederiföretag, som driva sjöfart på främmande
världsdelar, märkas Messageries maritimes,
Chargeurs réunis, Compagnie générale
trans-atlantique m. fl. 1926 ankommo till F:s
hamnar 46,417 fartyg om 44,1 mill. ton (utom
fartyg i kustfart). De största handelshamnarna
äro Marseille, Rouen, Le Havre, Bordeaux och
Dunkerque. O. Sjn.

Kommunikationer. F. har ett vidstiäckt
system av segelbara floder och kanaler orn
tills. 12,033 km (1924; därav kanaler 5.252
km). Flodfarten föi svåras emellertid av de
stora variationerna mellan hög- och
lågvatten. De flesta kanalerna ligga i n. ö. F.; de
äro antingen canaux latéraux, strandkanaler
längs otrafikabla flodlopp (t. ex. Canal
la-téral ä la Loire), eller canaux de jonction,
förbindelsekanaler mellan skilda flodsystem
(t. ex. Canal du Centre, Canal du Loing m. fl.).
Kanalbyggandet började på 1600-talet (Canal
de Briare 1604); under 1700-talet byggdes
Canal du Midi; under Napoleon I och förra
hälften av 1800-talet fick systemet sitt nuv.
omfång. Till följd av små dimensioner, tunnlar
och stort antal slussar äro de flesta kanalerna
ej anpassade för nutida trafikbehov. Största
trafikkapaciteten har Seine med anslutande
vattenleder, systemet
Paris—S:t-Quentin—Dunkerque, Marne-Rhenkanalen och Canal de
l’Est; transporten omfattar stenkol,
bygg-nadssten, sockerbetor o. s. v. Av övriga
kanaler har endast Canal du Centre mer än
lokal betydelse. — Vägnätet utgjorde 608.558
km 1924; härav underhållas 39,334 km av
staten (routes nationales), 12.922 km av
departementen (routes départementales), resten
av kommunerna (chemins vicinaux). Automo-

biltrafiken har snabbt utvecklats (778.807
vagnar 1926). — Järnvägsnätet är
omsorgsfullt planlagt och utbyggt. Totallängden är
omkr. 63.000 km, därav 43,206 km av allmän
betydelse (lignes d’intérét général). Större
delen äges eller kontiolleias av de fem stora
privatbolagen Nord (3,830 km), Est (5,027
km), Pai is-Lyon-Méditerianée (P. L. M.; 9.781
km), Orleans (7,469 km) och Midi (4,208 km).
Staten driver f. n. ett nät i v. F. (État;
9,049 km) och linjerna i Elsass-Lothringen
(2,262 km). Stats- och privatbanornas
huvudlinjer (utom Midis) utstråla alla från
Paris, som är F:s och hela Västeuropas
förnämsta kommunikationscentrum. Till Nord
höi a linjerna Paiis—Calais och
Paris—Mau-beuge, till Est Paris—Nancy och Paris—
Belfort, till P. L. M. Paris—Lyon—Marseille
—Nizza. till Orleans Paris—Tours—Bordeaux,
resp. Nantes, till Midi Bordeaux—Toulouse—
Cette, till État Paris—Le Havre, Paris—
Cherbourg och Paris—Brest. Till de större
järnvägarna ansluter sig ett nät av
lokalbanor (chemins de fer d’intérét local), delvis
smalspåriga, omfattande omkr. 19,500 km.
Spårvägarnas längd anges till omkr. 10,000
km. — Flygtrafiken har snabbt utvecklats
och har sitt centrum i Paris. De franska
linjerna transporterade 19,768 passagerare 1925.
— Antalet postanstalter 1924 var 15,698, s. å.
transpoiterades 1,670 mill. brev, 287 mill.
brevkort, 3,027 mill. trycksaker samt
värdeförsändelser till ett värde av 79,087 mill.
frcs. Längden av telegraflinjerna 1925 var
219,233 km (52 mill. expedierade telegram),
av telefonlinjerna 278.013 km (709,000
abonnenter). F. äger 35 radiostationer (1927). S. F.

Penningväsen. Den 1800 grundade Banque
de France ställdes under statskontroll 1806
och har sedan 1848 ensam sedelutgivningsrätt.
Guldkassa 3,681,5 mill. frcs, utelöpande sedlar
53,892 mill. frcs (sept. 1927). Andra mera
betydande banker äro Crédit foncier. grundad
1852 (hypoteksbank); Crédit lyonnais,
grundad 1863; Société générale; Comptoir
natio-nale d’escompte de Paris; Banque de Paris
et des Pays Bas; Banque nationale de crédit.
Sparbankerna (caisses d’épargne) voro vid 1926
års början 558 med omkr. 1,800 filialer.
Antalet insättare var 8.879.974 med ett insatt
kapital om 9.830,948,000 frcs (omkr. 1,087 frcs
per insättare).

F:s nationalförmögenhet uppskattades 1853
till 125 milliarder guldfrancs. 1912 till 304
och 1921 till omkr. 130 milliarder. Före kriget
var F. långivare till nästan hela världen och
ägde enbart i Ryssland fordringar på omkr.
20 milliarder guldfrancs. Genom världskriget
förlorade F. t. v. sina fordringar i Ryssland,
och vad det ägde i andra länder såldes.
Dessutom måste det låna betydande summor från
utlandet. Dess tillgångar gingo ned, och dess
skulder ökades enormt (jfr nedan
Statsfinanser). Efter freden, då F. tillerkändes ett
betydande skadestånd från Tyskland, litade man

[-milliarder-]

{+milliar-
der+} frcs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 4 08:01:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free