Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Penningväsen - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Frankrike (Mynt, mått och vikt—Kyrkliga förhållanden)
966
på att Tyskland skulle täcka alla brister, och
väldiga belopp bortslösades under
återställandet av »de föi störda piovinserna».
Statsbudgeten uppvisade allt större deficit, som
täcktes genom svävande lån eller utgivande av
nya banksedlar. 1924 började »flykten från
fiancen» inom det egna landet, och francen
föll, tills juli 1926 katastrofen stod för
dörren, då Poincarés ministär lyckades hejda
francfallet. O. Sjn.
Mynt, mått och vikt. En franc i guld — 100
centimes = 72 öre. Nuv. franckurs (okt. 1927)
är 14,65 öre. Ett 20-f i ancsguldmynt väger
6.4516 g och innehåller 90 % guld. Franska
guldmynt ha sedan världskriget icke
förekommit i allmänna rörelsen utan franska
bankens sedlar samt skiljemynt av
aluminiumbrons på 2 och 1 franc samt 50 centimes och
av bronsnickel på 25, 10 och 5 centimes samt
av ren nickel på 25 centimes (5 centimes
benämnas vanl. 1 sou). Pappersfrancens värde
var i medeltal ännu 1922 42,5 % av
parivärdet, 1924 27,1 %, i juli—sept. 1926 14,i % samt
jan.—mars 1927 20.4 %.
Metei systemet är sedan 1795 infört i F. och
sedan 1840 ensamt lagligt gällande. Ö.
Statsfinanser. Före världskriget voro F:s
statsfinanser något så när i jämvikt.
Budgeten uppgick visserligen till 5 milliarder frcs
och statsskulden till 33 milliarder, men man
lyckades i regel råda bot för svårigheterna
vid budgetårets början genom provisoriska
krediter. Kriget förstörde jämvikten. Redan 1914
uppstod ett deficit på 5 milliarder frcs, som
växte med varje ny budget och 1918 nådde
49 milliarder men därpå minskades, 1920 till
38 milliarder, och först 1926 genom energiska
besparingsåtgärder bragtes att upphöra. 1926
uppgick budgetsumman till 40 milliarder frcs
och statsskulden till mer än 300 milliarder.
Denna fördelar sig numera på inhemsk skuld
(303,3 milliarder 31/3 1926; 100 frcs gällde då
13,io kr.), som ej längre förräntas och
amorteras efter francens guldvärde utan efter
franckursens växlingar, samt utländsk skuld,
som är betalbar i guld (till U. S. A., England,
Spanien, Argentina, Holland m. fl. stater och
31/3 1926 var 36.5 milliarder guldfrcs). Mot
detta stod ett tillgodohavande från Tyskland
(skadestånd enligt Dawesplanen) på omkr. 25
milliarder guldmark, förskott till Polen och
Österrike (0,5 milliarder frcs) samt fordringar
av Belgien, Jugoslavien, Rumänien, Italien
m. fl. länder (tills. 13,7 milliarder frcs). —
Statsinkomsterna beräknades för 1927 till 39,7
milliarder frcs, utgifterna s. å. till 39,5
milliarder. Av utgifterna gå 55 % till ränta och
amortering av statsskulden, 14 % till civila
och militära pensioner och 16 % till hären och
flottan. Av inkomsterna beräknas 10,7
milliarder från direkta inkomstskatter, 6,5
milliarder från förmögenhetsskatt och
stämpelskatt, 3,8 från tullar, 6,3 från indirekta
skatter och 6,5 från stämpelskatt på
affärstransaktioner. O. Sjn.
Kyrkliga förhållanden. Genom lagen av 11
dec. 1905 om skilsmässa mellan stat och kyrka
upphävdes 1801 års konkordat (jfr G a 1 1
i-kanska kyrkan) och upphörde staten att
erkänna de kyrkosamfund, som dittills varit
statserkända och åtnjutit statsbidrag till sitt
prästerskaps avlöning (romerska katoliker,
luteraner, reformerta, mosaiska
trosbekän-nare). Enl. 1905 års lag äga alla
kyrkosamfunds medlemmar rätt att bilda kultföreningar
(associations cultuelles) för offentlig
gudstjänst. Åt kultföreningarna skulle
överlämnas dels alla byggnader för offentlig
gudstjänst för så lång tid resp, kultförening ägde
bestånd, dels även, dock endast tills vidare,
prästbostäderna. De evangeliska
kyrkosamfunden och judarna fogade sig villigt i de
nya anordningarna, men katolikerna förbjödos
1906 av påven att bilda kultföreningar.
Franska staten skred då (lag av 2 jan. 1907) till
likvidering av den romersk-katolska kyrkliga
egendomen i landet. Prästboställen,
semina-riebyggnader o. s. v. indrogos till staten,
departementet eller kommunen, de
katolskkyrkliga välgörenhetsinrättningarna
överlämnades åt privata lokala välgörenhetsanstalter
o. s. v. Själva kyrkorna däremot skulle
fortfarande få disponeras av prästerskapet, men
statsmyndigheterna fritogos från allt ansvar
för reparationskostnader o. s. v.
I det efter världskriget med F. återförenade
Elsass-Lothringen (departementen Bas-Rhin,
Haut-Rhin och Moselle) har skilsmässolagen
ej införts utan tillämpas fortfarande
konkor-datsbestämmelser. Metz och Strassburg äro
katolska ärkebiskopssäten. Den protestantiska
teologiska fakulteten i Strassburg tillhör univ.
i denna stad. Folkskolan är »konfessionell».
Det katolska F. (utom Algeriet och
Elsass-Lothringen) delas i 17 ärkestift och dessa
i 69 biskopsstift. Ärkestiften äro Paris, Aix,
Albi, Auch, Avignon, Besangon, Bordeaux,
Bourges, Cambrai, Chambéry, Lyon (och
Vienne), Reims, Rennes, Rouen, Sens,
Tou-louse-Narbonne och Tours. I Algeriet och
kolonierna finnas 3 ärkebiskopar (av Alger,
Kar-tago och Pondichéry) samt 5 biskopar (av
Con-stantine, Oran, Réunion, Martinique och
Gua-deloupe). Församlingsprästerna avlönas ur en
av biskopen förvaltad fond, som bildas genom
församlingsmedlemmarnas frivilliga gåvor (till
av honom för de särskilda församlingarna
bestämda belopp).
Protestanternas antal är omkr. 1 mill.,
därav 600.000 reformerta, 350.000 luteraner
samt en del metodister, baptister etc. De
förekomma tätast i Paris (100,000), Cevennerna,
Pays de Montbéliard, Elsass. Antalet
kultföreningar är omkr. 850 med något över 1,000
präster och »evangelister». Samtliga franska
protestantiska kyrkosamfund äro
sammanslutna i en Fédération protestante de France.
Den franska protestantismens organisation
är presbyteriansk. I de reformerta
församlingarna utövas pastoralvården av i regel en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
