Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967
Frankrike (Undervisningsväsen)
968
pasteur under medverkan av ett valt
kyrkoråd (conseil presbytéral). Av pastorer jämte
ombud från kyrkoråden bildas konsistorierna
(consistoires), över dessa står nationalsynoden,
vars exekutivutskott är kyrkoförvaltningens
högsta instans. Även de luterska
församlingarna ha sina kyrkoråd. Församlingarna äro
förenade i konsistorialdistrikt, dessa åter i
två inspektionsområden (Paris och
Montbé-liard). I Paris sammanträder årl. ett
consis-toire supérieur, och i Elsass utövas högsta
förvaltningen av ett directoire, som utser
församlingarnas präster. — Högsta myndigheten
inom den mosaiska församlingen tillkommer
ett consistoire central i Paris under ledning
av en på livstid utsedd över rabbin. Antalet
av i F. och Algeriet till detta organ
anslutna kultföreningar är 75. — Som
kolonialmakt har F. även talrika muhammedanska
undersåtar. I själva landet äro omkr. 110.000
nordafrikaner bosatta. Sedan 1926 finnes det
i Paris ett »Institut musulman» med bön- och
föreläsningssalar samt bibliotek. (A. M-hn.)
F:s undervisningsväsen indelas i tre
grader: I. L’enseignement primaire, som
omfattar folkskolorna. De äro 6-åriga, och
skolplikten sträcker sig från 6 till 13 år.
Folkskolan sönderfaller i 3 tvååriga kurser.
Mi-nimikunskapen kontrolleras genom en examen,
vars genomgång attesteras med ett
certi-ficat, som kan fås vid 11 års ålder.
Skolämnena svara emot de svenska, men
religionsundervisning, som aldrig förekommer vid den
franska statens skolor (école laique), är
utbytt mot moral och medborgarkunskap. Det
högt utvecklade överbyggnadssystemet
omfattar bl. a. ettåriga cours complémentaires i
samma lokal och med samma ledning som
folkskolan. Av största betydelse äro écoles
primaires supérieures med egen lokal och egen
styrelse. De avse dels ett fördjupat och vidgat
studium av folkskolans ämnen, dels särskilda
teoretiska eller praktiska kurser, vilkas
ämnen bestämmas med hänsyn till olika
trakters behov och olika elevers framtidsplaner
(språk, samhällslära, för industri, handel och
jordbruk förberedande ämnen, barnavård,
huslig ekonomi m. m.). Efter avlagd examen fås
ett certificat. Undervisningen är kostnadsfri,
men i internaten betalas levnadskostnaderna.
— Antalet statliga folkskolor i F:s 38,000
kommuner är 70.000, vartill komma 13.000
privata skolor (enseignement libre). Antalet
lärare och lärarinnor vid statens folkskolor
är 260,000, antalet lärjungar 3 mill. Vid de
450 écoles primaires supérieures undervisas
75,000 elever.
II. L’enseignement secondaire, som
meddelas vid statens lycées och vid statsunderstödda
kommunala collèges. Studiekursen (7 år)
sönderfaller i två cykler; den lägre är
fyraårig, den högre treårig. I den lägre få
eleverna välja mellan två linjer (divisions), en
klassisk med obligatoriskt latin från lägsta
(6:e klassen och frivillig grekiska från 4:e
en real utan döda språk. Vid inträdet i övre
cykeln (klasserna 2 och 1 samt högsta
klassen, vars två parallellavdelningar efter sina
resp, huvudämnen kallas philosophie och
ma-thématiques) står lärjungen inför valet
mellan 4 olika linjer (sections): A latin-grec, B
latin-langues vivantes, C latin-sciences, D
sci-ences-langues vivantes, till vilken sistnämnda
realisterna givetvis gå, varjämte den
frekventeras av många elever från Venseignement
primaire supérieur. Studentexamen (le
bacca-lauréat) avlägges vid universitetet i den
un-dervisningskrets, dit skolan hör. En följd
härav är, att alltför liten hänsyn tages till
elevens föregående studiegång och att
slumpen spelar en alltför stor roll.
Kuggningspro-centen överstiger 50, men då äro även
priva-tister medräknade. Flicklycéernas
studieplaner sammanfalla numera i det närmaste med
gosslycéernas. I nästan alla lycéer utgöres en
del av eleverna av interner. Le proviseur
(rektor) har ingen undervisningsskyldighet. Han
är skolans representant utåt, mot regeringen,
överordnade skolmyndigheter, föräldrar och
målsmän. Under honom svarar le censeur för
disciplin och ordning och sköter 1’économe
räkenskaper o. dyl.
Sekundärundervisningen i F. befinner sig
i ett tillstånd av stor osäkerhet, ty
reformkrav resas med styrka från olika håll.
Å ena sidan ivra klassicitetens vänner för
ökade klassiska studier, för obligatorisk
latinläsning även för realister och även i viss
utsträckning för obligatorisk grekiska. Ett
försök i denna riktning, som för några år
sedan gjordes på initiativ av
undervisningsministern Léon Bérard, blev av kort
varaktighet. Å den andra vilja vännerna av
bottenskolan (l’école unique) avskaffa de med
folkskolan parallella förberedande klasser, som
nu existera under namn av classes enfantines,
classes préparatoires och division élémentaire
(klasserna 8 och 7). I striden för detta mål
ha de nått därhän, att undervisningen vid
denna lycéernas barndomsskola nu skötes av
folkskollärare. — Antalet lycéer och collèges
för gossar eller flickor är omkr. 570, antalet
elever omkr. 160,000. För kompetens till
lärar-befattning av högsta grad fordras
Vagréga-tion, en svår tävlingsexamen, vid vilken
endast så många examinander godkännas, som
lediga platser finnas. Även de, som
förklarats admissibles, måste ånyo undergå provet.
— Talrika privata, i regel religiöst betonade
läroverk finnas (enseignement libre), dock
under en viss statlig kontroll. Alla examina äro
gemensamma för statliga och privata anstalter.
III. L’enseignement supérieur, som
meddelas vid F:s 17 univ. o. a. högre läroanstalter.
Alla fyra fakulteterna äro representerade vid
de främsta universiteten, Paris (med över 20,000
stud.), Bordeaux, Lyon, Montpellier, Nancy,
Toulouse och Strassburg. De viktigaste
akademiska proven äro la licence och le
doc-torat. Bland de många övriga anstalterna för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
