Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Författning, förvaltning och rättskipning - Flagga m. m. - Kolonier och kolonialhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Frankrike (Flagga m. m. — Kolonier och kolonialhistoria)
980
givande uppgifter; varje minister äger där
säte och stämma vid frågor rörande hans
departement.
F:s förvaltning utmärker sig genom sträng
centralisation. Landet är indelat i 90
departement (departement-, jfr sp. 956—957);
underavdelningar äro arrondissemang, kantoner och
kommuner. I spetsen för
departementsförvalt-ningen står en med vidsträckt, ganska obestämd
befogenhet utrustad prefekt (préfet), som
ut-nämnes av presidenten på förslag av
inrikesministern. Prefekten är den verkställande
maktens representant, han övervakar lagarnas
verkställighet, utfärdar polisförordningar och
utnämner en del underordnade ämbetsmän. Vid
prefektens sida stå två rådgivande
församlingar: conseil de préfecture, som tillsättes av
statschefen, och conseil général, som utses
genom val. Det förra består i regel av tre eller
fyra minst 25 år gamla medl. och intager till
prefekten, som är dess ordf., ung. samma
ställning som conseil d’état till presidenten
och ministrarna samt utövar liksom detta en
viss administrativ domsrätt. Prefekten är
skyldig att inhämta dess råd men är icke
bunden därav. Conseil général består av en
representant från varje kanton. Medlemmarna
väljas med allmän rösträtt för sex år; halva
antalet avgår vart tredje år. Detta råd
liknar i vissa hänseenden det svenska
landstinget; det har att behandla departementets
ekonomiska frågor, väg- och
fattigvårdsfrå-gor, vissa skolfrågor samt besluta om
fördelningen av skatterna mellan arrondissemangen.
Alla rådets beslut kunna annulleras av
republikens president. Generalrådet
sammanträder två gånger årl. till sessioner om högst
en månad, resp. 14 dagar. Rådet väljer årl.
inom sig en »departementskommitté»
(commis-sion departement ale) på 4 till 7 medl., vilken
sammanträder minst en gång i månaden och
utövar överinseende särskilt över
departementets finansförvaltning. Arrondissemangen
äro f. n. till antalet 279. Arrondissemanget
(Varrondissement) styres av en underprefekt
(sous-préfet), såframt dess huvudstad icke
sammanfaller med departementets, då
prefekten är dess styresman. I arrondissemanget
finnes ett conseil d’arrondissement, som består
av ett ombud för varje kanton; det har i
huvudsak endast rådgivande befogenhet. Det
sammanträder minst en gång årl. Genom
lagstiftning 1926 och 1927 ha arrondissemangens
betydelse i hög grad minskats. Kantonen (le
canton) är eg. ingen administrativ enhet och
har inga särskilda kommunala inrättningar;
den bildar enhet vid valen och
utskrivningarna samt i judiciellt hänseende. F. n. finnas
omkr. 3,000 kantoner. I kommunerna
(com-mune), som f. n. uppgå till omkr. 38,000,
finnes dels ett municipalråd (conseil municipal),
dels en mär (maire), som väljes av
municipal-rådet. Mären innehar polismakten i
kommunen, är centralregeringens representant samt
direkt underordnad departementets prefekt.
Municipalrådet sammanträder 4 gånger om
året, högst 14 dagar för varje gång, men
kan för vissa frågor sammankallas till urtima
möte. Rådet väljes genom direkta folkval för
4 år och består av 10 till 36 medl. Alla dess
beslut måste underställas prefekten; i vissa
fall måste jämväl generalrådets eller
presidentens godkännande inhämtas. I Paris utgör
ett gemensamt municipalråd på 80 medl. den
kommunala representationen.
I F. är den civila jurisdiktionen i
huvudsak skild från den kriminella. Den lägsta
rättegångsinstansen bildar fredsdomaren (juge
de paix), en för varje kanton. Fredsdomarna
avdöma vissa små civilmål; deras avgöranden
kunna dock överklagas. De ha även domsrätt
i fråga om vissa polisförseelser. Domstolar,
bestående av 3 fredsdomare, utan jury, kunna
avdöma vissa mindre brottmål. De första
egentliga domstolarna för civilmål äro
tribu-naux de première instance, av vilka en,
stundom fördelad på flera avd., finnes i varje
departement (före 1926 en i varje
arrondissemang). I alla svårare brottmål döma cours
d’assises, som sammanträda minst en gång
var tredje månad i departementens
huvudstäder; vid dessa förekommer en jury på tolv
pers. Slutligen gives det särskilda handels-,
förvaltnings- och krigsdomstolar; som
överdomstolar tjänstgöra 26 cours d’appel. Högsta
domstolen är den s. k. kassationsdomstolen
(cour de cassation); denna, som i regel endast
har att behandla lagtolkningsfrågor, icke
be-visningsfrågor, äger att, om den därtill
finner skäl, annullera de domar, som de lägre
rätterna avkunnat. H. T-n.
Flagga m. m. Nationalfärgerna äro blått,
vitt och rött. I nationalflaggan äro dessa tre
färger (le tricolore) anbragta i vertikala fält
(jfr flaggkartan vid art. Flagga). — Om
F:s vapen se sp. 950. — Om ordnar och
likartade utmärkelsetecken se
Hederslegionen och Ordnar.
Kolonier och kolonialhistoria. Näst England
är F. den största kolonialmakten. De första
franska kolonierna ledde sitt ursprung från
medeltiden, då normander från Dieppe
grundläde talrika faktorier på Sénégals och
Guineas kust (från 1365). I början av 1500-talet
sökte fransmän sätta sig i besittning av
Brasilien, men endast i de västindiska farvattnen
grundades bestående kolonier. Även på
Gui-neakusten, Madagaskar och i Indien anlades
franska faktorier. Under 1600-talet
grundlädes ett franskt välde i Kanada och Louisiana
(se dessa ord). — Genom freden i Utrecht 1713
stäcktes den franska kolonialutvecklingen i
Amerika, och genom Parisfreden 1763
förlorade F. nästan alla sina mera betydande
kolonier, framför allt de vidsträckta
besittningarna i Kanada och Mississippibäckenet,
varjämte dess maktställning i s. Indien
upphörde. Under Napoleonstiden sökte F.
uppbygga ett nytt kolonialvälde, omfattande
bl. a. Egypten och flera ögrupper i Oceanien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
