Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Frankrike (Historia;
994
fliktanledningar. I bestämd motsats till
regeringen tog tredje ståndet med bl. a.
Mira-beau och Sieyès snart ledningen och
konstituerade sig som nationalförsamling
(assem-blée nationale) 17 juni s. å., samtidigt som
dess bifall förklarades nödvändigt för
beviljande av skatter. Revolutionen var börjad.
Genom eden i Bollhuset (se d. o.) 20 juni
förband sig församlingen att ej åtskiljas, förrän
den givit F. en ny författning, och blev
därigenom konstituerande (assemblée
constitu-ante). Jäsningen bland Paris’ befolkning kom
till fullt utbrott 14 juli med stormningen av
Bastiljen. En borgarmilis, nationalgardet,
bildades med La Fayette som chef.
Nationalförsamlingen avskaffade natten 4—5 aug. alla
privilegier, livegenskapen och skråväsendet,
införde jämnare skattefördelning,
proklamerade likhet inför lagen och fritt tillträde till
ämbetena. 26 aug. utfärdades den ryktbara
första Déclaration des droits de 1’homme (se
d. o.), 5—6 okt. 1789 framtvingade pöbeln
konungafamiljens och nationalförsamlingens
flyttning från Versailles till Paris. De kommo
då under starkare inflytande av befolkningen
i huvudstaden, där de betydelsefulla
politiska klubbarna uppstodo (bl. a. kordelierernas
klubb, feuillantklubben och jakobinklubben).
1790 genomdrevs i F. departementsindelningen
i syfte att utplåna provinsiella olikheter,
rösträtten reformerades, jury infördes,
kyrkogodsen indrogos (jfr Assignater), och
prästerskapet fick en rent borgerlig
författning (constitution civile). Redan 1789 började
adelsfamiljer emigrera (se E m i g r a n t e r 1).
Kungafamiljens misslyckade försök att fly
till utlandet (juni 1791) undergrävde
befolkningens tillit till konungen. Ludvig måste 13
sept. s. å. godkänna den nya författningen.
3. Lagstiftande församlingen (assemblée
lé-gislative, 1 okt. 1791—20 sept. 1792). I den
nya folkrepresentationen voro feuillanterna
(se Feuillantklubben) anhängare av
konstitutionell monarki. Till de
republikanska jakobinerna (se d. o.) hörde ännu den
moderata grupp, som sedan kallades les
giron-dins, girondister (jfr d. o., B r i s s o t och R
o-1 a n d). De radikala leddes av Robespierre
och Danton. Våren 1792 måste konungen taga
en girondistisk ministär med bl. a.
Dumou-riez och Roland samt tvangs till
krigsförklaring mot Preussen och Österrike april s. å.
Den fientlige armébefälhavaren hertigens av
Braunschweig hotfulla manifest orsakade
upploppet i Paris 10 aug. s. å. Konungafamiljen
fängslades, den revolutionära »kommunen», en
självkonstituerad församling av ombud för
Paris’ befolkning, inrättades, och Danton tog
makten. Marat inspirerade
»septembermorden» på rojalister. Fienden hejdades av
Du-mouriez vid Valmy 20 sept. s. å.
4. Konventet (la convention nationale, 21
sept. 1792—26 okt. 1795). Vida radikalare än
lagstiftande församlingen var dess efterföljare
konventet. Girondisterna bildade där högern.
Konventets flertal utgjordes av »Slätten» (la
Plaine) eller »Träsket» (le Mar ais) av mer
obestämd politisk läggning. Makten fanns
emellertid hos de på pöbeln stödda
jakobinerna, »Berget» (la Montagne).
Konungadö-met avskaffades 21 sept. 1792, och republiken
infördes. Dumouriez erövrade Belgien nov.
s. å. Konungafamiljens förbindelser med
utländska makter hade fört förbittringen mot
denna till sin höjd. Ludvig XVI anklagades
inför konventet, dömdes till döden och
avrättades 21 jan. 1793. I mars upprättades
revolu-tionstribunalet; snart följde det reaktionära
Vendéeupproret, Dumouriez’ förräderi och
inrättandet av ett välfärdsutskott (le comité
de salut public), som valdes av konventet och
i verkligheten blev F:s regering. Juni 1793
fängslades girondistledarna, Robespierre fick
makten, och skräckväldet (la terreur) med
sina massavrättningar vidtog. Hösten 1793
föll bk a. Marie Antoinettes huvud. En ny
tideräkning infördes (se Kalender);
kristendomen avskaffades som statsreligion.
Danton sökte motarbeta de våldsammaste
kommunledarna, Hébert och Chaumette.
Robespierre lät mars 1794 giljotinera dem och i april
även Danton. Skräckväldet föll genom
revolutionen 9 thermidor år II (27 juli 1794); dagen
därpå giljotinerades bl. a. Robespierre själv.
Då första koalitionskriget (mot
England, Nederländerna, Spanien, Österrike,
Preussen, Sardinien m. fl.) utbrutit 1793, hade
Carnot i aug. s. å. satts i spetsen för
försvaret och lyckats organisera dugliga trupper
(»segerns organisatör»). Genom segrar av
Hoche 1793, Jourdan 1794 och Pichegru 1795
gjordes erövringar, och Holland proklamerades
som Bataviska republiken i nära
förbund med den franska 1795. Preussen och
Spanien slöto s. å. separatfred med F. i Basel
och Österrike vapenstillestånd. Ett rojalistiskt
upplopp i Paris nedslogs 13 vendémiaire år
IV (5 okt. 1795) av Napoleon Bonaparte.
Konventets roll var emellertid utspelad; det
antog 5 fructidor år III (22 aug. 1795)
direk-torialförfattningen (se Direktoriu m).
5. Direktoriet (le directoire, 27 okt. 1795—
10 nov. 1799). Bland de första direktorerna
voro Barras och Carnot. Direktoriet sökte
bemästra de finansiella svårigheterna men
nödgades 1797 låta F. göra statsbankrutt. Under
tiden segrade Bonaparte i Italien;
Österrike slöt fredspreliminärer i april samt fred
i Campo Formio 17 okt. s. å., varvid F. vann
Belgien och Lombardiet. I Italien bildades
dels Cisalpinska och dels L i gu r i s k a
republiken (Genua). En av kommunisten
Babeuf ledd sammansvärjning upptäcktes
1796, och han avrättades 1797. Vid valen
s. å. hade rojalisterna framgångar. För att
hejda reaktionen företog direktoriets flertal
då med biträde av Augereau (se d. o.)
statskuppen av 18 fructidor år V (4 sept. 1797),
varigenom en del av rojalisternas ledare
avlägsnades. 1798 sändes Bonaparte med en
VII. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
