Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Josef I - Frans Josefs fjord - Frans Josefs land - Franska akademien, Franska akademien i Rom - Franska centralmassivet - Franska Ekvatorialafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Frans Josefs fjord—Franska Ekvatorialafrika
1020
tionalistiska magyarer. — F. förmäldes 24
april 1854 med sin kusin prinsessan Elisabet
av Bayern (se Elisabet, sp. 706) och hade
med henne sonen Rudolf (1858—89) samt
döttrarna Gisela (f. 1856) och Marie Valérie (1868
—1924). Tunga familjesorger drabbade F. på
ålderdomen (sonen Rudolf ljöt döden under
mystiska omständigheter i Mayerling 30 jan.
1889, kejsarinnan Elisabet mördades 10 sept.
1898 i Geneve av en anarkist, brorsonen
Frans Ferdinand mördades jämte sin gemål
i Sarajevo 28 juni 1914). Åt tronföljaren
Frans Ferdinand (se d. o.) överlät han från
1906 överuppsikten över arméns och
flottans utveckling men stod aldrig i något
intimare politiskt samarbete med denne. Under
den kris, som 1914 ledde till världskrigets
utbrott, önskade F. uppriktigt fredens
bevarande. Till krigsförklaringen mot Serbien
förmåddes F. närmast genom en åt honom given
oriktig uppgift om serbiskt överfall på
österrikisk-ungerska gränstrupper. Om
världskrigets utgång var han från början djupt
pessimistisk. Först under sitt sista levnadsår
började han av ålderdomssvaghet hindras från
att åt regeringsärendenas skötsel ägna den
minutiösa, mest på detaljer inriktade
uppmärksamhet, som kännetecknade på en gång
hans plikttrogna natur och begränsningen av
hans vyer. — F. bibehöll till slutet sin
gammaldags patriarkaliska uppfattning av
monarkens höga ställning. För demokratisk
åskådning och nationalitetssträvanden hade
han ej sinne. Hans intellektuella begåvning
var medelmåttig men hans minne och flit
beundransvärda. Spartansk enkelhet utmärkte
hans dagliga liv. — Litt.: J. Emmer, »60
Jahre auf Habsburgs Tbrone» (2 bd, 1908);
R. P. Mahaffy, »Francis Joseph I» (s. å.); H.
Friedjung. »Kaiser Franz Josef» (i hans
»Hi-storische Aufsätze», 1919), och A. v. Margutti,
»Vom alten Kaiser. Persönliche Erinnerungen»
(1921). V.S-g.
Fi ans Josefs fjord, fjord på ö. kusten av
Grönland (se d. o.). Upptäcktes 1870 av den
andra tyska polarexpeditionen och
utforskades närmare 1899 av A. G. Nathorst.
Frans Josefs land, ögrupp i Ishavet, n. om
Novaja Zemlja. mellan 79° 45’ och 81° 51’
n. br. samt 41° och 65° ö. Igd. Består av
omkr. 60 öar, 20.000 kvkm. obebodda. De
största öarna äro Graham Bells land och
Wil-czekön i ö. samt Alexandraland i v. F. är
ett av fjordar och sund sönderskuret
taffel-land. som uppbygges av horisontella lager av
jura- och kritformationen, höljda av ett
mäktigt basalttäcke. öarna äro täckta av
inlandsis, från vilken glaciärer skjuta ned till havet.
Medeltemp. under året är — 14.3° C. Floran
uppvisar blott 23 högre arter. Jackson har
iakttagit 21 fågelarter. — F. upptäcktes 30
aug. 1873 av andra österrik.-ung.
polarexpeditionen under Payer och Weyprecht. 1894—
97 genomforskade F. Jackson dess v. del. De
n. ö. öarna genomströvades av Nansen och
Johansen 1896. Från F. utgick bl. a. en
polarexpedition under hertig Luigi Amedeo av
Abruzzerna 1899—1900. Ryska flaggan
hissades på F. 29 aug. 1914. — Litt.: J. Payer,
»Upptäcktsresor i Norra Polarhafvet» (övers,
av Th. M. Fries 1877). J. F. N.*
Franska akademien, Franska akademien i
Rom. se Institut de Franc e.
Franska centralmassivet, det högland, som
upplai Ue centraia deiama av s. rraukrike
mellan Seines, Rhönes och Garonnes bäcken.
Arealen är omkr. 85.000 kvkm, 1/7 av hela
Frankrikes; medelhöjden 800 m.
Centralmassivet bildar en platå, sorn i stort sett långsamt
höjer sig från Poitous slätter i n. v. upp mot
s. ö., där Cevennerna utgöra platåns rand,
som brant stupar ned mot Languedocs slätt.
I centrum höja sig över denna peneplanyta
vulkankäglor, som bilda Auvergnes högsta
partier, Puy de Sancy (1,886 m), Plomb du
Cantal (1.858 m) m. fl. Mot n. fortsättes F.
av Morvan (902 m), mot s. av Les Causses
(se d. o.) och Montagne noire. Till största
delen består F. av urberg samt
gammalpaleo-zoiska bergarter, som veckades under
karbon-tiden, och utgör en del av den stora
hercy-niska bergskedja, vilken bildar stora delar av
Väst- och Centraleuropa. Under mesozoisk tid
neddenuderades området, och ett peneplan
uppstod, mäktiga kalklager avsattes i s.
Under tertiär tid höjdes landet i ö., det inre
sön-derstyckades genom förkastningar, och genom
vulkanutbrott, som fortsatte in i kvartar tid,
uppbyggdes Auvergnes mäktiga vulkankäglor
och skapades den bördiga marken i
dalsänkorna. — Klimatet är strängt och
nederbörden i allm. riklig. Från F. komma flera av
Frankrikes vattenrikaste floder. Till Garonne
rinna Tarn, Lot och Dordogne, vidare märkas
Charente samt Loire med dess många sydliga
bifloder; även Yonne m. fl. bifloder till Seine
ha sina källor i F. Områdets huvudfloder äro
Allier och Loire, vilka omgivas av öppna och
tätt befolkade dalar. F. ö. upptagas stora
delar av F. av ängar och betesmaiker, som
göra F. till ett av Frankrikes förnämsta
bo-skapsområden. Rikedomen på smärre
kolbäcken och metaller har givit upphov till
en betydande industri (S :t-Étienne, Le
Creu-sot). de många varma källorna till bad- och
brunnsorter (Vichy, Mont-Dore, Royat). Jfr
Frankrike, sp. 953. O. Sjn.
Franska Ekvatorialafrika, fr. Afrique
équa-toriale frangaise, franskt generalguvernement
i Afi ika, omfattar kolonierna Gabon,
Moyen-Congo, Oubangui-Chari och Tchad; 2,255,870
kvkm, 3.122.000 inv. (1924); huvudstad:
Braz-zaville. Sträcker sig från nedre Guineakusten
längs Kongo och Ubangi över Tsadsjön till
Ti-besti, omfattande delar av Guinea,
Kongobäc-kenet, Sudan och Sahara. F. utgör ingen
geografisk enhet; stora motsatser råda mellan de
tropiska regnskogarna vid Kongo,
Tsadbäcke-nets savanner och galleriskogar samt Saharas
ökenlandskap. Befolkningen är i s. bantuneg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
