Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska Ekvatorialafrika - Franska Guayana - Franska Guinea - Franska Indien - Franska Indokina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Franska Guayana—Franska Indokina
1022
Karta över Franska Ekvatorialafrika.
rer, i n. sudannegrer el. hamiter, ofta med
starkt arabiskt inslag. Näringslivet är föga
utvecklat i saknad av snabba kommunikationer;
bästa vägen till det inre leder på järnväg
genom Belgiska Kongo, därefter båtledes på
Kongo med tillflöden. Exporten uppgick 1925
till 66,9 mill. frcs (olika träslag, elfenben,
palmkärnor, kautschuk), importen till 88,4 mill.
frcs (tyger, redskap m. m.). Stora
skogsvidder ha utarrenderats till enskilda
handelskompanier; systemet har dock ej varit
gynnsamt för utvecklingen och är under
avveckling. Jfr även Guinea, Kongo, Sudan
och Sahara samt art. om de särskilda
kolonierna inom F. — F. styres av en
generalguvernör, som vid sin sida har en
generalsekreterare och ett råd; de fyra kolonierna
ha administrativ och finansiell autonomi och
styras under generalguvernörens överinseende
av lieutenants-gouverneurs; Moyen-Congo står
dock direkt under den förre. — Den första
franska ockupationen skedde 1842 på kusten
av Gabon; S. de Brazzas Kongoexpedition 1880
blev anledning till bildandet av Franska
Kongo, motsv. nuv. Gabon, Moyen-Congo
och delar av Oubangui-Chari. 1910
upprättades generalguvernementet F., bestående av
ovannämnda tre kolonier och det militära
territoriet Tchad (koloni sedan 1920). Genom
Ma-rockoöverenskommelsen 1911 avträddes stora
områden av Moyen-Congo till Tyskland och
införlivades med Kamerun; de återlämnades
till F. efter världskriget. Litt.: G. Bruel,
»L’Afrique équatoriale frangaise» (1918). S. F.
Franska Guayäna, se Guayana.
Fi anska Guinea, fr. Guinée frangaise, koloni
på övre Guineakusten, ingår i Franska
Väst-afrika (se d. o. och karta); 231,702 kvkm,
2,095,988 inv. (1926); huvudstad Konakry.
Omfattar kuststräckan mellan Portugisiska
Guinea och Sierra Leone, Fouta Djalons
högland samt området kring översta Niger
(Jo-liba) och dess tillflöden. Kustlandet tillhör
den tropiska regnskogen, upplandet
savannområdet. Klimatet är tropiskt och mycket
osunt. Konakry har i aug. 24,7°, i april
27,3° C, årl. nederbörd 4,802 mm. Om
naturbeskaffenhet m. m. jfr Franska V ä s
t-afrika och Guinea. Befolkningen tillhör
huvudsakligen mandingo och fulbe.
Jordbruksprodukter äro ris, palmkärnor,
jordnötter, sesam och bomull. Kautschuk insamlas i
skogarna eller odlas på plantager.
Boskapsskötseln är huvudnäring i Fouta Djalon.
Järnväg (662 km) förbinder Konakry med Kankan
i Nigerområdet. Exporten uppgick 1925 till
53 mill. frcs (palmkärnor, kautschuk, hudar
och skinn), importen till 103 mill. frcs
(textilfabrikat m. m.). Konakry angöres av
regelbundna ångbåtslinjer från Europa. — Genom
traktater på 1860-talet bragtes åtskilliga
kuststammar under franskt protektorat; deras
områden sammanfattades under namn av
Ri-vières-du-Sud. Franska Guinea tillhör sedan
1904 Franska Västafrika. — Litt.: A. Arcin,
»La Guinée frangaise» (1907). S. F.
Franska Indien, fr. Établissements frangais
de Vlnde, de franska besittningarna på Främre
indiska halvön, vilka ligga strödda bland
de brittiska besittningarna och äro fördelade
på 5 »circonscriptions»: Pondichéry, Yanaon,
Chandarnagar, Karikal och Mahé (se dessa
ord); tills. 513 kvkm med 273,081 inv. (1926),
därav nära 1.000 européer (omkr. 650
fransmän). Huvudnäringarna äro jordbruk
(risodling) och bomullsindustri. Importen var 1925
45,5 mill. frcs, exporten 51,7 mill. (jordnötter,
bomullstyg). Guvernören residerar i
Pondichéry (42.725 inv. 1926). (O. Sju.)
Franska Indokina, fr. Indocliine frangaise,
franskt kolonialområde i Boitre Indien,
omfattar halvöns ö. delar, genomflytes av
Me-kong; 700 842 kvkm. 19,636,137 inv. (1924);
huvudstad Hanoi. F. består av kolonien
Kochin-kina. protektoraten Annam, Kambodja, Laos
och Tonkin samt det 1898 från Kina
arrenderade området Kouang tchéou-wan
(Kuang-chou-wan); jfr karta vid art. Bortre
Indien. Annam, Laos och Tonkin uppfyllas
till stor del av bergskedjor, Kochinkina och
(delvis) Kambodja tillhöra Mekongs delta,
Ton-kins centralparti utgöres av Song-kois delta.
Om naturförhållanden, geologi, klimat,
växt-och djurvärld samt befolkning jfr Bortre
Indien samt artiklar om Annam o. s. v.
F. är ett av Frankrikes allra
värdefullaste kolonialområden och synes få allt-
Skala 1:3 5 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
