Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska Indokina - Franska institutet - Franska Kongo - Franska litteraturen - Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Franska institutet—Franska litteraturen
1024
mera ökad betydelse som producent av
livsmedel och industriråämnen. F. tävlar med
Burma och Siarn om att vara jordens främsta
risexportland. Risodlingsdistrikten ligga i
Kochinkina (Mekongdeltat), s. Annam och
Tonkin (Song-koideltat). Risexporten äger rum
från de förstnämnda; Tonkin med sin täta
befolkning lämnar föga överskott, övriga
jordbruksprodukter äro majs, maniok,
sockerrör, kryddor (peppar, kardemumma), kaffe,
te och tobak. Av industriråämnen märkas
kautschuk, bomull, jute, Manilahampa och
oljeväxter. Skogsprodukter äro bamburör,
ädla träslag och gummilacka. Kust- och
insjöfisket lämnar överskott för export.
Mineralrikedomen är betydlig; gruvdrift äger rum
huvudsakligen i Tonkin (stenkol, zink).
Industrien är tämligen utvecklad i de större
städerna (riskvarnar, brännerier, oljekvarnar,
sågverk, bomulls-, jute- och sidenfabriker,
porslinsfabriker). Exporten hade 1925 ett
värde av 2,456 mill. frcs (därav ris 1,560
mill.), importen 1,781 mill. frcs (industrialster).
Största handelsomsättningen äger rum med
moderlandet, Hong-kong, Kina och Japan.
Förnämsta hamnarna äro Saigon (28 dagars resa
från Marseille), Haiphong och Tourane.
Me-kong och Song-koi befaras av flodångare.
Vägnätet har av fransmännen betydligt
förbättrats och telegraf och telefonlinjer anlagts. F.
har 1.610 km järnvägar, fördelade på tre nät
omkring Saigon, Hué och Hanoi; fullt utbyggda,
skola de bilda en sammanhängande
förbindelseled. F. har ett eget myntsystem, grundat
på silvermyntfot; enheten kallas piaster
(delad i 100 cents) och har mycket fluktuerande
värde. Sedlar utgivas av Banque de
ITndo-chine. — F. styres av en generalguvernör, som
vid sin sida har ett råd (conseil de
gouverne-ment). Han utnämner eller föreslår till
utnämning alla ämbetsmän, förfogar över
krigsmakten och fastställer budgeten. Under
honom lyda guvernören över Kochinkina och
överresidenterna (résidents supérieurs) i
protektoraten. Av de senare styras Annam,
Kambodja och Laos nominellt alltjämt av sina
infödda härskare efter inhemska lagar och
sedvänjor. Kochinkina är representerat i franska
deputeradekammaren. Skolväsendet avser
särskilt att utbilda infödingar till statstjänst;
universitet finnes i Hanoi. Högsta
rättskip-ningsinstansen är appellationsdomstolen i
Hanoi. — Sedan Kochinkina 1862 blivit fransk
koloni, Kambodja 1863 och Annam och Tonkin
1883—84 blivit protektorat, sammanslötos dessa
1887 under namn av F. 1893 togs Laos från
Siarn; 1904 och 1907 inkorporerades andra
siamesiska gränstrakter. Bland F:s
generalguvernörer må nämnas P. Doumer (se d. o.).
— Litt.: P. Doumer, »LTndochine frangaise»
(1903); H. Russier och H. Brunier,
»LTndochine franqaise» (1910); G. Caillard,
»LTndochine» (1922). S. F.
Franska institutet, se Institut de
F r a n c e.
Franska Kongo, se Franska
Ekvato-r ialaf r i k a och Kongo.
Franska litteraturen. Den äldsta f. är
tre-eller, om man så vill, fyrspråkig, då även
kelterna i n. (Bretagne) uppenbarligen haft
en rik fornlitteratur (se Bretonska
språket och litteraturen). Den kyrkliga
litteraturen — krönikor, helgonlegender,
religiösa sånger — är h. o. h. avfattad på latin,
och latinet förblir det lärda och religiösa
språket under hela medeltiden. Den lyrik, som
uppstod i Sydfrankrike under 1000- och
1100-talet. är skriven på sydfranska dialekter
(»langue d’oc»), företrädesvis provensalska (se
Provensalska litteraturen). F. i
egentlig bemärkelse är den litteratur, som är
skriven på nordfranska dialekter (»langue
d’oil»), ur vilka det moderna franska
litteraturspråket framgått (se Franska s p r
å-k e t). Vad som finns kvar av denna
litteratur före år 1100 inskränker sig till några rent
språkliga minnesmärken.
Medeltiden. Den medeltida franska
nationallitteraturens blomstringstid sammanfaller
med de första korstågen och varar ung. fram
till det s. k. hundraårskrigets utbrott (1337).
Den utvecklar sig med enastående snabbhet
och mångsidighet. Liksom i övriga europeiska
länder fiamträder den först under formen av
en episk hjältediktning, vars första specimen,
»Chanson de Roland», tillika är dess största
mästerverk. Den äldsta uppteckningen
(»Ox-fordhandskriften») är från 1160, men flera
indicier, bl. a. en uppgift i själva dikten, att
den föredragits under slaget vid Hastings
(1066) av en viss Taillefer, tillåta oss att
datera den åtm. till senare hälften av
1000-talet. Rolandssången och det 100-tal dikter av
samma art, som bevarats till vår tid, kallas
med ett gemensamt namn chansons de geste
(av lat. gesta — historiska händelser,
bragder). De äro vanl. anonyma, skrivna på
tio-staviga, flockvis assonerande verser (»laisses»)
och behandla hjältedater, utförda av Karl den
store eller hans paladiner under kampen mot
saracenerna. Bédier har visat, att de olika
huvudcykler (geste du roi, geste de Guillaume
d’Orange, geste de Doon de Mayence m. fl.),
vari chansons de geste naturligt sönderfalla,
knyta sig till kloster och relikgömmor längs
de stora färdvägar, på vilka pilgrimstågen
drogo fram till västerns förnämsta
vallfartsorter under den tidigare medeltiden: Rom,
Santiago de Compostela, Saint-Denis, Aachen
och Köln. Författarna, kallade »trouvères»,
ha varit studerade män, vanl. klerker, som
dels själva, dels genom professionella
marknadsgycklare, s. k. jonglörer (»jogleares»),
föredragit sina verk på torgen eller vid själva
helgedomarna. Riddarlivets uppblomstring och
den förfining av sederna, som härav blev
följden, framkallade en annan, mera hövisk
epik, där kärleken trädde i stället för en
trosviss patriotism som inspirationskälla för
hjältens handlingar och dater. Genren
kalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
