Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk teater - Franskt guld - Franskt vin - Fransk-tyska kriget 1870—71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063
Franskt guld—Fransk-tyska kriget 1870—71
1064
gången 1819 och då som Second Théätre
fran-gais, reorganiserades 1841 och har sedan varit
prövoscenen för Frankrikes främsta
skådespelare och författare på vägen till Théatre
fran-gais. Bland dramatiska konstnärer från
1800-talets förra hälft märkas Joanny, Firmin,
Sam-son, Provost, Lemaitre, Beauvallet, Regn ier och
Bressant samt damerna Mars, Georges, Déjazet,
Marie Dorval och Rachel, från 1800-talets
senare hälft Maubant, Got, Delaunay, Febvre,
Worms, Louis Baron, Mounet-Sully, Coquelin
atné, Silvain, Antoine, Le Bargy,
Hugue-net, de Féraudy, Lucien Guitry och Brasseur
samt damerna Arnould-Plessy, Augustine och
Madeleine Brohan, Pierson, Sarah Bernhardt,
Croizette, Granier, Reichemberg, Bartet,
Baretta, Réjane, Samary, Hading och Brandès.
Operettens stjärnor under glanstiden voro
efter varandra D. Ugalde, Schneider och
Judic. Under 1800-talet gick ur vådevill och
opéra-comique den franska operetten fram
och kulminerade med Offenbach, som 1855
öppnade Bouffes-Parisiens. Utom de
statsunderstödda Théhtre frangais, 1’Opéra, 1’Odéon
och 1’Opéra-comique har Paris f. n. omkr. 40
större och mindre teatrar. De viktigaste äro
Théatre des Varietés (från 1790), länge den
lättare komediens och operettens
mönsterscen, Théätre de la Porte-S :t-Martin (från
1781), Théätre du Gymnase (från 1820),
Théätre du Vaudeville (från 1792; i nuv. lokal
sedan 1869) och Théatre de la Renaissance
(från 1873), alla utmärkta men konservativa
scener för skådespel och komedi, samt de
nyare Théatre de 1’Athénée, Théätre
Sarah-Bernhardt och Théätre Réjane (nu Théätre de
Paris). Théätre lyrique municipal (f. d. Théätre
Gatté lyrique) är numera med kommunalt
understöd Paris’ tredje lyriska scen. Bland de
stora revyteatrarna må nämnas
Folies-Ber-gère (från 1869), bland speciella farsteatrar
Théätre du Palais Royal (från 1831, byggd
1783) och bland kuriositeter den lilla
Grand-Guignol (skräckdramatik). Pioniärföretag av
hög konstnärlig valör äro Antoines Théätre
libre (1887—94) och Lugné-Poes Théätre de
1’Oeuvre (från 1892; sed-m 1903
statsunderstödd), med vilka naturalism och symbolism
infördes i scenkonsten; bland nyare
experimentscener må nämnas Copeaus lilla
exklusiva Théätre du Vieux-Colombier (1913—24)
och Studio des Champs-Élysées, Dullins och
Batys Théätre de 1’Atelier. Bland försök att
popularisera teatern är Gemiers Théätre
national populaire, som från 1921 givit
klassisk dramatik i bl. a. Cirque d’hiver,
betydelsefullast. Föreställningar ha med
krafter från statsteatrarna i Paris sedan omkr.
1900 givits i de öppna antika teatrarna i
Béziers (opera), Orange och Nimes (klassiska
skådespel). Landsortens teater var intill omkr.
1700 uteslutande ambulatorisk, tidigare med
starkt ital. inslag. Under 1700-talet fingo de
större städerna i allm. fasta teatrar, efter
1800 många med kommunalt understöd.
Revo
lutionerna 1830 och 1848 avskaffade båda den
preventiva censuren, som dock återinfördes
resp. 1835 och 1851. Den reglerades definitivt
1852 och lades direkt under statsministeriet
1853. Sedan privilegieförordningarna 1864
reviderats, är teaterns ställning i Frankrike fri.
De främsta dramatiska konstnärerna efter
omkr. 1900 äro Gémier, Albert-Lambert fils,
de Max, Lugné-Poe, Harry-Baur, Arquillière,
Signoret, Bernard, Boucher, Sacha Guitry och
Boyer samt damerna Ségond-Weber, Mégard,
Leconte, Cerny, Silvain, Desprès, Sorel,
Rég-nier, Piérat, Roch, Sergine, de Bray, Rolly,
Printemps, Morlay och Tessier.
Fransk teater är mer än något annat
lands nationell. Strängt skolad, tekniskt som
konstnärligt konservativ och
traditionsbunden, har den genom tre sekel slipats till
den gnistrande, rikt fasetterade klarhet, som
är dess adelsmärke. En enda gång i senare
tider har f. utan att göra revolution eller våld
på sig själv likväl gått i spetsen, när det
gällde nytt. Det var, när naturalismen (med
Antoine) erövrade scenen omkr. 1880 och
impulsen till motsv. stilprincip i teaterkonsten
gick ut från Paris. Det nya seklets
strömningar ha dock, enstaka sensationsexperiment
undantagna, gått f. rätt spårlöst förbi. —
Litt.: L. Petit de Julleville, »Le théätre en
France» (1889; flera uppl.); K. Mantzius,
»Skuespilkunstens historie» (6 bd, 1897—1916);
J. Mortensen, »Medeltidsdramat i
Frankrike» (1899); E. Rigal, »Le théätre frangais
avant le période classique» (1901); A.
Joan-nidès, »La Comédie-frangaise de 1680 ä 1900.
Dictionnaire général des pièces et des auteurs»
(1901); F. Lolié, »La Comédie frangaise.
His-toire de la maison de Molière de 1658 ä 1907»
(1907); F. Brunetière, »Les époques du théätre
frangais» (1922). G. K-g.
Franskt guld, en blekgul legering av guld
och silver, mest den senare metallen, jämte
något koppar.
Franskt vin, föråldrad svensk benämning
på svagt och billigt vitt vin (ej alltid från
Frankrike), som brukas vid matlagning (k a
11-s k å 1 s v i n).
Fransk-tyska kriget 1870—71. Om krigets
förhistoria och krigsutbrottet se B i sm a r c k,
sp. 376—377, Frankrike, sp. 999, och
Tyskland, historia. De franska
krigsförberedelserna voro ytliga och bristfälliga,
tyskarnas däremot omsorgsfulla. Frankrikes
krigsförklaring överlämnades i Berlin 19 juli
1870. Franska krigsstyrelsen lyckades blott
hopbringa 300.000 man, varav största delen
vid juli månads utgång stod samlad mellan
Metz och Saarbrücken. Mac Mahon med 1 :a
kåren stod vid och n. om Strassburg, 5:e
kåren vid Bitche (ty. Bitsch), 6:e vid Chälons,
7 :e kåren i övre Elsass. Stor oordning rådde
under mobiliseringen och uppmarschen.
Mobi-liseringsorder för Nordtyska förbundets armé
utfärdades natten 15—16 juli och följdes av
mobilisering i de sydtyska staterna. Tre
ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
