Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik III (Fredrik Vilhelm Nikolaus Karl, tysk kejsare) - Fredrik I (konung av Württemberg) - Fredrik (ärkehertig av Österrike) - Fredrika (socken) - Fredrika Dorotea Vilhelmina (svensk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Fredrik I—Fredrika
1102
före och under slaget vid Sedan 1 sept. samt
i inneslutningen av Paris. I okt. 1870 blev
han generalfältmarskalk. I
underhandlingarna hösten s. å. om Sydtysklands anslutning
till Nordtyska förbundet och konung
Vilhelms utropande till tysk kejsare tog F.
livligt och framgångsrikt del. Medan han
sålunda förträffligt samarbetat med Bismarck
i allt, som angick det tyska enhetsverket,
gingo deras meningar alltjämt isär rörande
den inre styrelsen. Bismarck misstrodde F:s
och hans gemåls liberala sympatier och
intresse för sociala reformer samt höll honom
helst fjärran från styrelsen. De
förhoppningar, som oppositionen mot Bismarck fäste
vid F:s tronbestigning, skulle ej förverkligas.
I början av 1887 angreps denne av en
elakartad halssjukdom, som slutligen visade sig
vara kräfta; en 7 febr. 1888 i San Remo
företagen operation (luftrörssnitt) kunde blott
för kort tid förlänga livet. Efter kejsar
Vilhelms död 9 mars 1888 besteg F., som då
antog namnet Fredrik III, Preussens tron
och blev därmed tysk kejsare. Hans korta
regeringstid var fylld av bittra fysiska
lidanden, vilka han med ädelt jämnmod fördrog,
men ock av skarpt intrigspel mellan
Bis-marcks motståndare och den mäktige
rikskanslern. Något systemskifte kom icke till
stånd, ty efter blott 99 dagars styrelse avled
F. på slottet Friedrichskron vid Potsdam.
25 jan. 1858 förmäldes F. med Viktoria av
England, dotter till drottning Viktoria och
prins Albert av Sachsen-Koburg. Av deras
barn nådde två söner, kejsar Vilhelm II och
prins Henrik, samt fyra döttrar mogen ålder.
F:s »Tagebücher über die Kriege 1866 und
1870—71» etc. utgåvos av Margaretha v.
Po-schinger (2:a uppl. 1902; ny, tillökad uppl.
av E. Engel 1919), hans »Kriegstagebuch
1870/71» i utdrag av H. Geffken (1888) och
fullständig av H. O. Meisner (1926). — Litt.:
Margaretha v. Poschinger, »Kaiser Friedrich»
(3 bd, 1898—1900); M. Philippson, »Das
Le-ben Kaiser Friedrichs III.» (1900; 2:a uppl.
1908); H. Müller-Bohn, »Kaiser Friedrich» (2:a
uppl. 1914); H. Welschinger, »L’empereur
Fré-déric III» (1917). C. H. H.
Fredrik I (ty. Friedrich), konung av
Würt-temberg (1754—1816), son till hertig Fredrik
Eugen av Württemberg. Tjänade först i
preussiska och därefter i ryska armén, var 1783—
87 generalguvernör i ryska delen av Finland
och efterträdde 1797 sin far som regerande
hertig. I början motståndare till Frankrike,
tvingades F. snart till förbund med Napoleon
samt fick som belöning 1803 kurvärdighet
och 1806 konungatitel jämte stora
besittningar. Hans dotter Katarina bortgiftes med
Napoleons bror Jeröme Bonaparte, och först
i nov. 1813 övergick F. till de allierade med
villkor att få konungavärdigheten och landets
gränser bekräftade. F. var rå och hänsynslös,
hans inre styrelse strängt despotisk och i hög
grad impopulär. Å. S-n.
Fredrik (ty. Friedrich), ärkehertig av
Österrike, fältmarskalk (f. 1856). Blev juli 1914
efter mordet på ärkehertig Frans Ferdinand
generalinspektör för hela österrikisk-ungerska
armén och fick vid
krigsutbrottet högsta
befälet över
fälthären. Han var ej fullt
vuxen en så oerhört
krävande befattning,
insåg det nog själv
och fann sig i att
ge-neralstabschefen, Conrad von Hötzendorf,
skulle bli den
egentlige ledaren av
operationerna. Vid
utjämnande av uppkomna
meningsskiljaktigheter mellan de militära
och civila myndigheterna samt med de
allierade torde F. ha inlagt förtjänster. I dec.
1914 utnämndes han till fältmarskalk. Då
kejsar Karl vid sin tronbestigning nov.
1916 övertog högsta befälet över fälthären,
fungerade F. som ställföreträdande
överbefälhavare, från vilken befattning han dock i
febr. 1917 måste avgå på grund av
meningsskiljaktigheter mellan kejsaren och
högkvarteret. Efter revolutionen och sedan
Tjeckoslovakiens stater indragit hans stora
egendomar där, är F. bosatt i Schweiz. M. B-dt.
Fredrika, socken i sydöstligaste Lappland,
Äsele tingslag, kring mellersta Gide- och
Lögdeälvarna; 1,221,01 kvkm, 1,588 inv.
(1927); uppkallad efter drottning Fredrika.
Är ett bergkulligt skogs- och
myrmarksom-råde. Största höjd Klippan, 605 m. Sjöar:
St. Lögdasjön (266 m) och Viskasjön (290 m).
442 har åker, 95,570 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens första
kontrakt.
Fredrika Dorotea Vilhelmina, svensk
drottning (1781 12/3—1826 25/0). Var dotter till
badensiske arvprinsen Karl Ludvig och
Amalia Fredrika av Hessen-Darmstadt. Den för
sin skönhet kända
prinsessan förlovades
i Leipzig 1797 med
Gustav IV Adolf,
vigdes i Stralsund »par
procuration» 6 okt.
och i Stockholm 31
okt. s. å.
Förhållandet mellan makarna
var kyligt,
förbättrades under
utrikesre-san 1803—05 men
stördes av konungens
tilltagande nervsjukdom.
F. var avhållen för sin välgörenhet. Efter
revolutionen 1809 delade hon från juni sin
makes fängelse, följde honom ur riket och
vistades mest i Baden. 1812 upplöstes
äktenskapet genom skilsmässa. Ryktet, att F.
senare skulle ha morganatiskt äktat
schweiza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
