Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrika Dorotea Vilhelmina (svensk drottning) - Fredrika-Bremer-förbundet - Fredrik Adolf (svensk arvprins) - 1. Fredrik August I (kurfurste av Sachsen) - 2. Fredrik August II (kurfurste av Sachsen) - 3. Fredrik August I, den rättrådige (konung av Sachsen) - 4. Fredrik August II (konung av Sachsen) - 5. Fredrik August III (konung av Sachsen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Fredrika-Bremer-förbundet—Fredrik August
1104
ren de Polier, är ej på något sätt bestyrkt.
Litt.: »Drottning Fredrika af Sverige, född
prinsessa af Baden. Memoirer från
hennes lefnad och hennes tid, antecknade af
en hofdame» (övers, från ty. 1856); H. G.
Trolle-Wachtmeister, »Anteckningar och
minnen», I (1889); S. Clason, »Den kunglige
fången på Gripsholm» (1911); »Hedvig
Elisabeth Charlottas dagbok», VI (1927). (B. H-d.)
Fredi ika-Bremer-föi bundet, stiftat 1884 på
initiativ av Sophie Adlersparre (se d. o.), »vill
samla svenska kvinnor till gemensamt
samhällsarbete, befordra deras duglighet och
känsla av ansvar såsom medborgare,
uppfostrare och arbetare inom olika områden samt
verka för förbättrande av kvinnans ställning
i hem, samhälle och stat». Genom insatser
för fullföljande av sina syftemål har
förbundet kommit att intaga en central ställning
inom svensk kvinnorörelse. Förbundet, som
är politiskt neutralt, följer
lagstiftningsfrågor, söker påverka den allmänna opinionen
och vakar över de förhållanden, som beröra
kvinnorna på deras olika arbetsfält. Det
upprätthåller en central b y r å i Stockholm med
huvudsaklig uppgift att inom området för
förbundets verksamhet meddela upplysningar till
allmänheten samt utgöra sambandet mellan
förbundsstyrelsen och förbundets olika avd.;
en tidskrift (Hertha) för kvinnorörelsen;
en stipendieinstitution för
beredande av yrkes- och studiestipendier för unga
kvinnor (stipendiefonderna uppgingo vid 1926
års slut till 796,874,57 kr.); lanthushål
1-ningsseminarium vid Rimforsa för
utbildande av lanthushålls- och
skolkökslärarin-nor samt lärarinnor i slöjd och
trädgårdsskötsel; fruktodlings- och
trädgårdsskolan Apelryd vid Båstad, vilken
utbildar kvinnliga trädgårdsmästare och
träd-gårdslärarinnor; skola för kvinnlig
yrkesutbildning i Stockholm med
ut-bildningskurser för blivande yrkeslärarinnor
och arbetsledare inom beklädnadsbranschen.
Bland övriga arbetsorgan märkas s j u k s k
ö-terskebyråer i Stockholm, Göteborg,
Umeå, Linköping och Jönköping för
förmedling av sjuksköterskor till anstalter och i
enskild sjukvård.
Förbundets allmänna angelägenheter
handhavas av en styrelse, som har sitt säte i
Stockholm och vars medl. till halva antalet skola
vara bosatta i Stockholm med omnejd, till
halva antalet i landsorten. Förbundets
medlemsantal var vid 1926 års slut 5,195.
Medlemmar kunna sammansluta sig i
lokalavdelningar, s. k. förbundskretsar, varav nu finnas
något över 30. Förbundskretsarna verka dels
för förbundets allmänna program, dels för
lokala intressen i överensstämmelse därmed.
Förbundets upplysningsverksamhet bland kvinnor
i allmänna samhällsfrågor utövas huvudsaki.
genom lokalavdelningarnas försorg. A. Th-n.
Frediik Adolf, svensk arvprins, hertig av
Östergötland (1750—1803), yngste son till Adolf
Fredrik och Lovisa Ulrika. F. sändes efter
revolutionen aug. 1772 till Östergötland för att
mottaga trohetseden
på den nya
författningen samt erhöll 25
sept. s. å. sin
hertigtitel. Som militär steg
han slutligen till
fältmarskalk men spelade
varken som sådan eller
som politiker någon
roll. Starkt beroende
av sin mor, tog F.
hennes parti under
tvisterna med Gustav
III. F. deltog i finska
kriget 1788. Efter 1782 bodde han mest på
Tullgarn, som ständerna inköpt till honom.
F:s klena hälsa försämrades 1799, och han for
sommaren 1800 utomlands för att söka bot.
Han avled i Montpellier. Om F:s förhållande
till Sophie Hagman se d. o. Litt.: C.
Forsstrand, »Sophie Hagman» (1911); S. Clason,
»En likpredikan i diplomatiens tjänst» (i »En
bok om Östergötland», 1915). B. H-d.
Frediik August (ty. Friedrich August),
kurfurstar och konungar av Sachsen.
1. Fredrik Augusti, se August II.
2. Fredrik August II, se August III.
3. Fredrik August I, den
rättrådige, konung av Sachsen, som kurfurste
Fredrik August III (1750—1827), efterträdde
1763 sin far, kurfurst Fredrik Kristian, och
tillträdde regeringen 1768. F. arbetade med
framgång på att upphjälpa sitt efter sjuåriga
kriget svårt medtagna land, reformerade
förvaltningen och sörjde för näringarnas
blomst-ring. I sin utrikespolitik slöt han sig först till
Preussen, deltog i kriget mot Frankrike 1793
—96 men gick efter slaget vid Jena (1806) över
till Napoleon, inträdde i Rhenförbundet samt
antog konungatitel. Han förblev sedan
Napo-leons trogne bundsförvant och fick 1807 som
belöning hertigdömet Warschau. Under det
stora slaget vid Leipzig (16—19 okt. 1813)
befann sig F. i Napoleons högkvarter och togs
där av de allierade till fånga. Genom
Wien-kongressen förlorade han 3/5 av sitt land. F.
ägde icke någon djupare politisk insikt men var
en utpräglad karaktär. Litt.: A. Bonnefons,
»Un allié de Napoléon. Frédéric-Auguste»
(1902); O. Kaemmel, »Sächsische Geschichte»
(2:a uppl. 1912). A. S-n.
4. Fredrik August II, konung av
Sachsen (1797—1854), brorson till den
föregående; kallades 1830 av sin farbror konung
Anton till medregent och blev efter dennes
död 1836 konung. F. var delvis rätt liberal
men gick efter det med preussisk hjälp
undertryckta upproret i Dresden 1849 över till de
reaktionära. Han var naturvetenskapligt
intresserad och skrev tills, m. Goethe »Flora
Marienbadensis». Litt.: J. Schladebach,
»Friedrich August II.» (1854). Ä. S-n.
5. Fredrik August III, konung av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
