Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fredrik Vilhelm III (konung av Preussen) - 5. Fredrik Vilhelm IV (konung av Preussen) - Fredrik Vilhelm (hertig av Braunschweig) - Fredro, Aleksander - Fredsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Fredrik Vilhelm—Fredsberg
1118
blandade äktenskapen. Med Luise (d. 1810)
hade F. bl. a. sönerna Fredrik Vilhelm IV och
kejsar Vilhelm I samt dottern Charlotta,
förmäld med Nikolaus I av Ryssland. 1824
ingick han morganatiskt äktenskap med
grevinnan Auguste von Hariach, upphöjd till
furstinna av Liegnitz (d. 1873). —- Litt.: W.
Hahn, »Friedrich Wilhelm III. und Königin
Luise» (3:e uppl. 1877); E. Foerster, »Die
Entstehung der preussischen Landeskirche
unter der Regierung König Friedrich
Wilhelms III.» (2 bd, 1905—07). C. H. H.*
5. Fredrik Vilhelm IV, konung av
Preussen (1795—1861), son till Fredrik
Vilhelm III. Han åtnjöt en vårdad uppfostran,
som utvecklade hans rika anlag men icke
rådde bot för hans
främsta fel, bristen på
vilja och pliktkänsla.
Under befrielsekriget
insöp han övertygelsen
om det preussiska
kungadömets
gudagiv-na kall att besegra
revolutionens grundsatser. Denna övertygelse
stärktes genom
nyromantikens politiska
och religiösa idéer,
vilka han under sin långa
kronprinstid, som mest ägnades åt historiska
och estetiska studier, tillägnat sig. F.
tillträdde styrelsen 7 juni 1840. Hans första
regeringshandlingar (amnesti, beviljande av
större tryckfrihet m. m.) vittnade on>
försonlighet, men en av ständerna framställd
anhållan om en konstitution avslogs av F. I
dylika krav såg han blott farliga uttryck
av den revolutionära andan.
Slutligen sökte F. bryta udden av den
växande liberala rörelsen genom en kungörelse
(3 febr. 1847), att en »förenad lantdag» skulle
hållas i Berlin. Stämningen blev dock allt
bittrare, i synnerhet i Berlin. Då
underrättelse ingick om revolutionen i Paris (febr.
1848), kom det redan 13 mars 1848 till en
sammanstötning mellan folket och trupperna,
och efter budskapet om revolution även i
Wien utbröt 18 mars upproret i full låga.
Ehuru trupperna segrade, tappade F. alldeles
huvudet och sökte genom nedlåtande
uppträdande vinna massan men råkade helt i dess
våld och måste med blottat huvud hylla de i
gatustriderna stupades minne. F:s liberalism
blev kortvarig. 22 maj sammanträdde en
preussisk nationalförsamling, i vilken det ena
tumultet avlöste det andra. Konungen lät då
med trupper spränga församlingen, vilken
sedan upplöstes 5 dec. Samma dag utfärdades
en konstitutionell författning, som efter att
ha blivit modifierad av representationen
stadfästes av konungen 31 jan. 1850. — Tyska
nationalförsamlingen i Frankfurt a. M. valde
28 mars 1849 F. till Tysklands kejsare.
Ehuru tanken på kejsarkronan starkt
fängs
lade hans romantiska sinne, vågade F. av
fruktan för Österrike ej mottaga valet. I
stället medverkade han genom
Olmützfördra-get (29 nov. 1850) till Tyska förbundets
återupprättande. Under sina sista regeringsår
lät sig F. helt bestämmas av de
reaktionära (ministerpresidenten O. Th. v. Manteuffel
och general L. v. Gerlach). Redan i okt. 1857
lämnade han till följd av svår sjukdom
regeringen åt sin bror Vilhelm, vilken 9 okt. 1858
även fick regenttitel. F. ingick 1823
äktenskap med Elisabet av Bayern (1801—73); det
blev barnlöst. Litt.: Rankes biogr. över F. i
»Allgemeine deutsche Biographie» (1878); H. v.
Treitschke, »Deutsche Geschichte im 19.
Jahr-hundert» (1879 ff.); H. v. Petersdorff, »König
Friedrich Wilhelm IV.» (1900); F. Rachfahl,
»Deutschland, Friedrich Wilhelm IV. und die
Berliner Märzrevolution» (1901). C. H. H.
Fredrik Vilhelm, hertig av Braunschweig
(1771—1815). Gick 1789 i preussisk
militärtjänst, utmärkte sig i kriget mot Frankrike
1792—93 och blev i fälttåget 1806
tillfångatagen med Blüchers kår vid Lybeck. Då
Napoleon 1807 införlivade hans hertigdöme
Braun-sehweig med Westfalen. drog F. på nytt i fält.
Han värvade 1809 i Böhmen en frikår, med
vilken han slog sig igenom den 60 mil långa,
av fiender besatta vägen till Nordsjön, där
han gick ombord på den utanför Weser
liggande engelska flottan och seglade till
London. Han återvände till Braunschweig
1813, stred ånyo mot Napoleon 1815 och
stupade vid Quatrebras 16 juni s. å. Monogr. av
v. Kortzfleisch (1894). Å. S-n.
Fre’dio, Aleksander, greve, polsk
lust-spelsförfattare (1793—1876). Var officer i
Na-poleons tjänst, deltog i ryska fälttåget 1812,
fick i Paris intresse för teatern och
fördjupade sig i Molières
arbeten. Till 1835 utgav
F. 19 komedier,
upphörde sedan, kränkt
av en tidningsartikel,
att offentliggöra sina
alster och
efterlämnade 15 otryckta verk.
Hans komedier äro
rika på roliga typer
ur adelns och
borger-skapets dagliga liv,
och flera, ss. »Pan
Geldhab», »Sluby pa-
nienskie» (Kvinnolöften) och »Zemsta»
(Hämnden), bevara ännu sin popularitet. Sami. skr.
med biogr. inl. (8 bd, 1926 ff.). A. A-t.
Fredsbeig, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, kring Göta kanal, n. om Töreboda;
78,32 kvkm, 1,986 inv. (1927). Omfattar i
socknens mitt öppna slättmarker och skog, utmed
gränserna i ö. och v. skog och mossar (F:s
mosse). 3,589 har åker, 3,313 har skogs- och
hagmark. Vid kanalen Hajstorps kanalstation
och slussar. Ingår i F:s, Bäcks och Björkängs
pastorat i Skara stift, N. Vadsbo kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
