Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsberg, Olof - Fredsbyrån i Bern - Fredsdomare - Fredsfurste - Fredsfördrag, Fredstraktat, Fredsslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Fredsberg, O.—Fredsfördrag
1120
Fredsberg, Olof, målare (1728—95). F.
vistades länge hos C. G. Tessin på Åkerö,
där han utförde rumsdekorationer, renoverade
tavlor och med en serie akvareller
illustrerade Tessins handskrivna fabler. (Se art. av
S. Leijonhufvud jämte avbildningar i Ord och
Bild 1906.) Efter Tessins död kom F. till
Stockholm. Gustav III tog honom i sin
tjänst, och från 1778 var han lärare vid
Konstakademien. G-g N.
Fredsbyrån i Bern, se Fredsrörelsen.
Fredsdomare (eng. justice of the peace, fr.
juge de paix). I England är f:s ämbete
gammalt. Redan 1360 förordnade en stadga, att
konungen skulle i alla grevskap utse personer
för fredens upprätthållande i st. f. de
conser-vators of the peace, vilka tidigare valts av
de fria jordägarna. Den eng. f:s kall är
fortfarande i regel ett icke avlönat hedersämbete,
vilket i allm. eftersträvas av orternas mest
ansedda män. Dock har man på vissa håll,
särskilt i de större städerna, funnit nödvändigt
att giva f. avlöning. — F. utnämnas för
livstid av konungen; i praktiken tillhör
bestämmanderätten lordkanslern. Tidigare bildade f.
medelpunkten i de till självstyrelsen
(selfgo-vernment) hörande inrättningarna och var
utrustad med omfattande myndighet såväl på
rättskipningens som på den egentliga
förvaltningens område. Han utövade en vidsträckt
polisuppsikt samt övervakade, att lag och
ordning iakttogos på en mängd till näringar och
förvaltning hörande områden. Genom
lagstiftningen om självstyrelse (local government act)
1888 överflyttades största delen av f:s
befogenhet i förvaltningsärenden till grevskapsrådet,
county council, den kommunala
självstyrelsens förnämsta organ, eller till distriktsrådet,
district council (se C o u n t y och D i s t r i c t).
Däremot har f. fortfarande kvar en hel del av
sina gamla domarbefogenheter. I vissa mindre
betydande mål om polisförseelser, t. ex. om
fylleri, dömer f. ensam. I egentliga brottmål
utövas fredsdomarmyndigheten av flera
domare gemensamt, samlade till sessions of the
peace, bland vilka urskiljas flera olika slag,
t. ex. petty sessions (mest för polisförseelser
och förberedande förhör), quarter sessions och
general sessions (i större distrikt för vad i
summariskt avdömda mål och för avdömande
i första instans av vissa brottmål). Grövre
brottmål falla ej under f:s behörighet.
I Frankrike infördes fredsdomarämbetet
först 1890. Ämbetet har ej här samma
anseende som i England. Även franska f. utöva
en viss polisverksamhet, men deras egentliga
uppgift är att besörja rättskipningen i mindre
saker, såväl tvistemål som brottmål (se därom
Frankrike, sp. 980). Vid sidan av denna
rättskipande verksamhet tillhör det f. att
söka medla mellan tvistande parter, innan
saken dragés inför rätta. Befattningen är
avlönad och beklädes ofta av underordnade
tjänstemän, som lämnat sin förra befattning.
I de länder, vilka bildat sin lagstiftning
efter den franska, ss. Belgien och Italien, har
fredsdomarinrättningen införts, ehuru i mer
eller mindre ändrad form. I U. S. A.
förekommer på vissa håll, efter engelskt mönster,
en fredsdomarinstitution, som dock ej fått så
stor betydelse som i England. I. Afz. (H. T-n.)
Fredsfurste (sp. principe de la paz), titel,
som tillagts spanska statsmän, vilka gjort sig
förtjänta om freden, särskilt M. Godoy.
Fredsfördrag, Fredstraktat,
Fredsslut, det folkrättsliga avtal, varigenom ett
krig mellan två eller flera stater ändas och
de genom kriget avbrutna vänskapliga
förbindelserna återställas. Ett f. ingås följaktligen
mellan folkrättsliga subjekt, stater.
Rättigheten att sluta f. tillkommer statens
folkrättsligt erkända överhuvud. Huruvida inom
särskilda stater denna statsöverhuvudets
befogenhet är inskränkt genom särskilda
författningsbestämmelser är en inre statsrättslig
fråga. I äldre tider förekommo stundom
fredsavtal även mellan enskilda menigheter inom
de i krig invecklade staterna (jfr
Bondefred); de betydde närmast en på
menigheternas eget initiativ åstadkommen fridlysning
el. neutralisering av ett visst område.
Från f. skiljer man den vapenvila och
det formliga stilleståndsfördrag, som
ofta föregå detta. Ett stilleståndsfördrag kan
stundom till alla bestämmelser motsvara en
definitiv fred men gäller dock alltid för
begränsad tid, längre eller kortare, medan f.
åsyftar att bli varaktigt och därför även
fordom ibland betecknades som »evigt». — F.
för-beredes ofta genom intervention av
intresserade neutrala makter, antingen i form av
bona officia, som vid ännu pågående
fientligheter båna väg för direkta
underhandlingar, eller som formlig medling
(media-tion). Fredsunderhandlingar kunna leda till
definitivt fredsfördrag eller ock till
freds-prelimin är er, vilka i bindande form
fastslå den blivande fredens huvudbestämmelser
men överlämna åt fortsatt underhandling att
genomarbeta alla med fredens återställande
sammanhängande omständigheter och
sammanfatta dessa i ett slutligt f. Detta senare skall
alltså grunda sig på preliminärerna, då dylika
förekommit, så att segraren ej vid den
avslutande underhandlingen bör kunna framställa
några nya anspråk, den besegrade lika litet
återkalla sina eftergifter. När flera makter
deltagit i kriget, kan fredsmötet svälla ut
till en stor fredskongress el.
freds-konferens. — När under ett allianskrig
någon allierad tidigare än de övriga sluter
fred, kallas den separatfred. De
punkter, varom man vid fredsunderhandlingen
enats, avfattas skriftligen och sammanföras
i fördragsurkunden (f redstraktaten el.
fredsinstrumentet), som undertecknas
och beseglas av parternas ombud (samt av
medlarna, där sådana förekommit), varefter
överenskommelsen bekräftas (ratificeras)
genom en av var och en av de kontraherande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
