Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fresenius, Johann Philipp - Fresk - Freskati (Frescati) - Freskomåleri - Fresnel, Augustin Jean - Fresnels spegelförsök - Fresno - Fresta - Frestadius, Anton Wilhelm - Frett - Freud, Sigmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Fresenius, J. Ph.—Freud
1146
Fresenius, Johann Philipp, tysk lutersk
teolog (1705—61), tidtals slottspredikant och
e. o. prof, i Giessen, från 1743 kyrkoherde i
Frankfurt a. M. F. arbetade i Speners och
Franckes anda men i mera ortodox riktning.
Hans »Utvalda anderika betraktelser» (sv.
övers. 1764) och särskilt hans
»Skriftermåls-och kommunionbok» (sv. övers. 1753; många
uppl.) behöllo länge en stor läsekrets. (B. A.)
Fresk (fr. fresque), freskomålning, se
Fres-komåleri.
Freskäti (Frescati), hållplats inom
Stockholm, vid elektriska linjen till Djursholm,
intill Bergianska trädgården och
Naturhistoriska riksmuseet. Namnet (efter Frascati vid
Rom) gavs urspr. åt en lantgård (nu »Lilla
F.»), som G. M. Armfelt uppförde på ett åt
honom 1791 upplåtet område på n. Djurgården
vid Brunnsviken. Jfr Djurgården, kartan.
Freskomålei i, målning med vattenfärger på
friskt (it. al fresco, av fresco, frisk), ännu vått
kalkbruk, varvid kalken förenar sig med och
binder de använda färgstofferna, som jämväl
rivas med kalkvatten. Detta målningssätt
ut-märkes genom varaktighet och lämpar sig
därför till monumentala ändamål, helst som
själva tekniken kräver behandling i stora
drag. F. har anor från antiken (t. ex.
Pompeji) och hade en blomstringstid i Italien fr.
o. m. 1300-talet, då det undanträngde
mosaiktekniken. I synnerhet kyrkor och kloster men
även rådhus, palats och villor smyckades
under 1300-, 1400- och 1500-talet med massor
av fresker. Ej blott byggnadernas inre utan
även yttermurar pryddes med f. Under
barocktiden förföll f. i Italien, samtidigt med
att dess teknik upptogs litet varstädes i det
övriga Europa, i synnerhet för
arkitektoniskdekorativa uppgifter. I Sverige utförde
Johan Sylvius 1686—87 väggmålningarna i
Drottningholms trapphus i freskoteknik.
Sedan f. under 1800-talets första årtionden åter
kommit till heders, upplivades konstarten
även i Sverige med J. G. Sandbergs bilder
ur Gustav Vasas historia i Uppsala domkyrka.
Mycket kända liksom dessa äro de av Carl
Larsson utförda freskomålningarna i
trapphuset till Nationalmuseum i Stockholm.
Senare ha bl. a. Georg Pauli, Julius Kronberg
och prins Eugen (Stockholms stadshus) utfört
freskomålningar. — Jämte f. på fuktig grund
förekom under medeltiden det mindre
varaktiga målningssättet med vatten- och
tempera-färger på torr kalkgrund (it. al secco, av secco,
torr). Så ha svenska medeltidskyrkors
tak-och väggmålningar utförts. (E. L-k.)
Fresnel [fränä’l], Augustin Jean, fransk
fysiker (1788—1827), överingenjör för
bro-och vägbyggnader. Vid sina undersökningar
av ljusfenomenet förkastade F.
emissionsteo-rien (se L j u s) men bekräftade med både
matematiska och experimentella bevis i en av
Institut de France 1819 prisbelönt avh.
vibra-tionsteorien. Dels ensam, dels tills, m. Arago
utsträckte F. sedan sina undersökningar till
optikens alla delar.
Även de praktiska
användningarna av
ljuset voro föremål för
F :s arbeten. Han
uppgjorde bl. a. ett nytt
system för fyrar,
vilket medgav
utsändande av ljusblinkar.
»CEuvres complètes»
(med biogr. av Arago)
utgåvos 1866—70 i
3 bd. K. L.*
Fresnels spegel försök [fränäTs ], se I n t e
r-f e r e n s, ljusets.
Fresno [fre’znåu], stad i Kalifornien, U. S.
A., i San Joaquindalen, 270 km s. ö. om San
Francisco; omkr. 70,000 inv. (1925; 45,086 inv.
1920). Järnvägsknut; medelpunkt för ett
vidsträckt konstbevattnat vin- och
fruktodlings-distrikt (stor produktion av russin).
Fresta, socken i s. Uppland, Vallentuna
härad, Stockholms län, 22 km n. n. v. om
Stockholm, kring n. ö. delen av sjön
Norrviken; 24,57 kvkm, 852 inv. (1927). Omfattar
smärre slätter mellan skogiga bergkullar, i
s. v. F. ett större bergparti intill Norrviken.
841 har åker, 1,450 har skogs- och hagmark.
Vid sjön ligga i ö. Skällnora (se d. o.) och i
v. Bollstanäs villasamhälle. Ingår i F. och
Hammarby pastorat i Ärkestiftet, Roslags v.
kontrakt.
Frestädius, Anton Wilhelm, köpman och
industriidkare (1801—67). Vid unga år
öppnade F. ett
kommissionskontor för
järnvaror och blev
senare förläggare för en
mängd järnbruk. Han
var ägare till
Bergsunds gjuteri och mek.
verkstad, som under
hans ledning vann stor
utveckling. F. var en
bland stiftarna av
Ränte- och
kapital-försäkringsanstalten i
Stockholm och av
för
säkrings-a.-b. Skandia. Han utövade jämväl
en omfattande allmän och enskild välgörenhet.
Frett, se Vesslesläktet.
Freud [fräit], Sigmund, österrikisk
läkare (f. 1856 6/a). Blev 1885 docent i
nervpatologi vid univ. i Wien och fick 1902 titeln
e. o. professor. F. blev hastigt europeiskt
ryktbar genom sina hjärnanatomiska studier
(»Zur Auffassung der Aphasien», 1891) och
kurser. Han publicerade tills, m. Breuer 1895 en
uppsats om ett fall av botad hysteri och om
uppkomsten av neuroser, där han först
framlade sina teorier om de icke medvetna psykiska
förloppen. Vid nämnda sjukdomsbehandling
vunna erfarenheter föranledde honom även
att allt starkare betona betydelsen av de
sexuella tendenserna i barnets själsliv ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
