Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freud, Sigmund - Freudenstadt - Freudenthal, Axel Olof - Freudenthal, Per - Freund, Georg Christian - Freund, Herman Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Freudenstadt—Freund
1148
endast för neuroserna utan även för moralen,
rätten och religionen. Sedan följde en rad
arbeten om neurosernas ursprung
(»Traum-deutung», 1900) samt »Drei Abhandlungen zur
Sexualtheorie» (1905),
där man kan säga,
att hans teorier
framträda fullt färdiga.
Om dessa teorier se
Drömtydning, sp.
41, Psykoanalys
och Psykoterapi.
F. har även skrivit ett
utmärkt arbete om
vitsen, »Der Witz» (1905;
2:a uppl. 1912). I sina
senare arbeten har
han fördjupat sig i
teo
retiska spekulationer över begrepp, som äro
grundläggande för psykoanalysen, t. ex. jaget,
drifterna o. s. v. F :s skrifter 1892—1926 äro
samlade i »Gesammelte Schriften» (1923 ff.).
Till sv. ha översatts »Vardagslivets
psykopatologi» (1924) och »Drömtydning» (2 bd, 1927).
F. grundade tidskrifterna Imago (1912 ff.) och
Zentralblatt für Psychoanalyse (1910 ff.).
Även om stora delar av F:s teorier äro
oriktiga — t. ex. delar av den sexuella
symboliken —, är dock F:s betydelse ej blott för
modern psykologi och psykiatri utan även för
religionsforskning, historia, etnografi,
mytologi samt modern litteratur enorm, just
genom de nya oeh enande synpunkter, ur vilka
dessa kunna betraktas. De hätskaste
motståndarna till F. ha stött sig dels på en oklar
terminologi och dels på sexualitetsteorien.
Uppskattningen av F :s forskningsresultat
växlar från hans jämställande med de stora
reli-gionsstiftarna till ett föraktfullt avvisande.
Hans personliga genialitet och betydelse
bestridas ej. — Litt. om F. och hans läror:
Fa-britius, »Om F:s neuroslära» (1913); O.
Kin-berg, »Kritiska reflektioner över de
psykoanalytiska teorierna» (i Hygiea 1916);
»Psykoanalysen» (1924; redigerad av P. Bjerre);
P. Bjerre, »Studier i själsläkekonst» (2:a uppl.
1925); A. Tamm, »F:s psykoanalys» (1927).
Person- och litteraturuppgifter om F. i
Alma-nach Internationaler Psychoanalytischer
Ver-lag 1927. J. B-m.
Freudenstadt [fråFdonJTat], stad i
Würt-temberg, 65 km s. v. om Stuttgart, på ö.
sluttningen av Schwarzwald (730 m ö. h.); 10,989
inv. (1925). Textilindustri. Besökt luftkurort
och vinteridrottsort (omkr. 26,000 gäster 1924).
Freudenthal [fröj-], Axel Olof, finländsk
språkforskare (1836—1911). Blev 1866 docent
i fornnordiska språket och antikviteterna vid
Helsingfors univ. och var 1878—1904 e. o. prof,
i svenska språket och litteraturen. Han bröt
väg för den svenska språkforskningen i
Finland genom undersökningar om ortnamn i
Nyland och östsvenska dialekter, särskilt
Närpes- och Vöråmålen. 1895 utgav han
»östgötalagen med förklaringar». F. stiftade
Svenska landsmålsföreningen i Helsingfors
och var medstiftare av Svenska
litteratursällskapet i Finland. Han blev fil. hedersdr i
Uppsala 1877. — Från sina urspr. grekiska
studier leddes F. in på
nordisk
språkforskning av nationella
motiv. Han upprördes
av den nationella
själ vuppgiv el sen hos
den svenskspråkiga
akademiska ungdomen
i Finland, som stått
under ensidigt
inflytande av Snellman, och
ingöt i Nylands
nation, där han var
kurator 1868—80 (i den
»illegala avdelningen» sedan 1858) och
inspektor 1884—86, en ny anda av ansvarskänsla
och kärlek till det svenska modersmålet och
den svenska allmogen. I uppsatser och tal
utformade han klart teorien om
förefintligheten av en svensk nationalitet i Finland med
samma hemortsrätt som den finska. Ehuru F.
själv aldrig deltog i det politiska livet, blev
hans lära snart allmän egendom hos Finlands
svenskar och bildade kärnan i den svenska
sam-lingsrörelsen. På uppdrag av Svenska
folkpartiet utgav A. Mörne 1927 »A. O. F. och den
Finlandssvenska nationalitetstanken». H. E. P.
Freudenthal [fröj-], Per, författare (f.
1875 “/D, student 1898, bankman 1899—1911,
tidningsman. Under märket Ode Balten
har F. utgivit flera samlingar fantasier,
skisser, berättelser, kåserier (»Döddansare», 1910,
»Spöksyner», s. å., »I lustgården», 1912,
»Kulturblommor», 1913, »Den förgyllda
grodan», 1914, »I narrkåpa och harnesk», 1915,
»Idyller i helvetet», 1919, »Resa till Venus»,
1923, »Noveller om Eros», 1924, och »När
luci-fererna fördrevs med Belsebub», 1926),
kännetecknade av en artistisk stil, uttryck för
både intensiv stämning och vass reflexion.
Satir över vardagsliv och brackighet,
drömmar av trånad och brännande erotik utgöra
innehållet. R-n B.
Freund [fråjnd], Georg Christian, dansk
skulptör (1821—1900), brorson till H. E. F.
Studerade i Köpenhamn och vistades i Rom
1854—60, utförde älskvärda och behagfulla
statyer, »Bocciaspelare», »Herdinna», gruppen
»Tobias och ängeln» (dessa i konstmuseet och
Glyptoteket); gjorde även upprepningar av
partier ur H. E. F :s ragnaröksfris efter
dennes skisser eller ur minnet. G-g N.
Freund [fråjnd], Herman Ernst, dansk
skulptör (1786—1840). F. föddes i trakten av
Bremen, studerade vid konstakademien i
Köpenhamn och vistades i Rom 1818—27. Han
arbetade där hos Thorvaldsen, fann sig likväl
tryckt av dennes överlägsenhet och själviskhet
samt måste uppge beställningar, som han fått
från Köpenhamn för Fruekirke på
apostla-statyer, som Thorvaldsen i stället utförde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
