Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frid - Frid, Karl Ludvig - Frida, Emil - Fridafors - Fridene - Fridericia, Julius Albert - Fridhem (Stockholm) - Fridhem (Skaraborgs län) - Fridhem (Malmöhus län) - Fridhem (Gotland) - Friðjónsson, Guðmundur - Fridlevstad - Fridlysning - Fridman, Sigrid - Fridolins visor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Frid, K. L.—Fridolins visor
1158
andra kyrkliga frider, t. ex. jul-, påsk- och
pingstfrid samt f. för vissa mässor i vissa
städer. — Stundom betecknar f. frihet från
stämning och utmätning under viss tid, t. ex.
i andfrid (se d. o.) och i vårfrid. Om F r o d
e-frid se Frode. Litt.: Se under
Fredlöshet. K. G Wn.
Fiid, Karl Ludvig, målare (1855—1909).
Studerade vid Konstakademien, mälade
landskap, genretavlor och altartavlor samt även
fresker i lantkyrkor (Appuna, Vetlanda m.
fl.). G-g N.
Fri’da, Emil, se V r c h 1 i c k y, J.
Fiidafors, träsliperi, pappfabrik och
kraftstation i s. Småland, Almundsryds socken, vid
fall av Mörrumsån samt Karlshamn—Vislanda
—Bolmens järnväg. Äges av F. fabriks a.-b.,
aktiekap. 2,275,000 kr. (1926), 150 arbetare.
Fridene, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, kring Tidan; 26,67 kvkm, 752 inv.
(1927). Är en jämn, till större delen odlad
slättbygd, i ö. begränsad av Tidans biå Yan.
1,416 har åker, 905 har skogs- och hagmark.
Ingår i Fröjereds, Korsberga och F. pastorat
i Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Fiidericia [friöøri’sja], Julius Albert,
dansk historiker (1849—1912) Var 1874—99
anställd vid universitetsbiblioteket i
Köpenhamn, från 1891 som underbibliotekarie, blev
fil dr 1876 och prof, i
historia 1899.
»Danmarks ydre politiske
historie i tiden fra
freden i Lybek til
freden i Kjöbenhavn» (2
bd, 1876—81), som
behandlar tiden 1629—
45, fullföljdes med den
berömda
sammanfattande skildringen av
perioden 1648—60 i
»Adelsvældens sidste
dage» (1894), hans
hu
vudverk. I samlingsverket »Danmarks riges
historie» skrev F. fjärde bandet,
omfattande tiden 1588—1699 (1902). Han utgav
vidare de förträffliga översikterna
»Revolutionen og Napoleon I» (1903), »Fra
Wiener-kongressen til februarrevolutionen, 1815—48»
(1905), »Udsigt over den politiske historie
fra 1848 til nutiden» (1905—06), »Det
syt-tende og attende aarhundrede» (1910—11)
samt »Den franske revolution og
Napoleons-tiden» (2:a uppl. 1918; sv. övers. 1919).
Dessutom utgav han »Kong Christian den fjerdes
egenhændige breve» (7 bd, 1878—91; tills, m.
C. F. Bricka) och »Aktstykker til oplysning
om stavnsbaandets historie» (1888). Härtill
anslöt sig »Den danske bondestands
under-trykkelse og frigjörelse i det 18. aarhundrede»
(1888). F. var 1897—1912 red. av (Dansk)
Historisk Tidsskrift. (E. N-nn.)
Fddhem, stadsplanelagt förstadsområde av
Stockholms stad, Brännkyrka församling;
ingår i Mälarhöjden (se d. o.).
Fridhem, gemensam kyrka för Hyringa,
Malma och Längnums socknar i Skaraborgs
län, belägen i Längnum.
Fridhem, folkhögskola i Malmöhus län,
Sva-lövs socken; uppiättad 1873 i Ask, 1893
flyttad till Svalöv, 1899 förenad med
lantmannaskola och 1913 med lanthushållsskola. Manlig
vinter- och kvinnlig sommarkurs.
Fridhem, ett Förbundet mellan Sveriges K.
F. U. M. tillhörigt vilohem på Gotland, 6 km
s. v. om Visby, intill Högklint; uppfördes
1861—62 av prinsessan Eugénie till
sommarbostad, ägdes av prins Oskar Bernadotte från
1889 till 1926, då han skänkte det till nämnda
förbund.
Fi idjönsson, G u ö mun du r, isländsk
författare (f. 1869), hemmansägare. F. har med
diktsamlingar som »Haustlöng» (1915) och
berättelser som »Einir» (1898), »Undir beru
lopti» (1908) och »Tölf sögur» (1915) blivit
livligt uppskattad för sina skildringar av
isländskt lynne och liv.
Fi idlevstad, socken i Blekinge läns
skogs-och mellanbygd, Medelstads härad, 12 krn n.
om Karlskrona; 105,07 kvkm, 2,755 inv. (1927).
Genomflytes av Nättrabyån; är en småbergig,
i n. sjörik skogstrakt. Spridd odlingsbygd.
2,403 har åker, 6,712 har skogs- och hagmark.
Bildar med Sillhövda ett pastorat i Lunds
stift, Medelstads kontrakt.
Fridlysning, jur., betecknade enl. äldre rätt
kungörande av den frid, som skulle härska vid
vissa tillfällen. En kvarleva härav utgör
bestämmelsen i rättegångsbalken, att
häradshövding, innan tinget börjar, skall lysa ting
och tingsfrid. Kungörandet kunde jämväl avse
den säkerhet viss person skulle äga åtnjuta.
Numera avses med f. det skydd, som enl.
stadgande eller kungörelse gives åt jordegendom
med tillbehör (fridlysa skog), allmännyttiga
anläggningar (ss. järnvägar, kanaler,
telegraflinjer o. dyl.), naturminnesmärken, egenartat
natur- eller djurliv eller ock åt de djur, som
under viss tid äro fredade för jakt och fångst.
Sålunda äro genom lagar 25 juni 1909
särskilda bestämmelser meddelade om
naturminnesmärkens fredande och om nationalparker,
och genom olika kungörelser är fågellivet
skyddat på ett flertal ställen. F. innebär i
allm. förbud för skadegörelse eller åverkan
på det skyddade föremålet eller för jakt eller
äggfångst efter vissa slags djur, överträdelse
av förbudet straffas enl. allmän lag eller
författning eller särskilda i kungörelsen
meddelade straffstadganden.
Fridman, Sigrid, skulptris (f. 1879 23/h).
Har idkat studier för Bourdelle i Paris. Hon
söker i en förenklad stil ge form åt sin
personliga uppfattning av ämnet. I Göteborg
finnas två för henne typiska arbeten,
»Danser-skan» (i Konstmuseet) och statyett av Ellen
Key (Dicksonska folkbiblioteket), i Stockholm,
Humlegården, den mycket omdiskuterade
Fredrika Bremerstatyn (avtäckt 1927).
Fridolins visor, se K a r 1 f e 1 d t, E. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
