Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fridsbrott - Frieberg, Frans Alfred - Fried, Alfred Hermann - Friedberg in der Wetterau - Friedberg, Emil - Friedberg, Heinrich von - Friedberg, Robert - Friedenau, Berlin-Friedenau - Friedenthal, Hans - Friedjung, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Fridsbrott—Fried jung
1160
Fridsbrott kallades i äldre tider
företrädesvis brott mot de särskilda högre frider den
germanska rättsuppfattningen kände vid
sidan av den allmänna friden (jfr Frid). En
del av dessa särskilda frider bekräftades i
Sverige genom edsöreslagarna, och brott mot
dem underkastades då som edsöresbrott (jfr
E d s ö r e) särskilda påföljder.
Missgärnings-balken i 1734 års lag upptog de flesta av de
gamla f. I nu gällande strafflag äro f. av
långt mindre betydelse. Åtskilliga handlingar,
som förr utgjorde f., anses ej mer som sådana.
Strafflagen ägnar sitt ll:e kap. åt f. I andra
lagar, bl. a. i dansk rätt, har denna
brotts-grupp upplösts och dithörande brott fördelats
på skilda håll. — I den nyare
kriminalpolitiken saknas dock ej tendenser att återinföra
en dylik brottsgrupp ur en ny synpunkt, näml,
som en sammanfattning av de brott, som rikta
sig mot den enskildes känsla av trygghet
under rättsordningens hägn. Dylika förfaranden
straffas i Sverige blott undantagsvis (ss. hot,
strafflagen 15: 23) eller ur annan synpunkt
(ss. resande av livsfarligt vapen, strafflagen
14: 15). N. S-g. (R. B-l.)
Frieberg [frib-], Frans Alfred,
tonsättare (1822—1913). Blev musikdirektör 1843,
musiklärare vid läroverket i Norrköping och
var där 1857—66 samtidigt klädesfabrikör.
Skrev flera populära solosånger och
kvartetter för mansröster (»Sångarfanan» m. fl.)
samt uppförde i Norrköping 1853 operetten
»Skogsfrun»; den där inlagda
Ljungbyhornbal-laden (L. Hammarskölds »Och riddaren red»)
är hans mest berömda sång. T. N.
Fi ied [frit], Alfred Herman n,
österrikisk fredsivrare, Nobelpristagare (1864—
1921). Var urspr. bokhandlare, började 1891
utge tidskr. Die Waffen Nieder! och tog 1892
ledande del i
stiftandet av Deutsche
Frie-densgesellschaft. Han
utgav sedan 1898 den
välredigerade
tidskriften Die Friedenswarte.
F. skrev outtröttligt
i fredspropagandans
tjänst. Nämnas må
»Handbuch der
Frie-densbewegung» (1905;
2:a uppl. i 2 bd 1911—
13), »Pan-Amerika»
(1910; 2:a uppl. 1918),
»Vom Weltkrieg-zum Weltfrieden» (1916) och
»Mein Kriegs-Tagebuch» (4 bd, 1918—20). F.
fick 1911 tills, m. T. M. C. Asser Nobelska
fredspriset. (F. K. J.)
Friedberg [fri’tbärk] in der Wetterau,
ålderdomlig stad i ty. fristaten Hessen, vid
Taunus’ östrand, 4 km s. om Bad Nauheim;
11,094 inv. (1925). Var 1211—1802 fri riksstad.
Friedberg [frVtbärk], Emil, tysk
kyrko-rättslärare (1837—1910), brorson till H. v. F.;
sedan 1869 prof, i Leipzig. Under striden
mellan stat och kyrka i Preussen var F. en bland
de grundlärdaste förfäktarna av statens
över-höghetsanspråk samt verksam medarbetare
vid redigeringen av 1872 års preussiska
kyrkolagar. Han skrev vid denna tid bl. a. »Die
Grenzen zwischen Staat und Kirche» (3 bd,
1872) och »Der Staat und die Bischofswahlen
in Deutschland» (1874). F:s kyrkorättsliga
huvudarbete är den högt ansedda handboken
»Lehrbuch des katholischen und evangelischen
Kirchenrechts» (1879; 6:e uppl. 1909). Han
utgav bl. a. de tyska evangeliska kyrkornas
författningslagar (1885; 4 supplementband
1890—98), aktstycken om Vatikankonsiliet
(1871—72), den gammalkatolska rörelsen (1876)
samt en kritisk uppl. av »Corpus juris
cano-nici» (2 bd, 1879—81). V. S-g.
Friedberg [frVtbärk], Heinrich von,
tysk jurist, ämbetsman (1813—95). Blev 1873
understatssekr. och 1876 statssekr. i
riksjusti-tieministeriet samt var 1879—89 preussisk
justitieminister. Han adlades 1888. Han hade
största förtjänsten om tillkomsten av
Nordtyska förbundets (sedan Tyska rikets)
strafflag. fullb. 1870. (V.S-g.)
Friedberg [frVtbärk], Robert, preussisk
politiker (1851—1920); prof, i statsvetenskap
i Halle 1885—1917. Var från 1886 led. av
preussiska lantdagen, där han länge var
na-tionalliberalernas ledare, samt 1893—98 led.
av tyska riksdagen. F. var sept. 1917—nov.
1918 vicepresident i Preussens
statsministe-rium, slöt sig 1919 till demokratiska partiet
och blev dettas ledare i preussiska
lantdagen. V. S-g.
Friedenau [frVdønåu], B e r 1 i n - F.,
sydvästlig förstad till Berlin (införlivad med
Berlin 1920). I F. Goerz’ fabrik för optiska
instrument. Jfr karta vid art. Berlin, sp. 47.
Friedenthal [fri’d-], Hans, tysk
antropolog, fysiolog (f. 1870), sedan 1915 prof, i
Berlin. Uppvisade med hjälp av serumforskningen
blodsfrändskapen mellan människa och apa.
F. skrev bl. a. ”Allgemeine Physiologie des
Menschenwachstums” (1914) och
”Sonderfo#-men der menschlichen Gestalt” (1925).
Friedjung [frFtjog], Heinrich,
österrikisk historiker (1851—1920). Blev 1873 prof,
i historia vid Wiens
handelsakad., avsattes
1881 från sitt ämbete
på grund av ett
politiskt oppositionstal och
ägnade sig åt
journalistiken (bl. a. som
huvudredaktör 1886—87
för Deutscie Zeitung)
samt åt
samtidshisto-risk forskning. F.
invecklades 1909 i en
uppseendeväckande
politisk process. I Agram
(Zagreb) hade ett stort antal i Kroatiens och
Slavoniens politiska liv framträdande serber
åtalats för högförräderi (Agramprocessen)
och 31 av dem drabbats av fällande dom (okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
