Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherreskap - Frihet - Frihetsbrev - Frihetskorset - Frihetsmil (Fredsmil) - Frihetsmössa el. Jakobinmössa - Frihetsstraff - Frihetstiden - Frihetsträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Frihet—Frihetsträd
1182
titel upptaga namnet på någon förut erhållen
donation, som sedan ofta nog ansågs som
verkligt f. 1655 drabbades f. av reduktionen
(se d. o.) och slutgiltigt av 1680 års
reduktion. Jfr Friherre. Utförligare
redogörelser för f. finnas i G. Forsgrén, »Bidrag till
svenska gref- och friherreskapens historia 1561
—1655. I: Erik XIV :s och Johan III :s tid»
(1885), och S. Clason, »Till reduktionens
förhistoria» (1895). G. F.*
Frihet, fil. Man skiljer vanl. mellan
negativ och positiv f. Negativ f. innebär
självständighet i förhållande till det, från vilket
man är fri; positiv f. åter är en makt över
el. till något. — Oftast menas med f. viljans
valfrihet, dess förmåga att välja emellan ont
och gott. Det fria är då något tidligt, som
äger växlande och tillfälliga bestämningar
(se Determinism). Men f. nyttjas även
för att beteckna självständighet över huvud;
så säges ofta det absoluta vara fritt, fastän
det fattas som evigt och nödvändigt bestämt
(se Metafysik). C. H-m.
Frihetsbrev kallades, särskilt under
medeltiden, urkunder, i vilka suveräner åt folket
beviljade politiska fri- och rättigheter eller
ock hugnade städer eller korporationer av
olika slag med ekonomiska eller rättsliga
privilegier. Jfr Magna charta. V. S-g.
Frihetskorset, se Finlands frihetskors.
Frihetsmil (även F r e d s m i 1), i regel en
mil runt om ett säteri, inom vilket område
adelns landbönder voro fria från utskrivning,
skjutsning m. m. Under senare delen av
1600-talet talas ej vidare om detta privilegium, och i
1723 års adelsprivilegier upptages det ej. A. Bm.
Frihetsmössa el. Jakobinmössa (fr.
bonnet rouge, röd mössa), röd toppmössa med
trefärgad kokard, använd under
franska revolutionen. Den
liknade en frygisk mössa (se d. o.),
kom på modet i Paris 1791—
92 och bars som frihetssymbol.
Den brukades även på stämplar,
sigill o. s. v. men kom efter 1794
småningom ur bruk.
Frihetsstraff, jur., för brott ålagd förlust
av friheten i större eller mindre omfattning.
Frihetsförlusten kan bestå i: a) förvisning
från bestämda orter (t. ex. landsförvisning
och förbud att begiva sig till bestämd ort
inom riket); b) förvisning till bestämda orter
(deportationsstraff, konfinationsstraff, d. v. s.
förbud att lämna ett visst område inom riket);
c) inspärrande i eller kvarhållande inom en
för straffändamål upplåten anstalt och dess
område. Vanl. avses med uttrycket f. endast
åtgärder av detta sistnämnda slag. För äldre
tiders straffsystem voro f. i denna bemärkelse
antingen fullkomligt okända eller av ytterst
underordnad betydelse. Deras plats intogs
av dödsstraff med eller utan skärpningar,
stympningar och andra kroppsstraff,
skamstraff samt landsförvisning eller
deportation. Under tiden från mitten av 1600-
talet t. o. m. början av 1800-talet
undanträngdes i Västeuropa dessa straffpåföljder
först i rättspraxis och sedan även i
lagstiftningen av de egentliga f. Numera utgöra
dessa straffsystemets centrum. De äldsta f.
voro dock föga bättre än de straff de
undanträngt. I tukthusen och spinnhusen
blandades alla slags brottslingar om varandra, och
även de bästa utgingo därifrån som förfallna
varelser, ty andan där var ytterst
demoraliserande. Sedan slutet av 1700-talet ha
genomgripande förbättringar i de flesta länder
genomförts i syfte att hålla fångarna
isolerade nattetid (flerstädes, ss. i Sverige, även
om dagen, enrum) under kortare straff eller
första delen av längre straff. Det kan i vissa
länder, så jämväl i Sverige, tillåtas fångar
att arbeta utom fängelset, i jordbruk etc.
Sålunda åstadkommes ett progressivt
system, vari jämväl ingår, att fångarna
efter välförhållande och strafftid kunna
uppflyttas från klass till klass, medförande ökade
förmåner. I Sverige äro f. straffarbete
och fängelse, det sistnämnda även använt
som förvandlingsstraff för böter. Skillnaden
mellan dessa straffarter består i rätt för
fängelsefånge, som ej avtjänar böter, att bära
egna kläder, skaffa sig egen kost och eget
arbete m. m., under det att straffången och
bötesfången endast få åtnjuta vad fängelset
består och äro skyldiga utföra dess arbeten.
Första året (yngre fångar de första fyra
månaderna) måste fångar, som ej avtjäna böter,
arbeta i enrum. Sin fritid etc. skola de
tillbringa i cell de första tre åren (yngre fångar
första året), cellstraff, varefter de bli
ge-mensamhetsfångar. Om kroppsligt el. andligt
men kan befaras av cellstraff, skall detta
avbrytas (lag 24 mars 1916). Svårare
återfalls-förbrytare och mindre tillräkneliga kunna
dömas som samhällsfarliga till internering
eller förvaring på obestämd tid (lag 22 april
1927). I Norge kallas det strängare straffet
f æ n g s e 1, det lindrigare (för brott, som
ej anses ha sin grund i fördärvat sinnelag)
h e f t e. Svårare förbrytare kunna dömas att
utöver strafftiden kvarhållas på obestämd tid.
I Danmark äro de två huvudstraffen, det
strängare straffarbete och det mildare
fängelse, uppdelade i olika arter, det förra
i tukthusarbete och förbättring
s-husarbete (för mindre förhärdade).
Finland har tukthus och fängelse. Jfr
Fängelse. V. A-t.
Frihetstiden, den period av Sveriges
historia, som börjar med Karl XII:s död 30 nov.
1718 och slutar med statsvälvningen 19 aug.
1772. Namnet uppkom, emedan det statsskick,
som upprättades efter det kungliga enväldets
fall, av samtiden prisades som frihetens
yppersta värn och rätta uttryck. L. S.*
Frihetsträd (fr. arbres de la Liberté), vanl.
popplar el. ekar, vilka under franska
revolutionen planterades som symboler för den
åter-uppståndna friheten. Sin närmaste förebild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
