Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetsträd - Frihetsår - Frihjul el. Fritt hjul - Frihult - Fri idrott - Friis, släkter - Friis, Aage - Friis, Frederik - Friis, Jens Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Frihetsår—Friis, J. A.
1184
uppgivas de ha tagit från nordamerikanska
frihetskriget, varunder särskilt popplar
planterats som f. Träden kröntes ofta av en
frihets-mössa; kring dem höllos folkliga fester.
Frihetsår, den tid, under vilken för en
jord-possession eller industriell anläggning
beviljats frihet från skatt och ränta eller andra
skyldigheter. F. åtnjutas numera blott för
nybyggen i de nordliga länen. Vid f:s
beviljande avsågs huvudsaki. befrielse från
utgörandet av grundskatt till kronan, men f. ha,
även sedan grundskatterna avskrivits,
medfört befrielse jämväl från åtskilliga andra
utskylder såväl till kronan som till
kommunen och prästerskapet. G. T.
Fi ihjul el. F r i 11 h j u 1, se V e 1 o c i p e d.
Frihult, korta rundtimmer eller hopbuntade
kabeländar o. dyl., upphängda utombords på
fartyg för att skydda fartygssidorna mot
stötar och skamfilning vid angöring av kajer,
slussar m. m. — Fendert el. Fender är
ett klot- eller cylinderformigt f. av flätat
tågvirke eller segelduk, fyllt med kork, drev
eller annat mjukt material. Ax. L.
Fi i idrott, se Idrott.
Friis [fris], danska adelssläkter.
1. F. från Hesselager (i vapnet tre
svarta ekorrar). Johan F. (1494—1570)
tjänstgjorde i Kungl. kansliet, verkade som
ivrig luteran för valet av Kristian (111) och
blev dennes kansler och riksråd. Han hade
stort inflytande, även under Fredrik II; var
stark motståndare till Sverige. Han byggde
Hesselagergaard på Fyn och Borreby på
Själland. Livligt vetenskapligt intresserad, stod
han nära historikerna A. S. Vedel och H.
Sva-ning. Johan F:s brorson Christian F.
(1556—1616) till Borreby var länsman i
Trond-hjem 1583—89, blev kansler 1596 och ledde
fredsunderhandlingarna med Sverige 1612—
13. Släkten utdog på manssidan 1716.
2. F. från Vadskjærgaard (i
vapnet bl. a. en röd ekorre). M o g e n s F. (1623—
75) var stor godsherre och blev 1671 greve av
Frijsenborg. Släkten utdog på manssidan
1763. Frijsenborg kom 1810 genom arv till
baron Jens Krag-Juel-Vinds (av släkten Vind)
ättlingar, vilka upptogos i greveståndet med
tillägg av namnet Frijs. Till denna släkt
hörde greve Chr. E. Krag-Juel-Vind-Frijs (se
nedan under Frijs).
3. F. f rån
Harald-skjær (»Schacktavle-Friisar», benämning
efter vapnet), utdöd
1727. Jörgen F. (d.
1547), biskop i Viborg
1521—36, uppträdde
ivrigt mot
reformationen. Hans brorsons son
Christian F. (1581—
1639) till Kragerup
utmärkte sig 1611 i
Kalmarkriget, blev 1616
riksråd och konungens
kansler. Han följde Kristian till Halmstad
1619 för att möta Gustav II Adolf,
underhandlade 1627—28 i Stockholm samt
undertecknade 1629 freden i Lybeck. Han var ingen
stark personlighet men fint bildad samt
intresserad för sitt lands historia och
litteratur. Det av sonen Hans F. 1697 upprättade
fideikommisset Hevringholm ärvdes 1731 av
släkten Beck, som fick tillstånd att upptaga
släkten F :s vapen och namn jämte sitt eget
(se B e c k - F r i i s, släktöversikten). B. H-d.
Friis [fris], A a g e, dansk historiker (f.
1870 16/s)- Blev 1896 mag. i historia och var
1891—1900 anställd vid
universitetsbiblioteket, blev 1899 fil. dr på avh. »Andreas Peter
Bernstorff og Ove
Höegh-Guldberg» samt
är sedan 1913 prof, i
historia vid
Köpenhamns univ. Han har
utgivit aktsamlingen
»BernstorfPske
papi-rer» (3 bd, 1904—13)
och därpå grundat
sitt utförliga arbete
»Bernstorfferne og
Danmark» (hittills 2
bd, 1903-19). F. har
även utgivit »D. G.
Monrads deltagelse i begivenhederne 1864, en
efterladt redegörelse» och (tills, m. P. Munch)
»Johanne Luise Heiberg og Andreas Frederik
Krieger, en samling breve 1860—1889» (2 bd,
1914—15). F. var 1910—13 utrikesministeriets
presskonsulent. Han utgav 1921—25
aktsamlingen »Det nordslesvigske spörgsmaal 1864—
79» (2 bd) och det därpå byggda arbetet »Den
danske regering og Nordslesvigs genforening
med Danmark», I. 1923 utkom »Danmark ved
krigsudbrudet juli—august 1870». F. vistades
okt.—nov. 1918 i Berlin för överläggningar
med tyska politiker i Sönderjyllandsfrågan.
Han har utgivit en ofullbordad
Bismarcks-biogr. (1909; går till 1848; sv. övers. 1909)
samt redigerat samlingsverken
»Verdenskul-turen» (8 bd, 1905—12; »Världskulturen»,
1907—12), »Det nittende aarhundrede» (1918
ff.) och (tills, m. A. Linvald och M.
Macke-prang) »Det danske folks historie» (1926 ff.).
F. tillhör de ledande inom danska föreningen
Norden. P. E-t.
Friis [fris], Frederik, dansk
jordbrukare (1836—1917). Var N. J. Fjords
medarbetare vid jordbruksexperiment och från
Fjords död 1891 till 1908 föreståndare för
försökslaboratoriet. 1894—1916 var han dir.
för danska lantbrukshögskolan och april 1900
—juli 1901 jordbruksminister. E. Ebg.*
Friis [fris], Jens Andreas, norsk
språkman och författare (1821—96). Blev teol. kand.
1844, ägnade sig därefter åt studiet av
lapparnas språk och etnografi. F. blev 1863
lektor vid univ. i Oslo och 1866 landets förste
prof, i lapska och finska. Bland hans många
skrifter må nämnas »Lappisk grammatik»
Christian Friis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
