Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friktionshjul - Friktionskoefficient - Friktionskoppling - Friktionspålar - Friktionsrullar, Antifriktionsrullar - Friktionsväxel - Fri kyrka i en fri stat - Frikyrkliga - Frikår, Friskara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Friktionskoefficient—Frikår
1190
gränser godtyckligt varierbar förändring av
utväxlingsföihållandet under drift genom
förskjutning av a. ■— Som f. kan man även
betrakta drivhjul på lokomotiv (se D r i
v-h j u 1). O. B-n.
Friktionskoefficient, se Friktion.
Friktionskoppling, se Axelkoppling.
Fi iktionspålar, se Grundläggning.
Fiiktionsrullar, rättare
Antifriktions-rullar (jfr Friktion), metallrullar, som
anbringas i lager för roterande axlar o. dyl.
i syfte att omsätta den mera kraftslösande
glidningsfriktionen i rullfriktion. Jfr
Axellager och Kullager. O. B-n.
Fi iktionsväxel, se Friktionshjul.
Fri kyrka i en fri stat (libera chiesa in
libero stato), Cavours program för ordnandet
av Italiens kyrkliga förhållanden, uttalat bl. a.
i ett anförande i deputeradekammaren 27
mars 1861 och på dödsbädden.
Frikyrkliga, eg. medlemmarna av de av
staten oberoende protestantiska religiösa
samfund, som tillkommit genom frivillig
sammanslutning av personer med likartade religiösa
erfarenheter (»föreningskyrkliga» i motsats
till stats-, resp, folkkyrkliga), men ofta även
beteckning för sådana, som utan att lämna
stats- el. folkkyrkan hysa mer eller mindre
pietistiska åsikter i religiösa och
kyrkopoli-tiska frågor (frireligiösa,
lågkyrkliga). Den svenska frikyrkorörelsen går
delvis tillbaka på bland de norrländska s. k.
läsarna under 1800-talets förra hälft
förekommande separatistiska strömningar, vilka
framkallades fiamföi allt av missnöjet med de s. k.
nya böckerna (Lindblomska katekesen, 1811
års kyrkohandbok och 1819 års psalmbok).
1848 kom det till öppen brytning, i det att
»nyläsarna» i Lulebygden läto lekmän ur den
egna kretsen utdela nattvardens sakrament.
Först på 1850- och 1860-talet, då baptismen
och metodismen bragte inflytelserna från den
angelsaxiska fromhetsvärlden till fullt
genombrott. fick separatismen en sådan karaktär
och utbredning, att man kan tala om början
till en veiklig frikyrkorörelse. Ett kraftigt
tillskott fick den genom Svenska
missionsförbundet (bildat 1878), vars i lokala
»friförsamlingar» organiserade medl. numera utgöra nära
nog hälften av f. (1926 omkr. 114,000; därnäst
komma baptisterna, omkr. 60,000,
frälsnings-armén och pingströrelsen med omkr. 20,000
vardera, metodisterna, omkr. 17,000,
helgelseförbundet, fribaptisterna m. fl.).
Konventikel-förbudet upphävdes 1856, och genom 1860 och
1873 års dissenterlagar fingo f. rätt till
utträde ur statskyrkan (den har i mycket ringa
utsträckning begagnats). Främst genom
Svenska missionsförbundet med dess starka
försänkningar i det frisinnade lägret ha f.
kommit att utöva ett växande politiskt inflytande,
som bl. a. bidragit att aktualisera det av P. P.
Waldenström vid 1908 års kyrkomöte
framförda kravet på skilsmässa mellan stat och
kyrka. Bland faktorer, som främjat
frikyrko
rörelsens utveckling, må ytterligare nämnas:
1) den med de tid efter annan återkommande
väckelserörelserna stegrade religiösa
intensitet, som gärna för med sig behovet av
den andliga gemenskapens förinnerligande
genom de »troendes» sammanslutning på
bibel-enlig grund (»den nytestamentliga
försam-lingsprincipen»); 2) den kristligt-politiska
frikyrkopressen (främst Svenska
Morgonbladet från 1890); 3) de för
Missionsförbundet, baptistsamfundet och metodistkyrkan
gemensamma frikyrkomötena 1905,
1910, 1919 och 1924; 4) Fria kristliga
studentföreningens grundande 1912
och det ökade inflytande, som de akademiskt
bildade därefter kommit att utöva (bl. a.
genom Frikyrklig Tidskrift, dec. 1917—22, och
Frikyrklig Ungdom, från 1923); 5) den på dess
initiativ 1918 bildade Frikyrkliga s a
m-arbetskommittén (med representanter
från de ledande frikyrkliga organisationerna
— 4 från Missionsförbundet, 3 från
baptistsamfundet och 2 från metodistkyrkan), som
främjat det inre samförståndet (bl. a. genom
att ge impulsen till lokala
samarbetskornmit-téer) och på viktiga punkter möjliggjort
enhetligt uppträdande utåt. Litt.: N. J. Nordström,
»De frikyrkliga och statskyrkoproblemet»
(1922); E. J. Ekman och N. P. Ollén, »Inre
missionens historia», III (1922); »De
frikyrkliga samfundens utbredning i Sverige» (1925);
»En samfundsbok»,red.av R. Fur (1925). E.Nwu.
Frikår, F r i s k a r a, mindre
truppavdelning. som i krig eller under revolutionstider
bildas av frivilliga. Under krig bildas f.
hu-vudsakl. i det land, i vilket fienden infallit,
och ägna sig åt företag, som tillhöra det
lilla kriget (se d. o.), ss. avbrytande av
fiendens förbindelselinjer, överfall på hans
detacherade mindre avdelningar o. s. v. F.
kunna handla på egen hand men också i
samband med den reguljära armén. På deras
uppträdande i detta avseende beror det
behandlingssätt de kunna påräkna, i händelse de
övermannas och tillfångatagas (se L a n t k r i g
s-rätt). Om för krigstillfälle avsedda
frivilliga organisationer, som ha en mer permanent
karaktär än f., se F r i v i 11 i g a.
Frikårer ha förekommit i de senaste
århundradenas flesta krig och stundom spelat
en ej obetydlig roll. Erinras må t. ex. om de
mot fransmännen stridande guerillas i
Spanien 1808—13, om Lützows f. i Preussen under
kriget 1813 samt om Garibaldis f. och dess
landstigning på Sicilien maj 1860. Under 1870
—71 års krig voro i Frankrike till frikårer
förenade francs-tireurs (franktirörer)
verksamma. De ledde sitt ursprung från
skytteföreningar i ö. Frankrike, började organiseras
1867. ställdes i sept. 1870 till krigsministerns
förfogande och inordnades i nov. s. å. i armén.
Svåra konflikter vållades därav, att tyskarna
ej alltid erkände dem såsom legitimt
krigförande regeringstrupper. Namnet (eg. =
friskyttar) har sedan stundom brukats om
fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
