Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikår, Friskara - Frikännande - Friköp - Friköpning - Frilager - Friledning - Frilla - Frillestad - Frillesås - Friluftsmuseum - Friluftsmåleri - Friluftsteater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Frikännande—Friluftsteater
1192
kårer i allm. Världskriget 1914—18 har ej att
omtala någon organisation av f. annat än i
några fall på östfronten, främst väl beroende
på den allmänna värnpliktens vidsträckta
användning, på grund varav alla vapenföra män
togos i anspråk för den reguljära armén. Det
motstånd, som 1914 bjöds av den civila
belgiska befolkningen mot de inträngande tyskarna,
var mer ett uttryck för en spontan allmän
folkmening än ett uppträdande av frikårer.
Ex. på de f., vilka uppstå i revolutionstider,
lämna de, som i Tyskland organiserades mot
spartakister och bolsjeviker för
upprätthållande av ordningen efter revolutionen hösten
1918 och som sedan kommo att bilda kärnan
till riksvärnet. M. B-dt.
Frikännande. Huvudförhandlingen inför
rätta i brottmål avslutas genom ett utslag,
varigenom, i överensstämmelse med den
under rannsakningen åstadkomna bevisningen,
antingen den tilltalade förklaras skyldig till
brottet samt straff ådömes honom och, om
skada genom brottet skett, det ålägges
honom att ersätta denna, eller ock den
tilltalade frikännes. Enl. svensk straffprocess
förekommer jämte rent f. en annan form, som
innebär f. endast i den förevarande
rättegången (se Framtidsdo m). Enligt svensk
rätt kan målet, oaktat den tilltalade frikänts,
ånyo efter hovrättens prövning upptagas,’ utom
i det fall att högst böter kunna följa på brottet
eller när det är fråga om statsbrott. I. Afz.*
Friköp, se Ofri grund.
Friköpning, den i äldre krigsförfattningar
medgivna rättigheten att mot en bestämd
avgift vinna befrielse från krigstjänst eller
tjänstgöring i fredstid. I sammanhang med
den allmänna värnpliktens fullständiga
genomförande upphörde f. I Sverige var det
1860—72 varje beväringsskyldig tillåtet att
mot 100 kr. vinna befrielse från
vapenövningarna. C. O. N.*
Frilager, vissa under tullverkets uppsikt
och bevakning stående, till allmänt bruk för
handelsrörelse och industriell verksamhet
avsedda anstalter i eller i närheten av
stapelstad. F. avser sålunda att liksom frihamnen
tjäna handelns och industriens intressen samt
betraktas som tullutland, där varuägaren äger
att fritt förfoga över sina varor. Enär ett f.
måste vara rätt snävt lokalt begränsat, är
industriell verksamhet i större omfattning
inom dess område dock utesluten. Förslag
om införande av f. förelädes riksdagen f.
ggn 1886 men avslogs, och f. infördes först
genom frilagersförordningen 20 dec. 1912.
Intet f. har ännu inrättats, delvis på grund
av förordningens opraktiska bestämmelser. I
utlandet finnas däremot flerstädes f.; i
Danmark inrättades det första 1851, i Norge 1903.
— En enklare form av f. kallas p r o v i a
n-teringsfrilager, avsedda för
proviante-ring och utrustning av fartyg. Jfr
Frihamn, Kreditupplag, Nederlag och
Transitoupplag. K. H. A.
Friledning, se Elektriska le dn i n g
s-material.
Fiilla (fsv. fripla, besläktat med fria, frid),
älskarinna, mätress; bihustru (arkaiserande
eller om äldre tiders förhållanden).
Frillestad, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, 9 km ö. om Hälsingborg; 10,91 kvkm,
578 inv. (1927). Tillhör Hälsingborgsslätten;
sandig moränlera och mosstorv. 979 har åker,
38 har skogs- och hagmark. Egendomar:
Nor-regård, Bunketofta. Ingår i Ekeby och F:s
pastorat, Lunds stift, Luggude s. kontrakt.
Fiillesås, socken i n. Hallands län, Fjäre
härad; 45,53 kvkm, 973 inv. (1927). Omfattar
kring nedre Lyftaån en odlad dal och skoglösa
bergstrakter (75—150 m ö. h.). 1,219 har åker,
1,027 har skogs- och hagmark. Bildar med
Gällinge och Idala ett pastorat i Göteborgs
stift. Fjäre och Viske kontrakt.
Fiiluftsmuseum, samling av under bar
himmel och i naturomgivning utställt,
förnämligast etnografiskt och kulturhistoriskt
åskådningsmaterial, ss. bostäder och uthus,
kyrkor, klockstaplar, kvarnar o. s. v., vilket ger
en livaktig helhetsbild av ett folks eller en
ortsbefolknings liv i forna dagar. Den mest
berömda typen för f. är Nordiska museets
Skansen på Djurgården, Stockholm, vilket
varit banbrytande på området. Såväl på
många håll i Sverige som i dess grannländer
samt flerstädes i Europa och Amerika ha
under de senare årtiondena f. uppstått med
Skansen som förebild. F. nära stå de enstaka
gamla byggnader — »fornhem»,
»gammalgårdar» o. s. v. —, som tillvaratagits för att
inom sig härbärgera en viss orts kulturminnen.
Bland svenska f. må nämnas de i eller
vid Arvika, Borås, Hälsingborg, Härnösand,
Jönköping, Lund, Sundsvall, Säter, Västerås,
Östersund, alla med landskaps-, läns- eller
vidsträcktare ortbegränsning, samt Bunge på
Gotland och Rot Skans i Älvdalen, Dalarna,
vilka inskränka sig till sockenområden. Många
äro under anläggning eller utförande. I
grannländerna märkas Norsk folkemuseum på Bygdö
vid Oslo och museet i Lillehammer, Dansk
folkemuseums friluftsavdelning vid Lyngby
nära Köpenhamn samt f. på Fölisön vid
Helsingfors. N. E. H.
Friluftsmåleri, det måleri, som försöker
återge naturen sådan den ter sig ute i fria
luften, där ljus och skuggor verka på annat
sätt än i ateljébelysning. F. el. p le in
air-måleri [pläna’r-], fr., »fri luft», grundar sig
på engelska (Turner, Constable, Bonington)
och franska (se Impressionism)
1800-talsmålares iakttagelser och har varit av
största betydelse för det nutida måleriets
utveckling. E.L-k.
Friluftsteater, skådebana, som i likhet med
antikens teatrar och medeltidens
mysterie-scen är ämnad för teaterföreställningar i det
fria. Trädgårdsteatrar kommo i slutet av
1600-talet på modet som en hovens och de
förnämas exklusiva förlustelse. Goethes na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
