Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friluftsteater - Frimaire - Frimarknad - Frimenigheter - Frimmel, Theodor von - Frimont, Johann Maria, greve av Palota, furste av Antrodocco - Frimurarbarnhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Frimaire—Frimurarbarnhus
1194
Frimurarbarnhuset på Kristineberg.
turteater i Weimar är bekant. I Sverige
spelades under Adolf Fredrik och Gustav III på
en ännu befintlig trädgårdsteater vid
Drottningholm. Småningom kommo dock sådana
teatrar ur modet. Men omkr. 1900
återupplivades f:s idé genom föreställningar i de
antika teatrarna i s. Frankrike. I Tyskland
följde man exemplet och började här och där
anlägga naturteatrar, bl. a. Harzer Bergtheater
vid Thale. I Säter öppnades 1908 Sveriges
första f., och Nordiska museet följde 1909
efter med Skansens f. 1918 öppnades
Haga-teatern. Såväl i Stockholm som i landsorten
har sedan uppstått en hel rad f., som nästan
undantagslöst odla en folklig repertoar.
Danmarks första f. öppnades 1910 vid Ulvedalene
i Dyrehaven vid Köpenhamn. G. K-g.
Frimaire [frimä’r], fr. (av fr. frimas,
rimfrost), »frostmånad», den franska
republikanska kalenderns tredje månad, vilken hade 30
dagar och åren I—III (22 sept. 1792—22 sept.
1795) och V—VII (22 sept. 1796—22 sept.
1799) började 21 nov. och slutade 20 dec.,
åren IV (23 sept. 1795—21 sept. 1796), VIII
—XI (23 sept. 1799—23 sept. 1803) och XIII
—XIV (23 sept. 1804—1806) började 22 nov.
och slutade 21 dec. samt år XII (24 sept.
1803—22 sept. 1804) började 23 nov. och
slutade 22 dec. Jfr Kalender.
Frimarknad, se Marknad.
Fi imenigheter, dansk kyrklig term,
beteckning för de grundtvigskt sinnade
församlings-bildningar, vilka i lära och ritus stå på
danska folkkyrkans grund men som enl. lagarna
om sockenbandets lösande (1855) och
valg-menighedsloven (1868) författningsenligt skilt
sig från sina kyrkosocknar och avlöna egna
präster. F. n. finnas 14 f., den första bildad
1883. Deras präster kunna med biskopens
tillåtelse förrätta gudstjänst i sockenkyrkan
och begrava på dess kyrkogård. Hj. H-t.*
Fri’mmel, Theodor von, österrikisk
konsthistoriker, musikskriftställare (f. 1853). Har
särskilt gjort sig känd som Beethovenforskare
och bl. a. utgivit en Beethovenbiografi (1901;
flera uppl.) samt en »Beethoven-Handbuch»
(2 bd. 1926).
Frimont [frimä’], Johann Maria, greve
av P a 1 o t a, furste av Antrodocco,
österrikisk general (1759—1831). Inträdde 1776
som menig i österrikisk tjänst och deltog
bl. a. i striderna i Italien under
Napoleons-krigen. 1815 fick F. befälet över Österrikes
härar i n. Italien. Han bröt med dem in i s.
Frankrike och besatte Lyon. 1821
undertryckte han upproret i Neapel och fick därpå
neapolitansk furstetitel.
Fiimurarbarnhus, av frimurare upprättade
barnhus, avsedda att bereda vård eller
understöd åt fattiga barn.
Frimurarbarnhuset i Stockholm
stiftades 1753 och öppnades s. å. i en förhyrd lokal,
nuv. Storgatan 14. Medel insamlades bland
frimurarbröder, och från staten erhölls 1756
ett årligt anslag av 2,000 dal. smt samt längre
fram andel i rasp- och spinnhusmedlen samt
kortstämplingsavgiften, numera uppgående i
ett årligt statsanslag av 2,750 kr. Ett
ränte-fritt lån om 200,000 dal. smt av riksens
ständer 1756, sedermera efterskänkt, satte
anstalten i stånd att inköpa och ombygga frih. F.
Wredes egendom nuv. Malmtorgsgatan 3, där
F. hade sitt hemvist mer än ett årh. Urspr.
ett hittebarnshus, varifrån barnen
utackorderades till fosterföräldrar i landsorten och
i Stockholm, övergick F. småningom till en
mera huvudsaklig internatsverksamhet, ända
tills det 1856 helt ombildades till ett barnhem
för barn i skolåldern. F:s skola, som helt
anspråkslöst började sin verksamhet redan på
1760-talet, utvecklades längre fram, särskilt
under A. A. Afzelius’ lärartid 1809—15, till
en av huvudstadens yppersta samt lämnade
en god och erkänd insats i huvudstadens
skolväsen. Lingska gymnastiken övades här
sedan 1813 under mästarens egen ledning.
Under många år sammanträdde Götiska
förbundet i barnhusets stora skolsal. — 1867
flyttades F. till Kristineberg (se d. o.), där F. ännu
har sin verksamhet. Egendomen har genom
köp 1 jan. 1921 övergått i Stockholms stads
ägo, och barnhuset kommer snart att flyttas
till Blackeberg vid Mälaren, där nya
ändamålsenliga anläggningar förberedas. F.
inrymmer f. n. omkr. 170 barn, 115 gossar och
55 flickor, som få undervisning i vanliga
skolämnen och praktiska yrken intill en ålder av
17—18 år. Antalet barn från barnhusets
stiftelse har utgjort 11,746. Kapitalfonden
utgjorde vid 1926 års slut 8,352,764:44 kr.
Bland donationer märkas A. W. Lundins på
200,000 kr. och C. A. Haaks på omkr. 400,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
