Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimurarbarnhus - Frimurare - Frimurarhuset - Frimurarorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195
Frimurare—Frimurarorden
1196
Frimurarhuset i Stockholm.
kr. 1756 beviljades en kollekt för F. i
samtliga huvudstadens kyrkor; den har numera
upphört. 1771 beviljade K. m:t barnhuset en
årlig långfredagskonsert med biträde av
hovkapellet och operakören. Vid konserten 1801
på riddarhuset uppfördes f. ggn Haydns
oratorium »Skapelsen», sedermera traditionellt
återkommande vid dessa konserter. Jfr C.
Bergö, »F. i Stockholm. Ett 150-årsminne»
(1903).
Frimurarbarnhuset i Gö tebo r g, som
öppnades 1757, upphörde med sin
internatsverk-samhet 1831 och låter numera vårda sina
skyddslingar hos föräldrar och anhöriga.
Barnens antal utgör f. n. 90 med understöd från
300 till 500 kr. (26,317 kr. 1926). Fonderna
uppgå till 791,301:94 kr.
F. finnas även i Karlskrona (stiftades
1762; understöder 6 barn; fonder 35.913:13
kr.) och i Kristianstad (understöder
76 barn med 6,975 kr.; fonder 180,830: 50
kr.). I Malmö finnas fyra för framtida
barnhemsverksamhet avsedda fonder, tills.
320,714:06 kr. C. B-ö.
Fiimurare, se Frimurarorden.
Frimurarhuset i Stockholm, tillika kallat
ordens stamhus, utgör sätet för svenska Stora
landslogen och samtliga i huvudstaden
arbetande frimurarloger. Sedan orden logerat dels
i förhyrda lokaler i Södra stadshuset och i
källaren Pelikan, dels sedan 1783 i det av
orden inköpta Rosenhaneska huset på
Riddar-holmen, inköptes 1 okt. 1874 det vid
Blasie-holmstorg belägna Seved Bååtska huset, uppf.
i mitten av 1600-talet efter ritningar av N.
Tessin d. ä. Huvudbyggnaden med sina båda
flyglar åt Blasieholmsgatan tillbyggdes 1875
—77 efter ritning av J. E. Söderlund med två
flyglar åt Nybroviken, och plan till inredning
och dekorering uppgjordes av F. W.
Scholan-der. En ytterligare tillbyggnad (Strand
hotell) ägde rum 1912 efter ritning av Ludvig
Peterson, och den gamla huvudbyggnadens
mo
numentala och rikt smyckade
lokaler: trappuppgången,
Oscarssa-len, de kungl. rummen m. fl., alla
betydande minnesmärken från
storhetstidens arkitektur, ha
synnerligen pietetsfullt restaurerats
under ledning av S. Curman. I f.
inrymmas, utom logerummen, ett
omfångsrikt arkiv och bibliotek
samt ett av J. Rudbeck 1913
grundat museum. C. B-ö.
Frimurarorden, ett över hela
jorden spritt samfund eller
broderskap, vars ledamöter,
frimurarna, nyttja symboler och
liknelser från murarhantverket som
beteckningar på verksamheten
inom f. och förbinda sig att
hemlighålla f:s tecken och kultbruk.
Frimureriet, »den kungliga
konsten», är en levnadskonst, som
syftar till själiskt-etiskt
fullkomnande av det egna jaget och mänskligheten;
f:s utåt riktade verksamhet består i arbeten
av människokärlek, utbredning av
fördomsfritt tänkande och social åskådning. F:s väsen
och syfte, historia, författning och lagar äro
— med undantag för den skandinaviska delen
av f. — allmänt tillgängliga. I vissa
avdelningar av f tillämpar man dess
förbrödrings-tanke så, att f. får omfatta alla utan hänsyn
till ej blott stånd, rang, nationalitet, politisk
eller religiös åskådning utan även färg och
ras. ja, i Frankrike finnes även en f. med
kvinnor som likaberättigade med männen
(»blandade loger»); på andra håll åter äro
t. ex. judar och negrer utestängda från
medlemskap. F. står ej under enhetlig ledning
utan sönderfaller i en mängd självständiga
samfund, storloger, vilka äro
sammansatta av ortsavdelningar, loger. Tillstånd
att upprätta en loge ges av storlogen; ej
vederbörligt konstituerade loger kallas
irreguljära el. vinkelloger. Logens lokal och
sammanträden kallas också loge; vid vissa av
dessa anlägges frimurardräkt och iakttages
föreskriven ritus. Inom logen finnas olika
grader, och logerna äro av olika värdighet.
Lägst är Johannislogen, med tre grader, över
denna finnas högre grader till olika antal
i olika system. I Sverige följer närmast
An-dreaslogen med 3 grader och ovan denna
Ste-wardslogen med 4 grader. Dessutom finnes i
Sverige en orden för frimurare, Karl den
trettondes orden (se d. o.).
Om f:s ursprung spredos på 1700-talet
många fantastiska historier; dess utveckling
tillskrevs bl. a. Pythagoras, Sokrates, Mose,
Salomo, Johannes Döparen och Jesus. Sitt
upphov torde f. emellertid, enl. vad nu anses
utrett, hava i de medeltida byggnadsgillena
(ty. Bauhütten), en sammanslutning av
byggmästare, deras medhjälpare och lärlingar i
syfte att främja byggnadskonsten och
sammanhålla dess utövare.. Från Tyskland spredo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
